<p>Enligt de regler som anges i IAS 40 ges möjlighet till att värdera förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Detta värde tas fram med hjälp av intern- eller externvärdering av ett marknadsvärde. Problemet är att det i princip är omöjligt att exakt fastställa ett försäljningspris eftersom det sanna marknadsvärdet visar sig först vid försäljningstransaktionen vilken påverkas av en stor mängd faktorer. Med bakgrund av detta är syftet med uppsatsen att utreda användbarheten av redovisningen av förvaltningsfastigheter för analytiker på aktiemarknaden. Metoden vi använder är en kvalitativ intervjustudie med framstående och erfarna aktieanalytiker som arbetar med fastighetsmarknaden. Vår huvudsakliga slutsats av studien är att det subjektiva inslag som de uppskattade marknadsvärderingarna innehåller är problematiskt avseende jämförbarheten mellan fastighetsbolag.</p>

Enligt de regler som anges i IAS 40 ges möjlighet till att värdera förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Detta värde tas fram med hjälp av intern- eller externvärdering av ett marknadsvärde. Problemet är att det i princip är omöjligt att exakt fastställa ett försäljningspris eftersom det sanna marknadsvärdet visar sig först vid försäljningstransaktionen vilken påverkas av en stor mängd faktorer. Med bakgrund av detta är syftet med uppsatsen att utreda användbarheten av redovisningen av förvaltningsfastigheter för analytiker på aktiemarknaden. Metoden vi använder är en kvalitativ intervjustudie med framstående och erfarna aktieanalytiker som arbetar med fastighetsmarknaden. Vår huvudsakliga slutsats av studien är att det subjektiva inslag som de uppskattade marknadsvärderingarna innehåller är problematiskt avseende jämförbarheten mellan fastighetsbolag.

Med en stark kapitalmarknad i ryggen ser vi fler börsnoteringar än någonsin i Sverige. Vi undersöker möjligheten att utnyttja känd information i samband med utgången av börsnoteringarnas blackout period i syfte att uppnå positiv marknadsjusterad avkastning. Undersökningen görs i form av en eventstudie där vi undersöker marknadsjusterad avkastning innan, under och efter utgången av blackout period. Vi finner en positiv marknadsjusterad avkastning i förhållande till jämförelseindex under en tidsperiod tio dagar innan till två dagar innan blackout periods utgång om 2,9%, men däremot är den inte statistiskt signifikant. Våra resultat tyder inte heller på att en signifikant marknadsjusterad avkastning förekommer under eller efter utgången av blackout period.

Bakgrund: De senaste åren har uppdragsanalys ökat i popularitet bland svenska bolag. Förespråkare menar att uppdragsanalys är ett bra sätt för mindre företag att synas på finansmarknaden. Kritikerna hävdar att uppdragsanalyser är för positivt vinklade och att oberoendet försvinner. Syfte: Syftet med studien är att analysera och bidra till ökad förståelse för av vilka anledningar företag köper uppdragsanalys samt vilken effekt de upplever att analysen har medfört. Vidare syftar studien till att analysera om företagen eller uppdragsanalytiker upplever att det finns en beroendeproblematik vid uppdragsanalys. Metod: För att besvara studiens syfte används en kvalitativ metod med en små-N-studiedesign. Tolv semistrukturerade intervjuer genomfördes, åtta med företagsrespondenter och fyra med uppdragsanalytiker. Syftet med de semi-strukturerade intervjuerna var att fånga och tolka respondenternas upplevelser av uppdragsanalys. Slutsats: Studien visar att de främsta anledningarna till att bolag köper uppdragsanalys är att de vill attrahera nya investerare. Effekten av uppdragsanalys beskrivs av de köpande bolagen som ökad likviditet i aktien samt ökat antal aktieägare. Både uppdragsanalytiker samt företagsrespondenter upplever att det finns ett problem med oberoendet vid uppdragsanalys men hur det upplevs skiljer sig åt. / Background: Commissioned equity research has increased in popularity among Swedish companies during the last few years. Advocates argue that commissioned equity research can help smaller companies stand out on the financial markets while critics argue that commissioned equity research tend to be overly positive and that there’s a conflict of interest. Purpose: The purpose of this study is to analyze and contribute to the increased understanding of the reasons to why companies purchase equity research and the effect they experience it has had. Furthermore, the purpose of this study is to analyze whether the purchasing companies or the equity analysts’ experience that there is a problem regarding the conflict of interest that has been linked to the phenomena. Method: This study takes a qualitative approach with a small-N-design to answer the purpose. Twelve semi-constructed interviews were conducted to capture the experiences of the respondents in order to answer the research questions and to capture the phenomenological perspective. Conclusion: The results of this study show that the main reason behind companies’ decision to purchase equity research is to attract investors. The effects of commissioned equity research, as described by the companies, are increased liquidity in their stock and an increased number of shareholders. Both equity analysts and corporate respondents experience that the conflict of interest with commissioned equity research is a problem, but how the problem is perceived differs.

