Kontoret är för många en plats där mycket tid spenderas, men COVID-19 pandemin förändradedrastiskt detta. Kontorsarbete utfördes hemma och när moderna verktyg möjliggjorde arbete på distans har kontorets roll ifrågasatts. Så omskrivbordsarbetet kan utföras på distans, innebär det att kontoret är en plats för social interaktion? Forskare och företag som arbetar inom området antydde redan innan pandemin att framtidenskontor kommer vara en social plats för möten, teamarbete och kommunikation (Harris, 2015;Stiefel, Rief, & Bauer, 2017). Detta visar ett behov på att undersöka vad för kvaliteter kontoret behöver för att skapa hållbara sociala utrymmen. Syftet med examensarbetet är att utifrån en utredning och kartläggning av socialt hållbara arkitektoniska indikatorer, ta fram schematiska upplägg för framtidens kontorsutrymmen samt illustrera applikationen av dessa på ett befintligt kontor. Examensarbetets mål är att utforska och kartlägga indikatorer som skapar arkitektoniskt socialt hållbara miljöer samt att undersöka behoven och önskemålen av och på kontorsutrymmen utifrån ett framtidsperspektiv och förändringarnaCOVID-19-pandemin har medfört. Vidare är målet att utifrån framtagna indikatorer analysera Krook& Tjäders befintliga kontor i Göteborg, samt ta fram ett lokalprogram och ett gestaltnings förslag som skapar, bibehåller och ökar social hållbarhet i lokalerna. Examensarbetes metodik har genomförts enligt teorin för Research design. Arbetet inledes med en iterativ analys av kontorets historia, kontoret idag och framtidens kontor efterpandemin, baserat på litteraturstudie och en enkätundersökning för att identifiera relevanta indikatorer. Detta presenteras sedan i ett schematiskt upplägg i form av en syntes. Syntesen lyfter fram ett antal indikatorer som bedöms vara viktiga att beakta vid skapandet av kontorsmiljöer. I avsnittet visualiseras även sammanhang bådeövergripande för ett kontor och indelat i dessenskilda arbetsutrymmen. Detta ligger sedantill grund för platsanalys och framtagande av lokalprogram och gestaltningsförslag på Krook &Tjäders befintliga kontor i Göteborg. Gestaltningsförslaget ger ett exempel på hur framtagna indikatorer kan nyttjas för analys och utformning av kontorsmiljöer och dess sociala arbetsytor. Resultatet är specifikt för ett kontor och bör endast betraktas som diskussions underlag som kan inspirera vid utformningen av utrymmen i andra kontor.

Climate change will increase the risk of floods from storms and rising sea levels in many countries with coasts, seas and rivers. In Sweden, climate change is going to affect the intensity and frequency of precipitation which, together with rising sea levels, will result in more floods in the future. In the last few years amphibious buildings have emerged as an alternative solution to building protective infrastructure such as walls and levees around communities.  There are several different strategies for how communities can be protected against floods. Amphibious architecture is a strategy were buildings are working with nature instead of trying to force water away. Amphibious buildings have the same amenities and appearance as traditional building constructions and help residents to stop living in fear of potential flood and start living in harmony with water. The building technique is applicable globally and minimizes material damage, financial losses and mental suffering in the event of a flood. The purpose of this master thesis is to contribute to increased knowledge of amphibious buildings as a building technique by summarizing experience and knowledge from other countries and identifying opportunities and limitations for building that type of constructions in Sweden. A literature study was conducted in order to find published knowledge on the subject and to form a basis for an interview study regarding opportunities and limitations to build amphibious buildings in Sweden.  