Trots att människor i Sverige anser sig ha en hög miljömedvetenhet, ökar konsumtionen av varor årligen. Varje år flyger mer människor utomlands och köpcentrum slår försäljningsrekord. Det verkar helt enkelt som att människors attityder inte överensstämmer med deras beteende. Syftet med denna studie är att undersöka hur relationen mellan miljöattityd och miljöpåverkan ser ut, vilken effekt som köp av ekologiska livsmedel har på relationen, samt vilka individuella faktorer som påverkar relationen. Studiens frågeställningar är följande: Hur ser relationen mellan miljöattityd och miljöpåverkan ut? Kan denna relation, åtminstone delvis, belysas av köpet av ekologiska livsmedel? Vilka individuella faktorer påverkar denna relation? Den tidigare forskningen visar att framför allt ekonomiska aspekter har stark effekt på miljöpåverkan, samt köpet av ekologiska livsmedel. Den visar också att oro för specifika miljöproblem är en starkare faktor för miljövänlighet än allmän oro för miljön. Kön har också visat sig ha effekt, där män generellt har en något högre användning av energi och högre koldioxidemission. Utbildning, till sist, är komplicerat att placera in i relationen. Dock visar merparten av tillgängliga studier att variabeln ger effekt på köpet av ekologiska livsmedel. Materialet som används samlades in i Stockholmsregionen under 1999, vilket innebär att attityderna och beteendena med all sannolikhet inte ser likadana ut idag. Genom regressionsanalys undersöktes effekten av ovan nämnda variabler. Precis som den tidigare forskningen visat gav ekonomiska faktorer absolut starkast effekt, och inkomst förklarade störst andel varians. Utbildning gav en viss effekt, ju högre utbildning, desto större påverkan genom både emissioner och energianvändning. Effekten av köp av ekologiska livsmedel och kön kan inte sägas ha någon slags effekt på sambandet. De resultat som denna undersökning finner ställer frågan om det faktiskt var så att ekologiska livsmedel under 1999 inte sågs som ett miljövänligt beteende överhuvudtaget. I så fall kan det snarare ses som en effekt av det västerländska konsumtionssamhället där människor konsumerar endast för sig själva.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan högst nådda utbildningsnivå och miljöattityder. Detta görs genom OLS-estimering på data från World Value Survey. En variabel ”positiv miljöattityd” skapas utifrån en enkätfråga gällande individers värderingar av hur viktigt det är att ta hand om miljön. Som komplement till variabeln positiv miljöattityd undersöks även sambandet mellan högst nådda utbildningsnivå och medlemskap i miljöorganisationer. Syftetmed undersökningen är att bidra till debatten om miljöattityder och vad som påverkar dem, med fokus på effekten av utbildning. Sambanden undersöks på både individ- och nationell nivå. Resultaten visar att på individnivå kan ett signifikant, om än svagt, positivt samband uttydas mellan högst nådda utbildningsnivå och båda variablerna positiv miljöattityd och medlemskap i miljöorganisation. På nationell nivå kan inga slutsatser dras då inga statistisktsignifikanta resultat förekom.