Purpose: The purpose of this work is to analyze investors as well as analysts' views on the development of technology in Automated Trading recommendations in the stock market. Theoretical framework: The study is based on The Efficient Market Hypothesis. Method: The methodological framework of this thesis have included both a quantitative and qualitative approach. A deductive approach has been used. Empirical framework: Data was obtained from 206 members of the Swedish share savers association (Aktiespararna) plus 4 semi-structured interviews with advisers and analysts. Analysis: Data shows average investors do not trust, and are reluctant to take advice, from Robo-advisors but higher percentage of technically savvy traders rely on Robo-advisors. Most analysts perceive no threat to robo-advisor replacing their job. In fact they believed it could replace advisors job. Advisors believed the opposite. Conclusion: 67 % of the investors surveyed believed that in five years Roboadvisors will completely replace human advisors despite the fact that 82 % still liked and trusted recommendations made by humans more. Financial operators see Robo-advisors as a tool rather than threat and plan to integrate it in their own business.

Background: Previous studies show that recommendations accuracy partly can be explained by numerous variables. Prior research leave out several variables, which based on theoretical support, may have a connection with accuracy, such as the cash flows’ volatility. Based on the DCF-model’s structure, accuracy of target prices is assumed to have a positive relationship with companies that have stable cash flows. Purpose: The purpose of this thesis is to analyze the accuracy of stock analysts' target prices and their connection with stable cash flows. The purpose of the study is also to analyze the role of less highlighted variables’ relationship with the accuracy of target prices, in combination with earlier investigated variables. Completion: Including less highlighted variables is supported by theory about corporate valuation, where cash flows’ volatility is the main focus of this study. The accuracy of the target prices is analyzed by regression analysis for three time horizons, where the dependent variable is the absolute margin of error and the dependent variables are represented by the explanatory factors that the study examines. The relationships are estimated by OLS, due to the fact that data are unbalanced. Conclusion:  Stock analysts’ target prices present relationships with numerous of the variables examined in the study. The strongest relationships with the accuracy of target prices are shown by cash flows’ variation, the number of stock analysts, goodwill in terms of total capital and companies’ size. The results show that companies with stable cash flow have a positive relationship with the accuracy of target prices, which supports the theories of the DCF-model for valuation of companies with stable cash flow. The estimations show that the accuracy of target prices also is explained by other factors than those this very study investigates. The results show that the accuracy is higher for shorter time horizons. / Bakgrund: Tidigare studier finner att prognosers träffsäkerhet delvis kan förklaras av flertalet variabler. De variabler som studeras i tidigare forskning visar bitvis på tvetydigheter och utelämnar flertalet variabler som utifrån teoretiskt stöd kan ha ett samband med träffsäkerheten, som exempelvis kassaflödens volatilitet. Utifrån DCF-modellens uppbyggnad antas riktkursers träffsäkerhet ha ett positivt samband med bolag som har stabila kassaflöden. Syfte: Studiens syfte är att ekonometrisk analysera träffsäkerheten i aktieanalytikers riktkurser och söka systematiska förklaringsfaktorer till avvikelser mellan riktkurser och de faktisk realiserade kurserna. Fokus ligger på att, i kombination med tidigare undersökta variabler, analysera tidigare mindre uppmärksammade variablers så som kassaflödens samband med riktkursers precision.   Genomförande: Från teori kring bolagsvärdering hämtas stöd för mindre belysta faktorer som kan tänkas påverka riktkursers träffsäkerhet, där kassaflödens volatilitet är studiens huvudsakliga fokus. Riktkursernas träffsäkerhet analyseras via regressionsanalys för tre olika tidshorisonter, där beroendevariabeln är den absoluta felmarginalen i riktkursen och de oberoende variablerna representeras av företagens kassaflöden och övriga påverkansfaktorer som identifierats i tidigare forskning. Studien bygger på data från den amerikanska aktiemarknaden. Slutsats: Aktieanalytikers riktkurser uppvisar samband med flertalet av de variabler studien undersöker. Starkast samband med riktkursers träffsäkerhet visar kassaflödens variation, antalet aktieanalytiker, goodwill i termer av totalt kapital och bolags storlek. Resultaten visar att bolag med stabila kassaflöden har ett positivt samband med riktkursers träffsäkerhet. Detta ger stöd åt DCF-modellens teorier vid värdering av bolag med stabila kassaflöden. Skattningarna visar att riktkursers träffsäkerhet även förklaras av andra faktorer än de som studien undersöker. Resultaten visar att träffsäkerheten är högre för kortare tidshorisonter.