Results from the literature and interview studies indicate that one of the main opportunities of the building technique is the possibility to use more land for buildings and that amphibious buildings are adapted for future climate changes. By using an alternative strategy against floods where buildings work with the water less impacts in nature and ecosystems occur. One of the limitations of amphibious construction is the limited research on the subject. Amphibious buildings also requires low vertical water flow rates and waves. Knowledge of amphibious buildings as a building technique is low among many professionals in the construction sector and many countries’ laws are not adapted to this type of construction which makes it more difficult to build amphibious houses.  Furthermore, results indicate that amphibious buildings could be an effective solution for building in flood areas. Proposals for future studies include how amphibious buildings work in a Nordic climate. Another proposal is to investigate what is needed for amphibious buildings to become an accepted alternative solutions in Swedish flood areas. / När klimaten förändras ökar risken för översvämningar från stormar, skyfall och stigande havsnivåer i många länder. Klimatförändringar kommer påverka Sverige på flera olika sätt där en konsekvens är ökad nederbörd och stigande havsnivåer vilket kommer resultera i ökat antal översvämningar i framtiden. På senare tid har alternativa lösningar lyfts fram istället för bygga skyddande infrastruktur som exempelvis skyddsmurar runt samhällen. Det finns flera olika strategier hur samhällen kan skyddas mot översvämningar där amfibisk arkitektur är en strategi som innebär natur inte motarbetas utan byggnaden samarbetar med vattenmassorna. Byggnaderna har samma faciliteter och utseende som traditionella konstruktioner men vid en översvämning flyter huset på vattnet. Byggtekniken hjälper individer som lever inom riskzon för översvämningar att sluta leva i rädsla och börja leva i harmoni med vattnet. Byggmetoden är applicerbar globalt och har potential att minimerar materiella skador, ekonomiska förluster och psykiskt lidande för inblandade vid en eventuell översvämning. Syfte med studien är att bidra till ökad förståelse om amfibiska hus som byggnadsmetod, vilka möjligheter och begränsningar som finns för att använda sig av tekniken i Sverige, sammanställa kunskap och erfarenhet från andra länder samt vilka faktorer som påverkar utformningen. Målet är att identifiera kunskaper och erfarenheter om byggtekniken och sammanfatta dessa. En litteraturstudie genomfördes i syfte att identifiera och sammanställa redan känd kunskap inom ämnet och ta fram underlag till en intervjustudie. Intervjustudien fokuserade på möjligheter och begränsningar att bygga amfibiska hus i Sverige. Intervjustudien behandlade tre perspektiv; myndighetsperspektiv, finans- och försäkringsperspektiv samt sakfrågeperspektiv.  Resultatet från litteratur- och intervjustudien indikerar att en av de främsta möjligheterna  med byggtekniken är att mer markyta kan utnyttjas och att byggtekniken är anpassad för framtida klimatförändringar. Genom att använda sig av en alternativ strategi mot översvämningar som arbetar med vattenmassorna krävs mindre ingrepp i naturen och ekosystemet. Byggtekniken är applicerbar i många olika länder och kan anpassas efter individens ekonomiska förutsättningar.  En begränsande faktor är bristen på dokumenterad kunskap som kan försvåra användning av byggtekniken. Byggmetoden passar inte alla lokaliseringar utan det är platsen förutsättningar som styr huruvida amfibiska hus kan användas. Kunskapen om amfibiska hus är låg hos många aktörer inom byggsektorn och många länders lagstiftningar är inte anpassad för denna typ av byggteknik vilket försvårar byggandet av sådana objekt.  Förslag på framtida studier är att se över hur byggtekniken kan användas för större byggnader och hur byggtekniken påverkas av nordiskt klimatet. Ett annat förslag är vilka utredningar som krävs för att svenska myndigheter ska ta ställning till byggtekniken och godkänna anpassad bebyggelse på orter med översvämningsrisk.

