Syftet med arbetet är att visa vilka bär, frukt och grönsaker som går att odla på en odlingslott i zon fem och formge ett förslag på hur lotten kan se ut.  Lottens storlek är 200 m² och har inte stuga, redskapsbod eller växthus. Arbetet ger även en bakgrund till kolonirörelsen i Sverige och internationellt samt Koloniträdgårdsföreningen Falan. I ett intervjuformulär har ett antal kolonister i koloniträdgårdsföreningen Falan i Falun talat om vad de odlar och varför. Växtgrupperna är indelade i frukt, bär, baljväxter, bladväxter, gurkväxter, kålväxter, lökväxter, rotfrukter, stjälkar och knoppar, grönsaksfrukter, kryddor och ätliga blommor. Utifrån ett urval av det som kolonisterna odlade, tillsammans med litteraturstudier, har jag sammanställt en växtlista och ritat ett förslag på hur en odlingslott kan se ut. Urvalet visar inte på vad som är vanligast att odla i detta område. Det finns även andra sorter som skulle kunna fungera bra. Lotten är även utformad utifrån estetiska och ekologiska aspekter. Jämförbara studier mellan Sverige och Storbritannien angående odling på kolonilotter har gjorts i arbetet med hjälp av Andi Clevelys bok The Allotment book (2008) och Lena Israelsson bok Handbok för köksträdgården (2007). Resultatet blev en växtlista med alla växtgrupper representerade och ett formgivningsförslag på en odlingslott utifrån kategorierna; estetiskt utformad, ekologisk odling med växelbruk, vad grödorna går att förädla till för mat och lagring av grödorna. Växtlistan talar även om du behöver förodla grödorna eller inte.

I denna studie studeras koloniträdgårdens roll för kolonilottsägare med fokus på sociala aspekter. För studien knyts teorier kring platsskapande, överbryggande socialt kapital och gruppsammanhållning till resultat av 10 kvalitativa intervjuer och en deltagande observation av en utvald koloniträdgård, i enlighet med Grounded Theory. Ett urval av teman som kretsar kring sociala aspekter görs utifrån tolkningar av intervjuerna och diskuteras sedan för att belysa vilka faktorer från litteraturen som återfinns hos den studerade koloniträdgården. Studien visar att koloniträdgårdar är platsskapande samtidigt som de är en kontext för social kontakt med familj, vänner, grannar och medkolonister. För de tre teman vi har undersökt: sammanhållning kring en uppgift, strukturell sammanhållning samt kollektiv sammanhållning, är de faktorer som motsäger en gruppsammanhållning närvarande men av mindre betydelse än de som stödjer. Gruppsammanhållning lyfts sällan som ett motiv till att skaffa en kolonilott men kan ses som ett mervärde utöver att enbart få en plats att odla på. Koloniträdgården är en plats med öppna dörrar och har ett positivt utbyte med sin omgivning vilket gör koloniträdgårdens roll i samhället i högsta grad betydelsefull.