Denna studie granskar aktieanalytikers arbetsmetodik, deras påverkan på aktiemarknaden samt deras upplevda yrkesproblematik. För att åskådliggöra detta har vi genomfört tio djupintervjuer med aktörer från dagens finansbransch. Fem analytiker från de större analyshusen samt fem experter från diverse relaterade finansområden har intervjuats. Målsättningen är att granska analytiker utifrån dessa tio respondenters olika perspektiv och därmed tydliggöra analytikers roll i det finansiella maskineriet. Detta uppnås genom att fokusera på tre delområden: Hur analytiker faktiskt praktiserar sitt yrke och vad för vetenskaplig förankring de har (1), vad de har för påverkan på aktiemarknaden (2) samt vilka svårigheter de upplever att yrket möter i dagsläget och en nära framtid (3). Studien påvisar att variablerna bakom aktievärderingarna är viktigare än värderingsverktyget i sig. Analytikers verktyg för analys är därför bristande vilket har sitt ursprung i företagsekonomins ofullständiga finansiella teorier. De aktörerna med störst påverkan på marknaden är de professionella och institutionella placerarna. Det framgår även att analytiker inte har någon större påverkan på marknaden, vilket var studiens utgångpunkt. Småsparare bör vara medvetna om dessa fakta och inte blint följa riktkurser eller rekommendationer. Slutligen kan studien påvisa att analytiker inte befinner sig i en helt oberoende ställning gentemot arbetsgivare, kunder och bolagen de analyserar. Att konstant värna om dessa relationer leder till direkta och indirekta agentkostnader som slutligen drabbar kunderna och analyshuset. / This paper examines analysts' methodology, their impact on the stock market and their perceived professional problems. To illustrate this, we have conducted ten interviews with profiles from today's financial industry. Five analysts from larger investment banks and five experts from various related financial areas were interviewed. The goal is to examine analysts from these ten respondents' perspectives and thereby clarify the analyst’s role in the financial machinery. This is achieved by focusing on three areas: How analysts actually practice their profession and what scientific basis they have (1), what their impact on the stock market is (2) and the difficulties they believe that the profession is facing today and in the near future (3). The paper shows that the variables behind set value of the stock are more important than the tools of how to set the value itself. The analysts’ tools for analyzing are therefore lacking which can be derived from the fact that the financial theories within the community of business administration often are incomplete. The profiles with the greatest impact on the market are the professional and institutional investors. Furthermore, the paper shows that analysts do not have a major influence on the market, which was the study's starting point. Small investors should be aware of these facts and not blindly follow target prices or recommendations. Finally, the study shows how analysts do not have an unbiased relationship towards their employers, clients or the companies they analyze. Constantly trying to preserve these relations leads to direct and indirect agency costs that ultimately affect the clients and investment banks.