I städer finns det idag många bortglömda outnyttjade platser, så kallade ickeplatser,vars fulla potential inte tillvaratas. Stadens sociala hållbarhet missgynnas ofta av dessaplatser som i många fall ger upphov till otrygghet, obehag och utsatthet för förbipasserande,särskilt för kvinnor. Återkommande bortglömda platser i svenska städerär de så kallade brofästeplatserna, det vill säga platser under broar intill brofästen.Syftet med studien är att visa på potentialen hos outnyttjade brofästeplatser i urbanamiljöer och att belysa förutsättningar, problem och möjligheter samt sociala och ekologiskafördelar med en bebyggelse av dessa platser.Studien visar att bebyggelse av platserna kan skapa säkra och inkluderande områdenatt vistas i, samt öka den upplevda tryggheten på platsen framförallt för kvinnor.Bebyggelse som i någon form aktiverar platsen bidrar till att skapa sociala möten istaden. Bebyggelsen kan även fungera brottsförebyggande, bland annat till följd avett ökat flöde av människor på platsen. Ekologiska fördelar som erhålls är att urbangrönska, och därmed viktiga ekosystemtjänster, kan bevaras i större utsträckning dåde redan hårdgjorda eller grusbelagda ytorna används vid förtätning i urbana miljöeristället för grönområden. Grönska och ekosystemtjänster ger viktiga rekreativa ochsociala värden för stadens invånare och gynnar även förekomsten av biologisk mångfald.Brofästeplatser utnyttjas i andra länder både för bostäder och verksamheter, därföruppstår frågan om varför dess potential inte tillvaratas i Sverige. Platserna tycks haglömts bort eller tidigare inte behövt tas i beaktning vid förtätning av svenska städer,då det funnits annan mark att exploatera. Studien konstaterar att det inte finns någragenerella förbud eller reglemente som reglerar bebyggelse eller icke bebyggelse avbrofästeplatser. Samtliga lagar, krav och bestämmelser vilka gäller vid planering, projekteringoch uppförande av byggnader i Sverige, gäller för platserna. Varför platsernainte nyttjats kan även bero på förutfattade meningar hos aktörer i byggbranschen.Exempelvis förutsätts att krav inom andra områden än det egna inte uppnås. De förutfattademeningarna är ofta grundade i antaganden utanför respektive yrkesprofession,snarare än fakta, vetskap och erfarenhet. För att platserna ska kunna bebyggas krävsdärmed en förändring av inställning och attityd hos aktörer i branschen.Byggnadstypologierna verksamhetslokaler, bostäder och tillfälliga boenden, är allamöjliga att uppföra vid brofästeplatser, med undantag för bostäder vid de brofästeplatserdär ljudnivå och dagsljusinsläpp inte uppnår kraven. Bäst lämpade byggnadstypologiför många urbana brofästeplatser är verksamhetslokaler, där en blandningav funktioner som både kräver konsumtion och inte kräver konsumtion skulle gynnaden sociala hållbarheten i området bäst. Studien visar att bebyggelse av brofästeplatserär möjlig om parametrar som belysts i studien beaktas och tillgodoses. För attmöjliggöra ett sådant projekt krävs en ändrad inställning, attityd och ett gediget tvärprofessionelltsamarbetemellan olika professioner i branschen. Att myndigheter ochaktörer inom byggbranschenskapar ett bättre samarbete skulle inte enbart gynna eneventuell bebyggelse av dessa platser, utan samtliga byggprojekt i Sverige. / In today’s cities there are many forgotten places whose full potential is not being met.The social sustainability of the city is often disadvantaged by these places as theycause insecurity, discomfort and vulnerability to passers-by, especially women. Aforgotten place that is recurring in Swedish cities are so-called bridge abutment-sites,that is, places under bridges next to the abutment. The purpose of the study is todemonstrate the potential of these non-places at bridge abutments in urban environmentsand to highlight the conditions, problems and possibilities as well as the socialand ecological benefits of a development of these sites.The study shows that building these sites can create safe and inclusive areas to stayin, as well as increase the perceived security of the site, especially for women. Housingthat in some way activates the site helps to create social meetings in the city. Thebuilding can also act crime preventive, partly due to an increased flow of people onthe site. The ecological benefits obtained are that urban greenery, and thus importantecosystem services, can be preserved to a greater extent as already impermeable surfacesare used in densification in urban environments instead of green areas. Greeneryand ecosystem services provide important recreational and social values for the city’sinhabitants and also benefit the presence of biodiversity.All laws, requirements and regulations that apply to planning, design and constructionof buildings in Sweden, also applies to these locations. The study finds that there areno general prohibitions or regulations that regulate the construction or non-constructionof bridge abutments. Bridge abutment-sites seem to have been forgotten or previouslynot needed to be taken into account in the densification of Swedish cities, sincethere have been other land to exploit. Another reason why the sites have not been usedis due to preconceived opinions in the construction industry. The preconceptions areoften based on assumptions beyond professional knowledge, rather than facts andexperience. In order for the places to be built, a change of attitude in operators in theconstruction industry is required.The function-types of community center, housing and temporary accommodationare all possible to construct at these sites, with the exception of housing at the bridgeplaces where noise levels and daylight emissions do not meet the requirements. Thebest-suited function-type for many urban bridge abutment-sites is a communitycenter, where a mix of functions that require both consumption and non-consumptionwould best benefit social sustainability in the area.The study shows that construction of the bridge abutment-sites is possible if parameters,as mentioned in the study, are considered and met. In order to enable such aproject, a change in attitude and solid cooperation between several operators in theindustry are required. The cooperation between authorities and operators in the constructionindustry would not only benefit the possible development of these sites, butall construction projects in Sweden.