I denna undersökning studeras koloniträdgårdens plats i samhället utifrån kolonister och kommunen med fokus på sociala och ekologiska hållbarhetsaspekter. Undersökningen bygger på 9 kvalitativa intervjuer varav 8 intervjuer varit med kolonister från en koloniförening och en intervju med en kommunanställd. Intervjuerna knyts till teorier om ekologiska och sociala faktorer som påverkar människor utifrån ett socioekologiskt hållbarhetsperspektiv i staden. Från intervjuerna har ett urval gjorts utifrån teman som behandlar sociala och ekologiska aspekter som sedan diskuteras för att belysa de faktorer som återfinns i teorin och kopplingen mellan den koloniträdgård som undersökts.    Undersökningen visar på att koloniträdgården fungerar som platsskapande och att sociala relationer skapas mellan kolonister som i vissa fall kan leda till privata umgängesrelationer. Undersökningen har även visat på att de flesta har sin kolonilott på grund av de ekologiska faktorer som en kolonilott tillför. Kolonisterna odlar egen frukt och grönsaker vid sina odlingslotter, flera gynnar den biologiska mångfalden då de värnar om pollinerande insekter på olika sätt. De sociala aspekterna men i synnerhet de ekologiska aspekterna är den främsta anledningen till att kolonisterna har en kolonilott. Undersökningen visar att koloniträdgårdar bidrar till socioekologiskt hållbara aspekter för staden.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om koloniträdgårdar läcker näringsämnen till Drevviken i Stockholms län. Underlaget till studien kommer från en kvalitativ intervju med tre representanter från Miljöförvaltningen i Stockholms stad samt litteraturstudier. Resultaten visar att det föreligger problem med att kolonister använder sig av egna avloppslösningar vilket inte är tillåtet enligt arrendeavtalet. Stockholm stad står fast vid att indraget vatten fortsättningsvis inte ska få förekomma trots att ansträngningar gjorts från Skarpnäcks stadsdelsnämnds sida med att utforma bra avloppslösningar för kolonistugor. Dessa avloppslösningar arbetades fram under två år genom projektet Möjlighet att anordna avlopp inom delar av Listuddens koloniområde. Den enda åtgärd som idag tillämpas är att arrendeavtalet ska följas eftersom problemet med näringsläckage från kolonistugor då inte längre skulle vara ett problem. Dock görs inga ansträngningar att motverka problemet. Inga inventeringar av avlopp vid koloniträdgårdar görs idag och ingen information går heller ut till kolonister om de regler som gäller. I de åtgärdsprogram för Drevviken som ligger till grund för studien, har endast förslag tagits fram att inventera koloniträdgårdsområden för att se hur många stugor som använder sig av enskilda avlopp samt att informera kolonister om att dessa enskilda avlopp inte får förekomma. Resultaten visar även på en svårighet att ge ett fullgott svar på frågan om koloniträdgårdar läcker näringsämnen till Drevviken. Förmodligen gör de det men mängden diffus tillrinning är svår att mäta och skulle dessutom bli mycket tidskrävande att undersöka. / The purpose of this study was to investigate if allotment gardens in the Drevviken area leak nutrients into nearby lakes and streams. The basis for the study comes from a qualitative interview with three representatives from the Environmental Administration in Stockholm Municipality, as well as literature. The results show that there is a problem that the colonists use their own wastewater solutions which are not allowed under their lease agreement. Stockholm City is committed that running water still will not be allowed to occur despite efforts made ​​by Skarpnäcks stadsdelsnämnd of designing good wastewater solutions for cottages in the allotment areas. These wastewater solutions were developed over two years within the project Ability to organize drains in parts of the Listudden allotment area. The only action that presently exists is to follow the lease agreement and problems with leaking allotment gardens would no longer be a problem. However, no efforts to combat the problem are being made. No inventories of sewage treatment at the allotments are made ​​today, and no information is distributed to colonists on what applies.  In the action programs concerning Drevviken, the basis for the study, inventory of sewage treatment at the allotment areas and information to the colonists are proposed. The results also show a difficulty to give a satisfactory answer to the question if allotment gardens leak nutrients. Probably they do leak but the amount of diffuse runoff is difficult to measure and would be very time consuming to study.

Projektet undersöker för en möjlighet att skapa ett folkets hus i en landsbygdsmiljö i utkanten av Järna. Det stora intresset för hållbar och ekologisk odling som finns i Järna samt att utveckla rekreationsområdet kring Moraån har varit ledande för projektet. Byggnaden är därför en kombination av en koloniträdgård ihop med mötesplatser.  Både utanför och i byggnaden finns möjlighet till odling. Ovanvåningen är klädd i polycarbonat och fungerar som ett växthus. Den södra delen består av kolonilotter medans den norra delen består av en gemensam odlingsyta, i växthuset finns även trävolymer som hushåller mer privata rum.  Växthuset landar på trävolymer på bottenplan, och mellan dessa volymer skapas större mötesplatser. På bottenplan finns en konferenssal med läktare samt en annan samlingslokal som i motsats till konferenssalen tillåter en friare möblering och flexibilitet i användandet.   Genom tomten och byggnaden fortsätter ett gång och cykelstråk som tillsammans med en bro över Moraån knyter samman det bebyggda Järna, rekreationsområdet vid Moraån och jordbrukslandskapet. / The project is investigating an opportunity to create a people's house in a rural environment on the outskirts of Järna. The big interest in sustainable and organic farming that exists in Järna and in developing the recreation area around Moraån has been leading the project. Therefore the building is a combination of allotment gardens and meeting places.  Both inside and outside of the building there are gardening opportunities. The upper floor is clad in polycarbonate and functions as a greenhouse. The south part houses an allotment garden, while the northern part consists of a common cultivation area, and separating these two areas are wood volumes that contain more private rooms.   The greenhouse then lands on wooden volumes on the ground floor, between these volumes larger meeting places are created.  The ground floor contains a conference hall with stands and another meeting room which, in contrast to the conference hall, allows for freer furnishing and more flexibility.  Through the site and the building a walk and bicycle path continues. Together with the bridge over the river, the path connects the built Järna, with the recreation area and the agriculture landscape.