Lärande är en viktig del i hållbar stadsutveckling. En hållbar stadsutveckling kan främjas när människor i olika roller och med olika intressen, känslor och värderingar blir utrustade med kunskap och när de har möjlighet till ett gemensamt lärande och innovativa lösningar till miljöproblem. Vi alla bör ha kunskaper om hur vårt sociala beteende kan få ekologiska konsekvenser på samma sätt som ekologiska störningar kan tvinga oss att leva på ett annat sätt. Att människor har information och kunskaper om miljöns tillstånd och möjliga åtgärder kan ses som en förutsättning för ett lyckosamt miljöarbete i riktning en hållbar (stads)utveckling. Genom att informera medborgare kan alltså skapas ett ökat engagemang och ansvarstagande gällande miljöfrågor, vilket i sin tur underlättar arbetet för och bidrar till hållbar utveckling (WWF, 2007 lärande och delaktighet). Malmö stad har som mål att göra hållbarhet verkligt för alla malmöbor (Malmö stad 2009) . Utmaningen att göra Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling kräver förstås att alla oavsett kultur, språk, religion och ålder får information och kunskaper samt motivation för att agera mot gemensamma mål. Den här förstudien undersöker hur miljöinformation ska utformas och vilka metoder som kan vara effektiva för att öka kunskap och väcka intresse för miljö bland icke svensktalande invandrare. Miljöinformation till icke svensktalande invandrare bör utformas utifrån deras språkliga, kulturella och religiösa bakgrund men även inblandade faktorer såsom attityder, normer, natursyn, livsstil, information och kunskap, känslor och upplevelse, möjlighet samt motivation bör beaktas.Syftet är att utveckla ett projekt för spridandet av miljöinformation till medlemmarna i Iransk Svenska Föreningen i (ISF) i Malmö. Syftet med förstudien är alltså att upptäcka och utveckla strategier så att ISF på ett effektivt sätt kan öka kunskap och väcka engagemang och intresse för miljöfrågor bland sina medlemmar för att de i sin tur ska inspireras till sortering av avfall, användning av cykel och/eller kollektivtrafik och minskad el - och vattenförbrukning. Projektet som presenteras är ett förslag på hur man kan nå ut med miljöinformation till icke svenskttalande. Min slutsats är att miljöinformation bör utformas som en kombination av olika metoder: bland annat att översätta och dubba miljöfilmer till persiska, att använda av tydliga och förklarande bilder med persisk text och att utbilda två av föreningens medlemmar till miljöinformatörer samt ordna utbildning i form av seminarier som hålls på persiska. / Sustainable urban development can be promoted when people in different roles, interests, emotions and values are provided with environmental knowledge and when they have the opportunity for a common learning and innovative solutions to environmental problems. We all should have knowledge of how social behavior can cause ecological consequences in the same way ecological disturbance can force us to live differently. Information and knowledge on the environmental crisis and possible actions/solutions can be seen as a prerequisite for successful environmental efforts toward a sustainable (urban) development. By informing people can increase their involvement and responsibility for environmental issues, which in turn facilitates the achievement of sustainable development. For example, one of Malmoe municipality’s goals is to make sustainability real for all Malmoe residents (Malmö municipality 2009). The challenge to make Malmoe world leader in sustainable urban development, of course, call for everyone, regardless of culture, language, religion or age to have information, knowledge and motivation to act towards common goals.This preliminary study examines how environmental information should be designed and which methods can be effective in order to increase knowledge and stimulate interest in the environmental issues among non-Swedish-speaking immigrants. Environmental information to non-Swedish-speaking immigrants should be designed according to their linguistic, cultural and religious background but also factors such as attitudes, norms, perceptions of nature, lifestyle, information and knowledge, feelings and experience, opportunities and motivation should be taken into accountThe purpose is to develop a project for spreading of environmental information to the members of the Iranian Swedish Association (ISF) in Malmoe. The purpose of the preliminary study is therefore to discover and develop strategies for ISF to be able to increase knowledge and stimulate involvement and interest in environmental issues among its members, so they are inspired to sort their waste, use bicycle and/or public transport and reduce their electricity - and water consumption.The project presented is a suggestion on how to reach out with environmental information to non-Swedish speaking immigrants. My conclusion is that environmental information should be designed as a combination of different methods including translating and dubbing environmental films to Persian, use distinct and explanatory images with Persian text and educate two of the association's members to environmental communicators who can organize training activities in form of seminars to be held in Persian.

