Prognoser publicerade av aktieanalytiker har en betydande påverkan på kapitalmarknaden och investeringsbeslut. Genom att förmedla information inom kapitalmarknaden spelar aktieanalytiker en vital roll. Därför syftar denna studie till att undersöka aktieanalytikers förmåga att prognostisera finansiella nyckeltal från företags resultaträkning. Studien syftar även till att undersöka under vilka förhållanden aktieanalytikers träffsäkerhet påverkas. Vi undersöker aktieanalytikers träffsäkerhet genom att mäta prognosfel i konsensusestimat över perioden 2000 – 2017 för 93 företag listade på Nasdaq OMX Stockholm Large Cap. Vi finner ett positivt samband mellan marknadsvärde och ökad träffsäkerhet i aktieanalytikers prognoser för mindre företag. Vi finner även att ett högt antal analytiker som ingår i konsensus positivt påverkar prognosens träffsäkerhet. Resultaten visar även att träffsäkerheten i aktieanalytikers prognoser varierar beroende på antal analytiker i konsensus inom olika sektorer. / In this study, we investigate the accuracy of stock analyst estimates. We measure forecasting accuracy by forecasting error for key financial figures from the firm’s income statements. This study also measures firm specific factors effect on analyst forecasting accuracy. Our study includes 93 companies listed on Nasdaq OMX Stockholm Large Cap between the years 2000 – 2017. Our findings conclude that a positive correlation exists between market value and forecasting accuracy for smaller firms. We also find that analyst coverage is positively related to forecasting accuracy. Our findings also show that forecasting accuracy varies with analyst coverage within different sectors.

This study highlights the structures and networks thatexist among financial analysts on the Swedish financial market. The study isbased on nine semi-structured interviews with buy- and sell-side analysts, anindependent analyst and an Investor Relations Manager. The theoretical framework of the study is based on acombination of the research fields Behavioral Finance and Social Studies ofFinance. These two research fields have proven to be a good basis for thequalitative approach used in the analysis. The study is divided into four thematic areas: Fundamentals / Psychology, Independence and consensus, Ranking and Social network. The results show that there are a large number offactors, structures and interpersonal relationships that affect how analystsmake their decisions and conduct their analysis. Among other things, theinterdependence between analysts and their counterparts prohibits the movetowards a more clear system for compensation. These structures can also have animpact on analysts' rationality from an individual perspective and a network perspective. Furthermore, we have found that technological developments willpose major challenges for the sell side's ability to generate revenues in the future. / Denna studie belyser de strukturer och nätverk som förekommer bland aktieanalytiker på den svenska finansmarknaden. Studien baseras på nio semi-strukturerade intervjuer av aktieanalytiker på köp- och säljsidan, en fristående analytiker samt en IR-ansvarig. Den teoretiska referensramen som studien baserar sig på är en kombination av forskningsfälten Behavioral Finance och Social Studies of Finance. Dessa två forskningsfält har visat sig utgöra en bra grund för den kvalitativa ansats som använts i analysen. Studien är uppdelad i fyra tematiska områden: Fundamenta/Psykologi, Självständighet under konsensus, Ranking och Nätverk. Resultaten visar att det finns ett stort antal faktorer, strukturer och interpersonella relationer som påverkar hur analytiker fattar sina beslut och genomför sina analyser. Bland annat innebär de ömsesidiga beroendena mellan analytikerna och deras motparter att en utveckling mot ett mer tydligt ersättningssystem förhindras. Dessa strukturer kan även ha en påverkan på analytikernas rationalitet ur ett individ- och nätverksperspektiv. Vidare har vi funnit att den tekniska utvecklingen kommer innebära stora utmaningar för säljsidans förmåga att generera intäkter i framtiden.

