Vi har studerat möjligheten om det går att tjäna pengar på kort sikt genom att imitera insidertransaktioner efter det att information om transaktionen har publicerats offentligt. Studien begränsades till att endast undersöka köp- och säljtransaktioner för oljebolag som kan handlas på Stockholmsbörsens huvudlistor samt First North. Studien genomfördes i form av en eventstudie där vi med hjälp av statistiska tester undersökte om det existerar en signifikant skillnad i den dagliga avkastningen före och efter en viss insidertransaktion ägt rum. Detta visade sig inte vara fallet utan de fluktuationer som påvisades var ej enhetliga och kunde inte bevisas bero på insynstransaktionerna. / We have studied whether or not it is possible to earn money by mimicking insider trading after the transaction has been published publicly. The study has been limited to only include buy and sell transactions of the oil companies that can be traded on the Stockholm stock exchange main market listings and First North. The study was made as an event study where we used statistical tests to examine if there are significant differences in daily returns before and after the insider transaction was made public. This turned out not to be the case, since the fluctuations that were found were not consistent and it couldn’t be proved that the differences were due to the insider trading at all.

Insynshandel är en vanligt förekommande företeelse på den svenska aktiemarknaden. Året 2015 genomfördes 9 996 insynstransaktioner av olika karaktär. Något som för många låter som en otillåten handling har enligt tidigare forskning visat sig vara hälsosamt för marknadseffektiviteten. Tidigare litteratur beskriver vikten av insynspersonens befattning för möjligheten att generera överavkastning. Olika befattningar har tillgång till olika information samtidigt som befattningar tillsätts efter individens kompetens. Detta är faktorer som antas påverka individens investeringsbeslut. Litteraturen diskuterar även skillnader mellan män och kvinnors förmåga att åstadkomma överavkastning. Man menar att kvinnor och män har olika arbetssätt vilket påverkar förmågan att vidhålla och utnyttja information. Denna uppsats syftar till att undersöka marknadens prissättning vid publicering av genomförda insynstransaktioner. Uppsatsen baseras på den svenska aktiemarknaden för att skapa en bättre förståelse för hur marknaden resonerar kring betydelsen för insynspersoners befattning och kön. En eventstudie genomförs för att studera en eventuell reaktion på marknaden vid publicering av insynstransaktioner. För att tolka och analysera eventstudiens resultat genomförs olika hypotestester samt en multipel regressions. Författarnas ansats är deduktiv och studien har utgått från en större mängd kvantitativ data som sedan testats mot teorin. Resultaten visar inga signifikanta skillnader i marknadens reaktion då män respektive kvinnors insynstransaktioner publiceras. Studien finner liknande resultat för insynspersonernas befattning. Slutsatsen är att den svenska aktiemarknaden inte värderar insynspersonens befattning eller kön i samband med insynshandel. Studien finner inte heller några signifikanta samband mellan ackumulerad abnormal avkastning, insynspersoners kön och befattning. Således förkastas uppsatsens två hypoteser. / Insider trading is a common occurrence in the Swedish stock market. In 2015, 9 996 transactions were carried out of different types. According to previous research, something that to many sounds like an unlawful act has proven to be healthy for market efficiency. Earlier literature describes the importance of the insider’s position for the ability to generate excess return. Various positions have access to different information while positions are being appointed according to the individual's competence. These are factors that are believed to affect the individual's investment decisions. The literature also discusses differences between men and women's ability to achieve excess returns. It is believed that women and men have different working methods, which affect the ability to maintain and utilize information. The purpose of this thesis is examining market pricing when publishing insider trades. The study is based on the Swedish stock market to provide a better understanding of how the market values the insider position and gender. An event study is being conducted to study a possible reaction to the market. In order to interpret and analyze the results of the event study, various hypothesis tests and a multiple regression are performed. The authors’ approach is deductive and the study has been based on a bigger amount of quantitative data that has then been tested against the theory. The results show no significant differences in the market response when men and women’s insider trades are being published. The study finds similar results for the insider’s position. The conclusion is that the Swedish stock market does not value the insider’s position or gender in conjunction with insider trading. The study also finds no significant correlation between accumulated abnormal returns and insiders’ gender and position. Thus, the essay's two hypotheses are rejected.

