Kyrkogårdar i Sverige är ofta gamla miljöer som kan vara viktiga livsmiljöer för naturvårdsändamål, men som ofta förbises. Dagfjärilar och humlor är två viktiga pollinatörer som minskar snabbt i antal. Genom att utföra en artinventering av dagfjärilar och humlor, en habitatundersökning av kyrkan med omnejd samt en litteraturstudie med en kvalitativ enkät till kyrkogårdsförvaltare och en inventering av artrikedomen över tid med hjälp av Artportalen, kan vi ge information angående betydelsen av skötsel och mångfald av habitat för dagfjärilar och humlor på kyrkogårdar.  Våra resultat visar att det finns positiva samband mellan skötseln av kyrkogården och mångfalden av dagfjärilar och humlor. Välskötta platser med till exempel lågklippt gräs visade betydligt lägre artdiversitet samt individer medan artrikedomen var betydligt högre på mer extensivt skötta platser, till exempel skogsdungar på kyrkogårdens mark. Resultaten visade även att mångfalden av habitat på en kyrkogård var en nyckelfaktor för artrikedomen av dagfjärilar och humlor. Vi drar slutsatsen att för att öka den biologiska mångfalden av dagfjärilar och humlor på kyrkogårdar måste skötselrutiner ändras mot mindre intensivt brukad trädgårdsskötsel såsom välklippt gräs. Att förändra den traditionella kyrkogården mot en med fler olika livsmiljöer såsom att lägga till träd, buskar och död ved är viktigt. Det finns också ett behov av kloka val av växter mot de med en hög nektar- och pollenhalt och en stor mångfald, särskilt inhemska värdväxter för dagfjärilar. Vi är mycket glada över att se det starka engagemang för skötsel som gynnar biologisk mångfald som kunde ses i vår enkätundersökning. / Churchyards in Sweden are old environments that could be important habitats for natureconservation purposes but often are overlooked. Butterflies and Bumblebees are twoimportant pollinators and are rapidly declining in numbers. We have performed a speciesinventory of butterflies and bumblebees, a habitat investigation of the church and surroundingarea and literature study with a qualitative questionnaire and an inventory of the speciesrichness over time using citizen science site Artportalen. By using these methods we are ableto provide information regarding the importance of management and habitat diversity forbutterflies and bumblebees on churchyards. Our results show that there are positive correlations with the management of the churchyardand the diversity of butterflies and bumblebees, well managed sites with for example low cutgrass showed significantly less species and individuals and in more extensively managed sitesthe species richness was higher. The results also showed that the diversity of habitats within achurchyard was a key factor to species richness of butterflies and bumblebees. We conclude that to enhance the biodiversity of butterflies and bumblebees in churchyards,the management routine needs to change toward less grass that is mowed intensively. Tochange the traditional churchyard toward one with more different habitats like adding trees,shrubs and dead wood. There is also a need for wise choices of plants with high nectar andpollen content and a wide diversity of plants, especially native hostplants for butterflies. Weare very pleased to see a strong engagement to change management for increased biodiversitythat could be seen in our questionnaire.

Det intensifierade jordbruket har en betydande påverkan på pollinatörer och det har resulterat i att både fjärilsarter och humlearter har påverkats negativt. Beroende på om arten är en specialistart eller en generalistart skulle det kunna ha en inverkan på hur pass känslig den är för sin omgivning. Humlorna i denna studie har delats in i grupperna generalist och specialist beroende på deras tunglängd och fjärilarna har delats in i likadana grupper fast i stället beroende på antal värdväxter. Med hjälp av data över humlor och fjärilar som samlats in i ängs- och betesmarker i södra Sverige, har denna studie undersökt hur specialister och generalister påverkas av mängden åkermarker i närliggande område över de senaste 15 åren. Resultaten visade på att mängden åkermark inte hade någon signifikant effekt på förändringen i antal individer över tid hos vare sig specialisterna eller generalisterna, det visade i stället på att blomtätheten hade en signifikant effekt både hos specialister och generalister. Anledningen till att mängden åkermark inte hade någon signifikant effekt skulle kunna bero på flera saker. Exempelvis att de områden som fanns runt omkring åkermarkerna, så som gräskanterna som delar av mellan åkermarker eller mellan väg och åkermark, var tillräckligt blomrika för att kompensera för åkermarkerna. Eller så skulle det kunna bero på att storlekarna på ängs- och betesmarkerna var tillräckligt stora för att åkermarkerna inte skulle ha en signifikant effekt på pollinatörerna.