Bakgrund: Affärspressen publicerar dagligen rekommendationer och riktkurser från aktieanalytiker och dess analyser kan anses ligga till grund för investeringsbeslut hos såväl privata som institutionella investerare. Aktieanalytikers förmåga att prognostisera aktiekurser är ett outforskat område med endast ett fåtal publicerade studier på variabeln riktkurs. Tidigare studier fokuserar på att utvärdera träffsäkerheten i prognoserna men få av dessa bidrar till förståelse kring vad som påverkar prognosfelens storlek. Syfte: Syftet med studien är att analysera aktieanalytikers förmåga att prognostisera framtida aktiekurser. Genomförande: Studiens deduktiva ansats gör att resultat från tidigare studier ligger till grund för formulering av forskningsfrågor och utformning av tänkbara påverkansfaktorer för träffsäkerhet. Träffsäkerheten i riktkurserna analyseras via regressionsanalys där det absoluta prognosfelet är beroende variabel medan de formulerade påverkansfaktorerna är förklarande variabler. Vidare studeras en eventuell närvaro av överoptimism i prognoserna genom att undersöka fördelningen av det relativa prognosfelet via T-test. Resultat: Aktieanalytikers riktkurser påverkas av flertalet faktorer, där ett bolags storlek och beta uppvisar tydligast samband med träffsäkerheten. Variablerna uppvisar ett positivt samband med träffsäkerheten i prognoserna. Indikationer återfinns på att aktieanalytiker inte agerar fullständigt rationellt och att psykologiska påverkansfaktorer kan förekomma. Köprekommendationer influeras av en överoptimism medan säljrekommendationer uppvisar en överdriven pessimism. / Background: On a daily basis, the business press publishes stock recommendations and earnings estimates that stock analysts’ produce. These recommendations can be viewed as an integral part of both private and institutional investors’ investment decisions. Stock analysts’ ability to predict stock prices is an unexplored area with only a few studies on the variable target price. Previous studies focus on evaluating the accuracy of the forecasts but few of them contribute to the understanding of which factors influence the size of the forecast errors. Aim: The aim of the thesis is to analyze stock analysts’ ability to predict future stock prices. Completion: A deductive approach is used which allows the formulation of research questions and the identification of possible influencing factors on accuracy to be derived from previous studies. The accuracy is analyzed using regression analysis, where the absolute forecast error is the dependent variable while the formulated influencing factors are used as explanatory variables. Furthermore an analysis of the relative forecast errors is conducted to examine whether overoptimism influences the forecasts. This is carried out by examining the distribution of the relative forecast errors using T-tests. Results: Stock analysts’ price targets are influenced by several of the examined factors. A company’s size and its beta value exhibit the strongest influence on target price accuracy. The variables display a positive relationship with the accuracy of the forecasts. The results indicate that stock analysts’ do not act completely rational and that psychological biases may affect the target prices. Buy recommendations are influenced by an overoptimism whereas sell recommendations show an exaggerated pessimism.

Bakgrund: För att förklara olika händelser på den finansiella marknaden använder sig många forskare av aktiemarknadspsykologi med bakgrund i att aktörerna är människor. Konsensus är aktieanalytikers sammanställda estimat som ska motsvara marknadens aggregerade, fundamentala förväntningar. Det faktum att aktieanalytiker är människor gör att även dessa influeras av psykologi, vilket i sin tur både påverkar konsensus, investerare och till slut även marknaden. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera och belysa vad som ligger bakom konsensusestimaten för att sedan kunna redogöra för hur aktörer på aktiemarknaden kan förhålla sig till detta. Fokus kommer att ligga på faktorer som, till skillnad från fundamentala och tekniska analyser, har sin utgångspunkt i aktiemarknadspsykologi. Metod: Med en kvalitativ ansats genomfördes intervjuer med tio olika aktieanalytiker. Intervjuerna ligger sedan till grund för analysen där den teoretiska referensramen bestående av aktiemarknadspsykologiska faktorer användes för att dra slutsatser. Slutsats: Resultatet visar på att konsensus inte fullt motsvarar aktieanalytikernas egentliga åsikter och att investerare och analytiker därför snarare bör förhålla sig till konsensus som en referenspunkt än som en riktlinje för investeringar. / Background: To explain certain events that transpires on the stock market a lot of scientists use behavioral finance. They use this due to the fact that the market participants are human after all. Consensus estimates is the compiled estimates of sell side analyst which is supposed to be equivalent to the markets fundamental expectations. The fact that sell side analysts are human infers that they also get influenced by psychology, which in turn affect consensus, investors and lastly the market. Purpose: The purpose of this paper is to analyze and shed light on the elements that affect consensus estimates to clarify how stock market participants can relate to them. The focus will be on elements that, unlike fundamental and technical analysis, originates from behavioral finance. Method: Ten different stock analysts have been interviewed with a qualitative research approach. The interviews then acted as a basis for the analysis where the theory, originating from behavioral finance, is used to come to a conclusion. Conclusion: In conclusion, the result exhibits proof that consensus estimates doesn’t, to a full extent, truly reflect the sell side analysts’ true beliefs. Investors and other stock analysts should therefore relate to consensus as a reference point rather than a guideline for investment decisions.