Increasing attention to sustainability and environmental concerns implies changes in consumer preferences, whereof companies need to provide offerings characterized with a focus on sustainability laden concepts such as the Circular Economy (CE), aligning with these changes. How to communicate sustainability has therefore become a focus of attention when formulating marketing strategies. However, sustainability is a complex concept and it could therefore be questioned whether everyone irrespective of, for instance, gender, age, education and other personal attributes perceive it similarly and display similar attitudes toward the concept. Based on a quantitative online survey with 1010 participants, this study examines the impact of personal attributes on the receptiveness of sustainability communication and customer loyalty in the context of Peer to Peer (P2P) marketplace platforms, and discerns how sustainability communication and customer loyalty are interrelated. Also, it explores whether sustainability communication from providers of P2P marketplace platforms can be considered to play a role in accelerating the transition to a CE. Findings suggest that personal attributes affect the receptiveness of sustainability communication and loyalty intentions, this was particularly evident for females and individuals living a sustainable lifestyle. The findings also reveal a positive relation between sustainability communication and customer loyalty, where environmental engagement, consistency between preferences for a certain appeal and actions made on the basis of the same preference, along with trustworthy content seem to strengthen that relationship. Lastly, the findings conclude that sustainability communication from P2P marketplace platforms providers can increase the number of individuals trading pre-owned items which implies for more people participating in resource-efficient activities, which ultimately fosters a CE. / Ökad uppmärksamhet kring begreppet hållbarhet och miljöfrågor innebär förändrade konsumentpreferenser med högre krav på hållbara lösningar, varav företag behöver erbjuda produkter och/eller tjänster som präglas av hållbarhet för att möta kundernas behov. Hur man kommunicerar hållbarhet har således blivit en viktig aspekt när företag utformar sina marknadsföringsstrategier. Hållbarhet är däremot ett komplext begrepp, varav det kan ifrågasättas om alla oavsett kön, ålder, utbildningsnivå och andra personliga egenskaper har en liknande attityd gentemot hållbarhet, och uppfattar hållbarhetskommunikation på samma sätt. Baserat på en kvantitativ onlineundersökning med 1 010 deltagare undersöker denna studie effekterna av personliga egenskaper på mottagligheten av hållbarhetskommunikation och kundlojalitet i kontexten peer-to-peer (P2P) marknadsplattformar, samt hur hållbarhetskommunikation och kundlojalitet står i relation till varandra. Studien undersöker också om hållbarhetskommunikation kan anses påskynda övergången till en cirkulär ekonomi. Resultaten från studien ger en indikation på att personliga egenskaper påverkar mottagligheten för hållbarhetskommunikation och konsumentens intentioner att vara lojal. Detta var särskilt påtagligt för kvinnor och individer som lever en hållbar livsstil. Resultaten visar även på en positiv relation mellan hållbarhetskommunikation och kundlojalitet, varav högre miljöengagemang, preferenser som går i linje med handlingar, och trovärdigt innehåll tenderar att stärka denna relation. Slutligen kan det konstateras att hållbarhetskommunikation kommunicerat av P2Pmarknadsplattformar kan öka antalet personer som säljer och köper begagnade föremål, varav fler människor deltar i resurseffektiva aktiviteter, vilket främjar övergången till en cirkulär ekonomi.

With rapid urbanization, climate change and population growth in the 21st century, the development of eco-cities, especially in those fast-growing populated countries such as China and India, is important to minimize human impact on the planet. Nevertheless,  despite that there is a very well-designed eco-city, if residents living in an eco-city are not environmentally conscious, the eco-city is sustainable only in its tangible part – technologies and infrastructure, but not in its intangible part – environmental attitudes and behavioral patterns of residents. The intangible part is important since HUMANS are the root cause of current climate change (IPCC, 2014). When the policy makers decide to build an eco-city, this thesis thus argues that they should consider not only the tangible part of the city, but also consider the intangible part of eco-city – environmental attitudes and behavioral patterns of residents. This thesis provides a survey of environmental attitudes of 150 Stockholm residents living in three districts: Hammarby Sjöstad, Östermalm and Bromma. It also reports on a