Background: On January 3, 2018, the discussed MiFID II directive was implemented. The proponents argue that MiFID II increases transparency and benefits the end customers. The critics argue that smaller players are driven out from the market and that companies lose coverage. Although a year has passed, there are few studies on how financial players perceive the effects and how research, that in theory contributes to reduce information asymmetry on the financial market, is affected. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of how the Buy and Sell side of equity analysis experience the aftermath of MiFID II one year after the implementation, and what continued impact the directive is expected to have in the long run. This study will more specifically study how equity research, operations, the market and its players got effected by MiFID II. Method: In order to answer the purpose of this study a qualitative method is being used. Moreover, the study has an abductive approach and a case study design in which eight semi-structured interviews were conducted in order to answer the research questions and capture the phenomenological perspective. Conclusion: The study shows that the biggest change that the Buy and Sell side observe MiFID II has had is the unbundling cost of research and execution. This change has led to a decrease in demand, a fall in prices and a decrease in the overall quality of analyzes. The Buy side has reduced the number of counterparties, while the Sell side experienced reduced revenues. / Bakgrund Den 3 januari 2018 infördes det omdiskuterade MiFID II direktivet. Förespråkarna menar att MiFID II ökar transparensen och gynnar slutkunderna. Kritikerna menar att mindre aktörer slås ut och att bolag tappar bevakning. Trots att ett år passerat finns få studier av hur finansiella aktörer såsom fondförvaltare och aktieanalytiker upplever MiFID II:s följder, samt hur aktieanalyser, som i teorin bidrar till att minska informationsasymmetrin på den finansiella marknaden, påverkats. Syfte Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur köp- och säljsidan av aktieanalyser aktieanalyser upplever att MiFID II har haft för följder ett år efter implementeringen, samt hur MiFID II förväntas ha för fortsatt påverkan på sikt. Mer specifikt ämnar studien att undersöka hur verksamheten, marknaden, aktörerna och aktieanalyser påverkats. Metod För att besvara studiens syfte används en kvalitativ metod. Vidare har studien en abduktiv ansats och en fallstudiedesign, där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes för att kunna besvara studiens forskningsfrågor och fånga studiens fenomenologiska perspektiv. Slutsats Studien visar att den största förändringen som respondenterna på köp- och säljsidan upplever att MiFID II haft är uppdelningen av kostnaden för analys och exekvering. Denna förändring har bland annat lett till att efterfrågan minskat, priset sjunkit och den generella kvalitén på analyserna minskat. Köpsidan har dragit ned på antal parter och säljsidan upplever problem medminskade intäkter.

<p>År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.</p><p>Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut. Syftet är även att utreda om investerare i samband med investeringsbeslut, anser att de kvalitativa egenskaperna i de finansiella rapporterna uppfylls.</p><p>Den teoretiska referensramen mynnar ut i en analysmodell som beskriver två nivåer mellan företag och investerare, dels utbytesnivån och dels beslutsnivån där den senare är av större vikt för uppsatsen. Metoden vi använt är en kvalitativ metod med deduktiv ansats där empirin består av fyra intervjuer, vilka representerar privata och institutionella investerare.</p><p>Slutsatserna vi kommit fram till i uppsatsen är att institutionella investerare inte efterfrågar något värde på internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna medan de privata investerarna önskar icke-monetär information om varumärkets värde. Alla investerare anser att de finansiella rapporterna uppfyller de kvalitativa egenskaperna, med undantag för begripligheten som privata investerare anser kan förbättras.</p>

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut. Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut. Syftet är även att utreda om investerare i samband med investeringsbeslut, anser att de kvalitativa egenskaperna i de finansiella rapporterna uppfylls. Den teoretiska referensramen mynnar ut i en analysmodell som beskriver två nivåer mellan företag och investerare, dels utbytesnivån och dels beslutsnivån där den senare är av större vikt för uppsatsen. Metoden vi använt är en kvalitativ metod med deduktiv ansats där empirin består av fyra intervjuer, vilka representerar privata och institutionella investerare. Slutsatserna vi kommit fram till i uppsatsen är att institutionella investerare inte efterfrågar något värde på internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna medan de privata investerarna önskar icke-monetär information om varumärkets värde. Alla investerare anser att de finansiella rapporterna uppfyller de kvalitativa egenskaperna, med undantag för begripligheten som privata investerare anser kan förbättras.