INLEDNINGI varje börsnoterat bolag finns det personer som är nära relaterade till verksamheten, antingendirekt via anställning alternativt medlemskap i bolagsstyrelsen, eller indirekt genom närståenderelationer. Dessa personer kallas för insynspersoner. Många gånger kommer insynspersoner attinneha information om bolagets framtida värde som ännu inte är känt för allmänheten och hellerinte återspeglas i aktiekursen. På grund av den informationsasymmetrin som förekommer mellaninsynspersoner och utomstående investerare kan det uppstå ett signalvärde när insynspersonerhandlar med bolagets aktier. Beroende på hur utomstående investerare tolkar och värderarsignalerna från insynshandeln kan det ha en påverkan på aktiekursen.Det finns anledning att tro att effekten som insynshandel har på aktiekurser skiljer sig mellannormala och volatila marknadsförhållanden. I volatila perioder på börsen, där osäkerheten ärhögre, förekommer ett förändrat investerarbeteende som en följd av investerarnas uppfattning avrisk och förväntad avkastning. Tidigare forskning har påvisat att investerare reagerar starkare tillnyheter under volatila marknadsförhållanden, exempelvis gällande ett företags utdelningspolicy.Därför bör även marknadens reaktion till insynshandel skilja sig under perioder med volatilamarknadsförhållanden jämfört med en normal period. Under volatila perioder ökar ävenflockbeteendet på aktiemarknaden. Detta innebär att investerare i högre utsträckning bortser frånegen information och analys för att i stället följa folkmassan i tro om att deras information är mervärdefull. Även detta bör leda till att marknadens reaktioner till rapporterad insynshandel ökarunder en volatil period jämfört med en normal period. Denna studie syftar till att identifieraeventuella skillnader mellan dessa perioder, vilket är något som ingen tidigare forskning harstuderat. Studien syftar även till att undersöka om effekterna från insynshandel skiljer beroende påbolagsstorlek.Denna studie använder sig av en kvantitativ forskningsmetod och studerar bolag frånStockholmsbörsens Large Cap och Small Cap listor. Perioden som representerar normalamarknadsförhållanden inkluderar insynshandel från år 2019 där marknadsvolatiliteten var lägre ändet 10-åriga genomsnittet. Den volatila perioden sträcker sig från 2020-03-11 till 2021-03-11 därmarknadsvolatiliteten var betydligt högre än genomsnittet på grund av covid-19 pandemin.Resultaten från denna studie påvisar att insynshandel genererar abnormal avkastning påStockholmsbörsen på publiceringsdagen av insynshandeln. När det gäller insynsförvärv finns detingen skillnad mellan perioderna. Däremot påvisas en skillnad för avyttringar där abnormalavkastning enbart finns i den normala perioden. Resultaten talar för att signalvärdet för förvärvinte skiljer sig mellan perioderna och att signalvärdet för avyttringar minskar med en högremarknadsvolatilitet.

Background: Achieving an abnormal return on your investment is something investors are trying to achieve. A lot of attempts have been made to try and find an investment strategy that always generates abnormal returns, although none has been proven to be absolute. Efficient Market Hypothesis (EMH) proponents argue that when it comes to public available information, one could not get an abnormal advantage of this information. Behavioural Finance (BF) proponents however argue that there may still be possible for this due to human psychology. For markets to have the best possibilities for being efficient, it must be a large and competitive market where information transfers rapidly. When analysing aspects necessary for earning abnormal return for outsiders, there are indications that these aspects does exist and it might be profitable to mimic the insiders operating in the Swedish large-cap bank sector. The large-cap bank sector contains of Svenska Handelsbanken (SHB), Nordea, Swedbank and Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). Purpose: The purpose of this thesis is to explore whether there exist an opportunity in the Swedish bank sector for outsiders to earn abnormal return based on insiders’ transactions. In the process an indirect test will be made to see if the semi-strong form of efficiency holds for the Swedish bank sector. Method: Observing the movements on the market when the information about insider trading becomes public. The results are tested for both statistical significance and economical significance. Conclusion: The purpose of this study was to try and determine whether or not outsiders could mimic the insider’s transactions in order to earn abnormal return in the Swedish bank sector. However, based on this study this seems not to be possible in the overall sector. The signs that indicated that this would be possible for the Swedish large-cap banks turned out to be false. The result that showed statistical difference from zero was negative and it was therefore concluded that the insider did not