Det generella biotopskyddet i Sverige omfattar lättidentifierbara områden som finns över hela landet, där ingår bland annat alléer. Alléer är enligt miljöbalken lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd. Skyddet innebär att man inte får bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Om det finns särskilda skäl, får dispens från förbudet ges i det enskilda fallet. Det som anses vara ett särskilt skäl beskrivs i naturvårdsverket vägledning. Denna kandidatuppsats syfte är att undersöka hur länsstyrelser i Sverige behandlar beslut om dispens från det generella biotopskyddet av alléer, genom att analysera hur natur- och kulturvärdet behandlas i besluten samt att undersöka vad det är som gör att dispenser blir beviljade respektive avslagna. För att kunna analysera besluten strukturerat har en analysmall använts. Resultatet visar att naturvärdet berörs i alla de analyserade besluten. Beslut från Länsstyrelsen Skåne och Dalarna berör kulturmiljövärdet mest. Alla besluten som är beviljade dispens är motiverade med ett särskilt skäl.   Beslut som får avslag blir ofta nekade dispens när ansökan innehåller termer och ord som berör alléns estetiska värde och när det saknas särskilt skäl.  Under rubriken diskussion lyfts problematiken med att endast skydda alléernas naturvärde i ett landskap fyllt med kultur, men också handläggarens tolkningsutrymme av lagstiftningen.

Alléer är ett landskapselement som består av både natur och kultur och som planterats av människan av olika skäl. Sveriges alléer minskar och därför önskar Trafikverket och Riksantikvarieämbetet ta fram ett nationellt underlag för alléer. I Östergötland saknas en sammanställning av alléer under historisk tid därför är studiens syfte att undersöka alléers utbredning och kontinuitet i Östergötland från 1868 fram till idag. Resultatet visade att alléer i länet ökat idag jämfört med perioden 1868–1877. Alléer har störst förekomst i slättbygden. Alléer vid gods- samt bruk hade förändrats minst från perioden 1868–1877 till idag vilket troligen beror på att alléer vid gods och bruk redan var vanliga under perioden 1868–1877. Infartsalléer till gårdar har ökat i bygderna sedan perioden 1868–1877 vilket kan kopplas till skiftesreformerna som förändrade landskapet under slutet av 1800-talet och gav upphov till alléplanteringar i länet. Hos dagens alléer är alléer med blandade trädslag främst förekommande. / Avenues are a landscape element that consist of both nature and culture and that’s been planted by man for various reason. The Swedish avenues reduces because of that the Trafikverket and the Riksantikvarieämbetet wishes to develop a national basis for avenues. In Östergötland there is no compilation of avenues in historical time because of that the purpose of the study is to examine avenues spread and continuity in Östergötland from 1868 until today. Avenues has the greatest occurence in the flat country. Avenues belonging to manor or factory had changed least from the period 1868-1877 until today which is probably due to avenues belonging to manor or factory already was common under the period 1868-1877. Approach avenues leading to farms has increased in the districts since 1868-1877 which can be linked to the agriculture shiftreform that changed the landscape in the late 19th century and gave rise to avenue plantings in the county. Today’sk avenues are avenues witch mixed tree species uppermost occurring.