Den pågående urbaniseringen leder till att städer förtätas mer och mer. Samtidigt som det behövs nya bostäder är stadens invånare i behov av gröna miljöer för rekreation och produktion av ekosystemtjänster. En plats i staden som erbjuder bland annat rekreationsmöjligheter, ekosystemtjänster och biologisk mångfald är koloniområden. Odlingsintresset har ökat kraftigt de senaste åren vilket inte minst är märkbart genom de långa köerna till koloniträdgårdar i Stockholm. Även om koloniträdgårdar medför flertalet fördelar är koloniområden inte alltid inkluderande eller tillgängliga för alla stadens invånare. Detta arbete syftar därför till att undersöka koloniträdgårdens framtida plats i staden utifrån ett socialt hållbarhetsperspektiv. Koloniträdgårdens roll i staden utifrån tillgänglighet och inkludering undersöks liksom hur olika aktörer i staden ser på koloniträdgårdarnas värden och framtid i Stockholm. Genom att studera litteratur och tidigare forskning identifieras några av koloniträdgårdens funktioner och värden i staden. Dessutom genomförs en fallstudie om koloniträdgårdar i Stockholms stad vilken innefattar både en dokumentstudie och intervjuer med aktörer verksamma i Stockholmsregionen. Resultaten från fallstudien visar på att koloniträdgårdar i Stockholm kan tillskrivas många olika värden: bland annat biologisk mångfald, ekosystemtjänster, rekreationsytor, vackra promenadstråk och trygghet i staden. Flera av aktörerna framhäver vikten av öppna och tillgängliga områden för promenader, likaså vikten av att kolonistugor och arrenden hålls rimligt prissatta. Ingen av aktörerna tror att nya koloniområden med stuglotter kommer att anläggas men möjligtvis områden med mindre odlingslotter. Däremot är det troligt att befintliga områden finns kvar de närmaste 20 åren och att åtgärder som ökar tillgängligheten till stadens koloniområden kommer att genomföras. / The ongoing urbanization leads to more and more densified cities. While new housing is needed, the city's residents need green environments for recreation and production of ecosystem services. One place in the city that, among other things, offers recreational opportunities, ecosystem services and biodiversity are allotment gardens. The gardening interest has increased substantially in recent years, which is made apparent through the long queues for allotments in Stockholm. Even though allotments bring multiple benefits, allotment gardens are not always inclusive or accessible to all city residents. This work therefore aims to investigate the future space for the allotment in the city from a social sustainability perspective. The role of the allotment in the city based on accessibility and inclusion is examined, as well as how different actors in the city consider the values and future of the allotments in Stockholm. By studying literature and previous research, some of the allotments' functions and values in the city are identified. In addition, a case study on allotments in The City of Stockholm is carried out, which includes both a document study and interviews with actors who operate in the Stockholm region. The results from the case study show that allotments in Stockholm can be ascribed to many different values: biodiversity, ecosystem services, recreational areas, beautiful walking paths and safety in the city among others. Several of the actors emphasize the importance of open and accessible areas for walking, as well as the importance of keeping allotment cottages and rents reasonably priced. None of the actors believe that new allotment gardens with cottage plots will be built, but possibly areas with cultivation plots. On the other hand, it is likely that existing areas will remain for the next 20 years and that measures for increasing accessibility to the city's allotment gardens will be implemented.