There is an ongoing negative trend on pollinator abundance worldwide due to different threats that affect their health and living conditions, such as pathogens and parasites in combination with different types of habitat loss among other factors. In this study I investigate if road verges adjacent to cycle paths could be a suitable environment for bumblebees (Bombus spp.) to thrive. 13 sites were sampled to find out what kind of diversity of bumblebees and flowering plants this type of habitat could hold by observing different aspects, e.g. shade and vegetation coverage together with species diversity and abundance. The results showed that shade coverage had an effect on the flower diversity at the sites and also that bumblebee species diversity as well as bumblebee abundance got affected by the diversity of flowers.

Det här arbetet fokuserar på hur befintliga parker i centrala Gävle skulle kunna fylla en större funktion gällande gynnandet av humlor och annan biologisk mångfald och hur dessa parker skulle kunna omdesignas. Mina frågeställningar berör: befintliga parkers avsaknad av föda åt humlor, bristande möjligheter för dem att finna bo – och övervintringsplatser samt förslag på åtgärder för att motverka dessa problem. Resultatet av denna studie visar att parker kan fylla en större funktion gällande att gynna den biologiska mångfalden i urbana miljöer. Om inte bo– och övervintringsplatser och föda blir lätt åtkomligta för våra humlor riskerar vi att de minskar ännu mer i antal, och detta skulle kunna vara förödande för oss människor eftersom vi är helt beroende av dessa viktiga pollinatörer. Men med rätt kunskap och information till allmänhet och parkförvaltare går det att hjälpa humlor att skapa miljöer som hjälper humlor att kunna leva i urbana miljöer. Om vi med enkla medel inkluderar biologisk mångfald i stadens parker skulle vi kunna skapa gröna oaser där människor, djur och insekter kan trivas sida vid sida och även tillföra glädje för varandra. / This study is dealing with how existing parks in urban areas can fill a bigger role for bumblebees then they are today. My questions concern: lack of food for bumblebees in parks, lack of opportunities to find places to live and to hibernate and actions how to mitigate this. The results of this study show that existing parks can have a bigger positive impact on the biodiversity in urban areas. If bumblebees can’t find places to live or hibernate or find food, the risk is then that their populations will continue to decline which will have a strongly negative effect on us humans because we are depending on pollinators. With the right knowledge and measures we can make it easier for bumblebees to live in urban areas. To facilitate for biodiversity in the planning of parks means that we will create oases which both humans, birds and insects can benefit from.

Pollinating insects are important for many plants and for the human population. To be able to monitor pollinators and assess improvements made for them, it is important to get information about pollinator population changes. Therefore, it is essential that the methods used to collect data are accurate (i.e. that they represent the pollinator fauna). One commonly used method is pan-traps, but this method is suggested to be affected by the abundance of surrounding flowers. The results in the present study showed that catches in pan-traps can be affected by flower cover and the colour of the flowers, depending on which colours are preferred by the insects. The effects differed when looking at a larger scale (2-6 ha) and a smaller scale (25 m2) around the pan-traps. When comparing cover of flowers with catches in pan-traps in the small scale there were some results that showed linear positive correlations (expected), but also, negative linear and quadratic correlations. In contrast, in the large scale there were no significant positive linear correlations. When comparing catches in hand-net and pan-traps, only in one out of six taxonomical groups there were a correlation. The results in this study show that catches in pan-traps can be misleading if catches are done to survey pollinator population fauna and the cover of flowers is not considered.