Bakgrund: Internationell forskning pekar nästan samstämmigt på ett systematiskt problem med att aktieanalytiker regelbundet misslyckas med att publicera korrekta riktkurser. Aktieanalytikerna tenderar att övervärdera aktier, och deras prognoser stämmer sällan. I litteraturen har det funnits ett antal variabler som samvarierar med den bristande träffsäkerheten. Ett ökat intresse av att handla svenska aktier gör problemet mer påtagligt på den svenska aktiemarknaden. Brister i aktieanalytikernas träffsäkerhet är ett relativt outforskat område på svenska börsnoterade bolag, varför det blir relevant att undersöka. Kunskapsbidraget kan nyttjas av privata och institutionella investerare som har ett intresse av svenska aktier. Syfte: Syftet med studien är att undersöka och analysera träffsäkerheten hos aktieanalytiker när det gäller riktkurser för svenska börsnoterade bolag. Studien syftar också till att undersöka hur olika variabler så som storlek, tillväxt, betavärde, kapitalstruktur, branschtillhörighet och implicit avkastning relaterar till prognosfelet på riktkurserna. Metod: Genom en kvantitativ metod baserad på en deduktiv ansats testas samband mellan aktieanalytikers träffsäkerhet och ett antal variabler som tidigare har påvisats i litteraturen. Paneldata från en sekundärkälla bygger upp studiens empiriska material och potentiella samband mäts med regressionsanalyser för tre olika tidshorisonter. Den beroende variabeln är det absoluta prognosfelet på publicerade riktkurser, och de förklarande variablerna är storlek, tillväxt, betavärde, kapitalstruktur, branschtillhörighet och absolut implicit avkastning. Vidare analyseras eventuell överoptimism hos aktieanalytikerna med hjälp av det relativa prognosfelet och t-tester. Resultat: Studien finner att aktieanalytiker systematiskt misslyckas med att korrekt prognostisera riktkurser på svenska börsnoterade bolag, och det genomsnittliga prognosfelet är 28% efter tre månader, 31% efter sex månader och 36% efter tolv månader. Vidare finner studien att träffsäkerheten är bättre för stora bolag, bolag med låg tillväxt och vid låg absolut implicit avkastning. Resultaten pekar på en systematisk överoptimism då aktiekurserna övervärderas i en mycket hög utsträckning. / Background: International research almost unanimously points to a systematic issue with equity analysts regularly failing to publish accurate target prices. Stock analysts tend to overvalue stocks, and their forecasts are rarely correct. The literature has identified correlations between the lack of accuracy and several variables. Increased interest in Swedish stocks intensifies the problem on the Swedish stock market. The lack of accuracy is a relatively unexplored area on Swedish listed companies, which makes it relevant to study. The knowledge contribution can further benefit private and institutional investors with an interest in Swedish stocks. Purpose: The purpose of the study is to examine and analyze the accuracy of equity analysts in predicting target prices for Swedish listed companies. The study also aims to examine how different variables such as size, growth, beta value, capital structure, industry, and implied return correlates to forecast error of target prices. Methodology: By employing a quantitative method based on a deductive approach, relationships between equity analysts' accuracy and a set of variables previously identified in the literature are tested. Panel data from a secondary source constitute the empirical material of the study, and potential correlations are measured using regression analysis for three different time horizons. The dependent variable is the absolute forecast error of published target prices, and the explanatory variables are size, growth, beta value, capital structure, industry, and absolute implied return. Furthermore, potential over-optimism among equity analysts is analyzed using the relative forecast error and t-tests. Results: The study finds that equity analysts consistently fail to accurately forecast target prices for Swedish listed companies, with an average forecast error of 28% after three months, 31% after six months, and 36% after twelve months. Furthermore, the study finds that accuracy is higher for large companies, companies with low growth, and when the absolute implied return is low. The results indicate a systematic over-optimism, as stock prices are significantly overvalued.