predict the future very well. This leads to the conclusion that there are stronger factors than the sign of insiders’ transactions determine the future stock price. Since the insiders could not predict the future stock prices, any attempt from outsiders to try to exploit their information would not be beneficial. This resulted in the BF assumptions of under- and overreaction in the price did not occur in this study and instead the results turned out to be in line with the EMH description of semi-strong markets. / Bakgrund: Att uppnå överavkastning på sin investering är något investerare ständigt försöker uppnå. Många försök har gjorts för att försöka hitta en investeringsstrategi som alltid genererar överavkastningen, dock har inga gjorts som visat sig vara kontinuerliga. Den Effektiva Marknads Hypotesens förespråkare hävdar att när det gäller offentligt tillgänglig information kan man inte få onormal fördel av detta. Dock hävdar förespråkare för Behavioural Finance att detta fortfarande kan vara möjligt och att detta beror delvis på mänsklig psykologi. För att marknader ska ha de bästa möjligheterna för att vara effektiv, måste de vara stora och konkurrenskraftiga där information överförs snabbt. När man analyserar vissa aspekter som är nödvändiga för att tjäna överavkastningen för utomstående, verkar det finnas tecken på att detta skulle kunna vara möjligt genom att imitera insynshandel i den Svenska large-cap bank sektorn. Sektorn består av Handelsbanken (SHB), Nordea, Swedbank och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). Syfte: Är att undersöka om det finns en möjlighet för utomstående att få överavkastningen baserad på insynspersonernas transaktioner. I processen görs ett indirekt test för att se om den Svenska banksektorn uppnår semi-stark effektivitet. Metod: Observera rörelserna på marknaden när information om insynshandel blev allmänt. Resultatet testas för både statistisk och ekonomisk signifikans. Slutsats: Syftet med denna studie var att försöka avgöra huruvida utomstående kunde imitera insynspersonernas transaktioner för att tjäna onormal avkastning i den Svenska banksektorn. Baserat på denna studie verkar detta inte vara möjligt i den totala sektorn. De tecken som indikerade att detta skulle vara möjligt för visade sig vara falskt. Resultatet som visade statistisk skillnad från noll var negativt och därför drogs slutsatsen att insynspersonerna inte kunde förutsäga framtiden särskilt väl. Detta leder till slutsatsen att det finns starkare faktorer än insynspersoners transaktioner som avgör framtida aktiekurser. Eftersom insynspersoner inte kunde förutse de framtida aktiekurserna, skulle varje försök från en utomstående att försöka utnyttja detta inte vara fördelaktigt. Detta resulterade i fenomenet av under- och överreaktioner som BF förespråkade, inte förekom i denna studie. Istället visade resultatet sig vara i linje med EMH beskrivningen av semi-starka marknader.

Insiderlagstiftning är ett lagstiftningsområde som de senaste decennierna kraftigt utvecklats i de flesta rättssystem. Insiderlagstiftning består oftast utav en komplex samling lagregler och inte sällan finns det i samlingen bestämmelser specifikt gällande för personer med insynsställning i börsnoterade bolag. I EU-rättslig och i svensk rätt har det genom åren figurerat flera olika varianter av insiderregleringar. Därmed har också de specifika bestämmelserna för insynspersoner varierat. Nuvarande bestämmelse för insynspersoner regleras i art. 19 p. 11 MAR, där det stadgas att dessa insynspersoner är förbjudna att utföra några transaktioner kopplat till det egna bolagets aktie under en period om 30 dagar före bolagets offentliggörande av en finansiell rapport. Regeln syftar till att försöka utjämna det informationsövertag insynspersoner har jämtemot andra investerare genom att förhindra insynspersoner från att utföra transaktioner under vissa tidsperioder, då icke-offentliggjord bolagsinformation kan ha ett stort monetärt värde. Det kan ifrågasättas om den nuvarande regleringen i art. 19 p. 11 MAR är utformad effektivt eller om den är i behov av förändring för att på bättre sätt uppfylla dess syfte.   Inom det amerikanska, federala rättssystemet används det parallellt flera alternativa bestämmelser för att försöka stävja samma sak som regeln i art. 19 p. 11 MAR syftar till att göra. I uppsatsen visas tre exempel på alternativa regleringar från den amerikanska rätten, som alla syftar till att minska insiderhandeln.   I uppsatsen påvisas att den nuvarande regleringen i art. 19 p. 11 MAR brister i dess utformning, då den nuvarande lydelsen kvarlämnar möjligheter för insynspersoner att undslippa bestämmelsen. För att minska risken för att insynspersoner utnyttjar bristerna i regleringen torde regleringens utformning förändras. För att vidare minska riskerna för att insiderhandel begås av personer i ledande ställningar torde också nämnda reglering kompletteras med ytterligare bestämmelser.