well-developed environmental project which is led by residents living in the Stockholm eco-district of Hammarby Sjöstad. The scope of this research is the City of Stockholm (Swedish: Stockholms kommun / Stockholms stad). The objectives of this research are: (1) to find out the environmental attitudes of residents living in three selected districts of Stockholm; (2) to understand the development of Hammarby Sjöstad and find out if residents living in Hammarby Sjöstad are particularly environmentally conscious; (3) to provide suggestions for the policy makers (e.g. Chinese and Indian) of how to take environmental attitudes of residents into consideration when planning and developing projects such as eco-cities. Among the findings of the research are: (1) in the high income, educated, and political conservative Stockholm districts where I conducted my surveys, respondents in general report high levels of environmental concerns and environmentally friendly behavior; (2) however, concerns questions relating to cars (parking restrictions, limiting or banning cars from their districts or Stockholm as a whole), opinions were very divided. There seemed to be much reluctance among many to put severe restrictions on the use of cars; (3) in the eco-district Hammarby Sjöstad, the expression of environmental consciousness did not appear particularly different from the other districts. Many respondents in the district moved into the area for diverse reasons other than environmental ones; (4) however, a well-developed environmental project which is led by residents living in Hammarby Sjöstad has emerged in the eco-district, where comparable projects were not found in the other districts in Stockholm. / I och med den snabba urbaniseringen, klimatförändringen och befolkningstillväxten under 2000-talet, är utvecklingen av eko-städer i de snabbväxande befolkade områdena som Kina och Indien viktig för att minska den mänskliga påverkan på planeten. Emellertid, om en eko-stads invånare inte är miljömedvetna så kommer en väldesignad eko-stad endast vara hållbar på sin materiella del (teknik och infrastruktur) men inte på sin immateriella del (miljöattityder och beteendemönster hos invånare). Den immateriella delen är viktig eftersom MÄNNISKOR är grundorsaken till den nuvarande klimatförändringen (IPCC, 2014). När beslutsfattarna bestämmer sig för att bygga en eko-stad, hävdar den här uppsatsen att de inte bara bör överväga den materiella delen av staden, utan också överväga den immateriella delen av staden - miljöattityder och beteendemönster hos invånare. Den här uppsatsen bygger på en undersökning om miljöattityder hos 150 boende som bor i tre olika områden i Stockholm: Hammarby Sjöstad, Östermalm och Bromma, samt beskriver ett välutvecklat miljöprojekt som leds av invånare i eko-distriktet - Hammarby Sjöstad. Målen för denna forskning är: (1) att ta reda på miljöattityder hos invånare i tre utvalda områden i Stockholm; (2) att förstå utvecklingen av Hammarby Sjöstad samt ta reda på om invånare i Hammarby Sjöstad är särskilt miljömedvetna; (3) att ge förslag till beslutsfattare (t.ex. kinesiska och indiska) om hur man tar hänsyn till miljöattityder hos invånare när de planerar och utvecklar projekt som eko-städer. Bland forskningsresultaten finns följande: (1) i de politiskt konservativa Stockholmsdistrikten med många välutbildade invånare med hög inkomst där jag utförde mina undersökningar rapporterar respondenterna generellt en hög nivå av miljöhänsyn och miljövänligt beteende; (2) när det gäller frågor som rör bilar (parkeringsrestriktioner, begränsning eller förbud mot bilar i deras distrikt eller Stockholm som helhet), var åsikterna emellertid mycket uppdelade. Det föreföll att många svarande inte är villiga att sätta stränga restriktioner på användningen av bilar; (3) invånare i eko-distrikt, Hammarby Sjöstad, verkade inte som om de var särskilt miljömedvetna. Många svarande flyttade in i distriktet på grund av olika orsaker än miljö; (4) ett välutvecklat miljöprojekt som leds av invånare i Hammarby Sjöstad har emellertid uppstått i eko-distriktet. Jämförbara projekt hittades inte i övriga distrikt i Stockholm. / 随着21世纪迅速的城市化，气候变化和人口增长，尤其在中国和印度等拥有庞大人口及急速发展的国家，生态城的建设对于减低人类对地球的影响至为重要。然而，即使生态城的设计完善，如果生态城的居民不具环保意识，生态城的可持续性只能在其有形的部分（技术和基础设施），而不在其无形的部分（居民的环保态度和行为模式）。生态城的无形部份是重要的因为人类是当前气候变化的根本原因（IPCC，2014）。当决策者建设生态城时，本文认为决策者不仅要考虑生态城的有形部分，还要考虑生态城的无形部分 - 居民的环保态度和行为模式。 本文提供了一个瑞典斯德哥尔摩三个地区150位居民的环保态度调查：哈马比生态城（Hammarby Sjöstad），Östermalm和Bromma。本文还探讨了一个具规模并由哈马比生态城居民领导的环保项目。 本研究的目的： （1）了解斯德哥尔摩三个地区居民的环保态度; （2）了解哈马比生态城的发展情况和探讨哈马比生态城的居民是否特别具有环保意识; （3）为决策者（如中国和印度）在规划和开发生态城等项目时如何考虑生态城居民的环保态度提供建议。 研究结果包括： （1）在斯德哥尔摩高收入，高教育和政治保守的地区，受访者总体上显示高水平的环保意识和环保行为; （2）然而，受访者在涉及汽车的问题上（如泊车限制，限制或禁止在区内或斯德哥尔摩内使用汽车）意见是非常分歧的。许多人似乎抗拒限制使用汽车; （3）在哈马比生态城，居民的环保意识显现与其他地区没有什么特别的区别。除了环保因素外，受访者迁入该地区有多种原因; （4）然而，哈马比生态城有一个具规模并由当区居民领导的环保项目。在斯德哥尔摩其他地区并没有发现类似的项目。