Forest clearings can potentially be an important resource for pollinators. Land use history has previously been shown to be important for the number of species and individuals of butterflies in clearings, with a larger number where it historically was meadows, even after a generation of production forest. Plant species richness has also been shown to be influenced by land use history. In this study, pollinators were collected with pan traps on clear-cuts that had at least one generation of production forest, which in the 1870s was either meadow or forest. The results showed that there was no difference in species numbers and individual number between the two types of clear-cuts when it comes to Bombus spp, Syrphinae spp, Lepturinae spp, Cetoniidae spp and Trichius spp. The result is surprising because there is a greater frequency of herbs in clearings that previously had been meadow and the expectations was therefore that there should be more pollinators there. There are indications that the catchability when it comes to the pan trap method is inversely proportional to the floral richness, and the lack of differences could therefore be due to sampling bias.

The spreading of the invasive plant Garden Lupine (Lupinus polyphyllus) has become a matter of national importance in Sweden, due to it posing a threat to native plant and pollinator diversity. The effective attraction of bumblebees (Bombus spp.) as pollinators facilitates the production of large numbers of seeds, which are key to the Garden Lupine’s success. Possible self-pollination could also provide a competitive edge for the plant. The objective of this study was to study the relationships between Garden Lupine color morphs, pollinator attraction and seeding. Inflorescences of three color morphs were studied during the flowering period, and bumblebee behavior was observed on the site. After seeding, any produced seeds were collected and analyzed, as well as experimentally germinated to provide insight into their viability. A subset of inflorescences of each color morph was prevented access to pollinators, to study potential self-pollination effects. Bumblebees preferred blue flowers over pink, but no difference in pollination between the color morphs was found. Flower color did not affect seed production or seed morphology. Self-pollinated inflorescences produced fewer seeds than those with access to pollinators, but no difference in seed morphology or germinative success between the pollination methods could be established. The results suggest that seed production and germination are less dependent on pollination than expected. The ability to germinate through self-pollination provides insight into the invasive potential of Garden Lupine, suggesting that further studies are needed to successfully counteract its spread. / Den invasiva växten blomsterlupin (Lupinus polyphyllus) har på senare år blivit en nationell angelägenhet i Sverige, där den hotar mångfalden av inhemska växter och pollinatörer. Blomsterlupinens framgångsrika tilldragning av framförallt humlor (Bombus spp.) som pollinatörer möjliggör det stora antalet frön som den producerar, vilket är nyckeln till dess invasiva etablering. Eventuell förmåga till självpollinering kan också utgöra en konkurrensfördel. Målet med studien var att utforska relationen mellan blomsterlupinens färgmorfer, pollinering samt fröbildning. Blomställningar av tre färgmorfer studerades under blomningsperioden. Humlornas beteende observerades också under perioden vid lupinlokalen. Efter frösättning samlades alla producerade frön upp och analyserades, varefter ett frögroningsexperiment utfördes för att belysa frönas grobarhet. I ett fältexperiment nekades en delmängd av blomställningarna tillgång till pollinatörer, för att studera eventuell självpollinering och dess effekter. Humlorna föredrog blåa blommor före rosa, men ingen skillnad i pollinering mellan färgmorferna kunde fastställas. Blommornas färg hade ingen effekt på fröproduktion eller -morfologi. Självpollinerade blomställningar producerade färre frön överlag än de med tillgång till pollinatörer, men ingen skillnad i frömorfologi eller grobarhet mellan pollineringsmetoderna kunde påvisas. Resultaten antyder att fröproduktion och frögroning hos blomsterlupin är beroende av pollinering i mindre grad än förväntat. Förmågan att gro genom självpollinering belyser blomsterlupinens invasiva potential, och antyder att fler studier behövs för att framgångsrikt motverka dess spridning.