Med en stark kapitalmarknad i ryggen ser vi fler börsnoteringar än någonsin i Sverige. Vi undersöker möjligheten att utnyttja känd information i samband med utgången av börsnoteringarnas blackout period i syfte att uppnå positiv marknadsjusterad avkastning. Undersökningen görs i form av en eventstudie där vi undersöker marknadsjusterad avkastning innan, under och efter utgången av blackout period. Vi finner en positiv marknadsjusterad avkastning i förhållande till jämförelseindex under en tidsperiod tio dagar innan till två dagar innan blackout periods utgång om 2,9%, men däremot är den inte statistiskt signifikant. Våra resultat tyder inte heller på att en signifikant marknadsjusterad avkastning förekommer under eller efter utgången av blackout period.

Insiderlagstiftning är ett lagstiftningsområde som de senaste decennierna kraftigt utvecklats i de flesta rättssystem. Insiderlagstiftning består oftast utav en komplex samling lagregler och inte sällan finns det i samlingen bestämmelser specifikt gällande för personer med insynsställning i börsnoterade bolag. I EU-rättslig och i svensk rätt har det genom åren figurerat flera olika varianter av insiderregleringar. Därmed har också de specifika bestämmelserna för insynspersoner varierat. Nuvarande bestämmelse för insynspersoner regleras i art. 19 p. 11 MAR, där det stadgas att dessa insynspersoner är förbjudna att utföra några transaktioner kopplat till det egna bolagets aktie under en period om 30 dagar före bolagets offentliggörande av en finansiell rapport. Regeln syftar till att försöka utjämna det informationsövertag insynspersoner har jämtemot andra investerare genom att förhindra insynspersoner från att utföra transaktioner under vissa tidsperioder, då icke-offentliggjord bolagsinformation kan ha ett stort monetärt värde. Det kan ifrågasättas om den nuvarande regleringen i art. 19 p. 11 MAR är utformad effektivt eller om den är i behov av förändring för att på bättre sätt uppfylla dess syfte.   Inom det amerikanska, federala rättssystemet används det parallellt flera alternativa bestämmelser för att försöka stävja samma sak som regeln i art. 19 p. 11 MAR syftar till att göra. I uppsatsen visas tre exempel på alternativa regleringar från den amerikanska rätten, som alla syftar till att minska insiderhandeln.   I uppsatsen påvisas att den nuvarande regleringen i art. 19 p. 11 MAR brister i dess utformning, då den nuvarande lydelsen kvarlämnar möjligheter för insynspersoner att undslippa bestämmelsen. För att minska risken för att insynspersoner utnyttjar bristerna i regleringen torde regleringens utformning förändras. För att vidare minska riskerna för att insiderhandel begås av personer i ledande ställningar torde också nämnda reglering kompletteras med ytterligare bestämmelser.