Städerna växer och allt fler strukturer av olika material byggs upp, och med detta minskar de gröna ytor som finns. Träd huggs ned och olika växter dras ut med rötterna och ersätts av metall, betong, lera m.m. De ytor som en gång varit gröna och fulla av liv blir allt mer gråa och livlösa. Människan skapar större städer, med höga och stora byggnader som ersätter den vegetation som en gång legat på platsen. Den fråga som då uppstår är: Hur kan vi fortsätta bygga strukturer, men samtidigt inte minska på de gröna ytor som finns? Ett alternativ kan vara att integrera grönska och vegetation på byggnadernas fasader, terrasser och tak, samtidigt skapa ytor på olika nivåer som ersätter den mark som finns under byggnaderna. Samtidigt är det viktigt att fundera över den påverkan som grönska har på oss människor och arkitekturen som den vistas bland. I Sverige, som i många andra delar av världen, väljer en stor mängd människor att vistas bland vegetation/grönska eller tycker om att ta hand om sin trädgård och befinna sig i den. Bland vackra och väldoftande blommor och växter. Därför är syftet med arbetet att både fundera över hur man kan integrera grönska i arkitekturen, men även undersöka vilken påverkan denna integrering kan komma att ha på människans psykiska och fysiska välmående. Resultatet av den studie som utförts visar en positiv inverkan av integration av grönska på arkitektur, men att mängden spelar en stor roll för de som besvarade enkätens frågor. Likaså visar experternas påståenden att detta stämmer in på det arbete de tidigare utfört och/eller det arbete de strävar efter. Dessutom kan resultatet av dessa stärkas med hjälp av den teoretiska bakgrund som stödjer studien, där ett flertal forskare för diskussionen vidare i sin forskning och belyser vikten av att utföra fler studier av denna sort för att säkerställa vikten av ämnet i fråga. Integreringen av grönska på terrasser, fasader och tak blir allt mer aktuellt, även här i Sverige, och med denna studie hoppas den studieansvariga att frågan tas upp ännu mer och vidare forskas inom den nordiska, eller mer specifikt den svenska sektorn. / The cities are growing and more and more structures made up of different materials are being built, and with this follows the reduction of already existing green spaces. Trees are cut down and different plants are pulled out along with their roots and replaced by metal, concrete, clay etc. The spaces that used to be green and full of life are becoming increasingly grey and lifeless. Humans are building larger and larger cities, with high and massive buildings that are replacing the vegetation that was once present on the ground beneath them. The question that then arises is: How can we continue building and expanding our cities, without damaging and reducing the green spaces that already exist? An alternative can be the integration of greenery and vegetation on the building’s façade and on its rooftops, and at the same time create surfaces on different levels that can replace the ground beneath the building.  At the same time it is important to think about the impact that greenery has on us humans and on architecture. In Sweden, like in many other countries around the world, a large quantity of people choose to walk or stay where there is vegetation/greenery or like to take care of their garden and enjoy the beauty of it. Among beautiful and fragrant flowers and plants. Therefore, the purpose of this study is to both reflect on how one can integrate greenery in architecture, but also examine the impact that this form of integration can have on the human psyche and physical well-being. The results of the conducted study shows a positive impact of the integration of greenery on architecture, quantity, however, plays a large part for the respondents of the enquiry. Also the claims made by the experts within the field of architecture shows that this does in fact align with the work that they either have conducted in the past or the work that they are striving for. In addition, the results can through these be strengthened with the help of the theoretic background that supports the study conducted, where several researchers further the discussion in their research and highlight the importance of conducting more studies of this sort to ensure the importance of the subject at hand. The integration of greenery on facades and rooftops is becoming increasingly more relevant, even in Sweden. With this thesis, the study supervisor and author hope that the question is brought to light more and that more research is conducted within the Nordic, or more specifically the Swedish sector.