<p>Vi fick bekanta oss med en miljö som ger barnen nya möjligheter att upptäcka, forska och experimentera. Vi kunde se att den delen av utemiljön som den lilla kolonilotten är bidrar till barnens utveckling och lärande. Dessutom utvecklas barnens ”förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp” (Lpfö 98, s. 37). Vi blev inspirerade att undersöka saker ytterligare. Först och främst ville vi ta reda på hur man planerar och arbetar i en sådan miljö. Som exempel tog vi kolonilottens projekt på A-förskolan som vi fick inspiration av. Att utforska vilken betydelse kolonilotten har för barnens utveckling och lärande och vilka utforskande möjligheter finns där var det viktigt för oss. De frågorna ligger till grund för vårt examensarbete. Vi gjorde en djup kvalitativ undersökning. De intervjuer och samtal med pedagogerna på avdelning B, deltagande observationer och bearbetning av förskolans dokumentation gav ett bra resultat så att vi kunde uppnå målet. Vi fick fram att kolonilotten skulle fungera som en pedagogisk resurs krävs det mycket arbete och genomtänkt planering. Man planerar och utför arbetet på kolonilotten utifrån barnsperspektiv. Vi kunde se att arbetet på kolonilotten är intressant, roligt och meningsfullt för barnen. Genom att sköta sitt grönsaksland får barnen mängder av nya begrepp. Undersökningen visar att när barnen tar hand om växter upplever de naturen på ett speciellt sätt. Vi fick fram att arbetet utförs på ett utforskande sätt som engagerar barnen till aktivt deltagande, utmanar dem, väcker lust och stimulerar deras tankar. Genom det kreativa arbetet på kolonilotten skaffar barnen möjlighet att göra sina egna uppfinningar och får nya insikter. De skapande och utforskande aktiviteterna bidrar till barnens utveckling och lärande.</p>

Vi fick bekanta oss med en miljö som ger barnen nya möjligheter att upptäcka, forska och experimentera. Vi kunde se att den delen av utemiljön som den lilla kolonilotten är bidrar till barnens utveckling och lärande. Dessutom utvecklas barnens ”förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp” (Lpfö 98, s. 37). Vi blev inspirerade att undersöka saker ytterligare. Först och främst ville vi ta reda på hur man planerar och arbetar i en sådan miljö. Som exempel tog vi kolonilottens projekt på A-förskolan som vi fick inspiration av. Att utforska vilken betydelse kolonilotten har för barnens utveckling och lärande och vilka utforskande möjligheter finns där var det viktigt för oss. De frågorna ligger till grund för vårt examensarbete. Vi gjorde en djup kvalitativ undersökning. De intervjuer och samtal med pedagogerna på avdelning B, deltagande observationer och bearbetning av förskolans dokumentation gav ett bra resultat så att vi kunde uppnå målet. Vi fick fram att kolonilotten skulle fungera som en pedagogisk resurs krävs det mycket arbete och genomtänkt planering. Man planerar och utför arbetet på kolonilotten utifrån barnsperspektiv. Vi kunde se att arbetet på kolonilotten är intressant, roligt och meningsfullt för barnen. Genom att sköta sitt grönsaksland får barnen mängder av nya begrepp. Undersökningen visar att när barnen tar hand om växter upplever de naturen på ett speciellt sätt. Vi fick fram att arbetet utförs på ett utforskande sätt som engagerar barnen till aktivt deltagande, utmanar dem, väcker lust och stimulerar deras tankar. Genom det kreativa arbetet på kolonilotten skaffar barnen möjlighet att göra sina egna uppfinningar och får nya insikter. De skapande och utforskande aktiviteterna bidrar till barnens utveckling och lärande.

No description available.

Den pågående urbaniseringen leder till att städer förtätas mer och mer. Samtidigt som det behövs nya bostäder är stadens invånare i behov av gröna miljöer för rekreation och produktion av ekosystemtjänster. En plats i staden som erbjuder bland annat rekreationsmöjligheter, ekosystemtjänster och biologisk mångfald är koloniområden. Odlingsintresset har ökat kraftigt de senaste åren vilket inte minst är märkbart genom de långa köerna till koloniträdgårdar i Stockholm. Även om koloniträdgårdar medför flertalet fördelar är koloniområden inte alltid inkluderande eller tillgängliga för alla stadens invånare. Detta arbete syftar därför till att undersöka koloniträdgårdens framtida plats i staden utifrån ett socialt hållbarhetsperspektiv. Koloniträdgårdens roll i staden utifrån tillgänglighet och inkludering undersöks liksom hur olika aktörer i staden ser på koloniträdgårdarnas värden och framtid i Stockholm. Genom att studera litteratur och tidigare forskning identifieras några av koloniträdgårdens funktioner och värden i staden. Dessutom genomförs en fallstudie om koloniträdgårdar i Stockholms stad vilken innefattar både en dokumentstudie och intervjuer med aktörer verksamma i Stockholmsregionen. Resultaten från fallstudien visar på att koloniträdgårdar i Stockholm kan tillskrivas många olika värden: bland annat biologisk mångfald, ekosystemtjänster, rekreationsytor, vackra promenadstråk och trygghet i staden. Flera av aktörerna framhäver vikten av öppna och tillgängliga områden för promenader, likaså vikten av att kolonistugor och arrenden hålls rimligt prissatta. Ingen av aktörerna tror att nya koloniområden med stuglotter kommer att anläggas men möjligtvis områden med mindre odlingslotter. Däremot är det troligt att befintliga områden finns kvar de närmaste 20 åren och att åtgärder som ökar tillgängligheten till stadens koloniområden kommer att genomföras. / The ongoing urbanization leads to more and more densified cities. While new housing is needed, the city's residents need green environments for recreation and production of ecosystem services. One place in the city that, among other things, offers recreational opportunities, ecosystem services and biodiversity are allotment gardens. The gardening interest has increased substantially in recent years, which is made apparent through the long queues for allotments in Stockholm. Even though allotments bring multiple benefits, allotment gardens are not always inclusive or accessible to all city residents. This work therefore aims to investigate the future space for the allotment in the city from a social sustainability perspective. The role of the allotment in the city based on accessibility and inclusion is examined, as well as how different actors in the city consider the values and future of the allotments in Stockholm. By studying literature and previous research, some of the allotments' functions and values in the city are identified. In addition, a case study on allotments in The City of Stockholm is carried out, which includes both a document study and interviews with actors who operate in the Stockholm region. The results from the case study show that allotments in Stockholm can be ascribed to many different values: biodiversity, ecosystem services, recreational areas, beautiful walking paths and safety in the city among others. Several of the actors emphasize the importance of open and accessible areas for walking, as well as the importance of keeping allotment cottages and rents reasonably priced. None of the actors believe that new allotment gardens with cottage plots will be built, but possibly areas with cultivation plots. On the other hand, it is likely that existing areas will remain for the next 20 years and that measures for increasing accessibility to the city's allotment gardens will be implemented.