Framtidens matproduktion står inför stora utmaningar och för att kunna producera tillräckligt med mat i framtiden kan även städers ytor vara lämpliga för odling. Möjligheter till stadsodling påverkas dock av hur odling värderas och uppfattas av kommunen. Denna uppsats ämnar därför undersöka vilka uppfattningar som finns om stadsodling, mer specifikt gemensamhetsodling i Stockholm och utgår från två perspektiv: uppfattningar hos engagerade odlare samt tjänstemän anställda inom Stockholms stad. För studien används frågeställningar rörande gemensamhetsodlingars bidrag till staden, identifierade utmaningar, framtida potential för gemensamhetsodlingar samt hur uppfattningarna hos kommunanställda och odlare förhåller sig till varandra. Undersökningen utförs genom kvalitativa intervjuer med kommunanställda och engagerade odlare. Studiens resultat visar att den generella inställningen till gemensamhetsodling i staden är positiv och att potential till utveckling av gemensamhetsodling finns. Parterna var dock inte uteslutande överens i sina uppfattningar om gemensamhetsodling. Flera odlare såg gemensamhetsodling som en lösning på många samhällsutmaningar och något som bör få mer stöd av kommunen. Från de kommunanställdas perspektiv var däremot odling ett av många intressen att förhålla sig till. Studien visar därmed på vissa skillnader i synen på gemensamhetsodling vilket kan påverka dess position i Stockholm.