<p>Frågeställningarna som presenteras i uppsatsen är om flexibel arbetstid kan leda till att kvinnor och män delar mer jämställt på hushållsarbetet samt om flexibel arbetstid påverkar konflikterna i hushållet om fördelningen av hushållsarbetet och hur parterna arbetar. Bakgrunden till detta är att flextid i debatt framställs som något självklart positivt. Ett hjälpmedel för kvinnor att uppnå balans mellan arbete och familj. Något som i sin tur skulle öka jämställdheten i hemmet och förbättra kvinnors situation på arbetsmarknaden.Utifrån den teoretiska referensramen och den tidigare forskningen formuleras två hypoteser:1.Flexibel arbetstid har ingen betydelse för fördelningen av hushållsarbete.2.Flexibel arbetstid minskar meningsskiljaktigheter med partnern när det gäller hushållsarbete och/eller egen och partners arbetstid.Syftet med uppsatsen är att testa om flexibel arbetstid leder till ökad jämställdhet i hemmet samt mindre slitningar mellan familj och arbetsliv.Studien är kvantitativ och baseras på den femte och senaste av levnadsnivåundersökningarna; LNU 2000 som bygger på intervjuer med 5411 personer om deras levnadsvillkor.I undersökningen medverkar alla yrkesverksamma kvinnor som har en yrkesverksam partner (man) vilket är 919 stycken. Av dessa 919 kvinnor har 58 procent flexibel arbetstid.I den första analysen var syftet att granska sambandet mellan flexibel arbetstid och fördelningen av hushållsarbetet. Resultatet av den linjära regressionsanalysen visar att estimaten inte blir signifikanta när jag kontrollerar för den egna arbetstiden vilket pekar på att det är arbetstidens längd och inte flextiden i sig som påverkar den totala hushållsarbetstiden.I den andra analysen var syftet att titta på om flexibla arbetstider påverkar makarnas konflikter om hushållsarbete och/eller egen eller partnerns arbetstid. Resultatet av den logistiska regressionsanalysen visar att kvinnorna med flextid löper 1,5 gånger så stor risk att ha konflikter om arbetstid och hur hushållsarbetet ska fördelas jämfört med kvinnor utan flexibel arbetstid. Sambandet är signifikant på tioprocentsnivån.</p>

Ett antal tidigare studier som skriver om åldersskillnader inom parrelationer diskuterar jämställdhet inom dessa men har inte undersökt det direkta sambandet mellan åldersskillnader och jämställdhet inom parrelationer. Syftet med den här studien var att undersöka huruvida heterosexuella par med åldersskillnader, jämfört med par inom ramen för åldersskillnadsgenomsnittet, tenderar att vara mindre jämställda när mannen är äldre, och mer jämställda när kvinnan är äldre. Jämställdhet har mätts utifrån fördelning av hushållsarbete och barnavård samt attityd till jämställdhet inom familjen. Linjär regressionsanalys har använts för att undersöka åldersskillnader i relation till beteende (fördelning av hushållsarbete och barnavård) och logistisk regression har använts för att undersöka åldersskillnader i relation till attityder (till jämställdhet inom familjen). Undersökningen har utförts utifrån data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000. Resultaten visar att par vars åldersskillnad skiljer sig från genomsnittet inte är mindre jämställda när mannen är äldre eller mer jämställda när kvinnan är äldre.

Internationell och svensk forskning om betalt hushållsarbete visar att yrket är kvinnodominerat och utgörs av en ökad andel migranter. Främst internationella studier har uppmärksammat hushållsarbetares och migranters problematiska arbetssituation och arbetsvillkor samt avsaknad av rättigheter. Då den svenska forskningen kring detta är begränsad vill vi med denna studie höja några migrerade hushållsarbetares röster i städbranschen i Stockholm. Syftet är att undersöka hur deras yrkesidentitet skapas, hur de upplever sin arbetssituation, kundrelationer samt relation till lagstiftning. Detta problematiseras med hjälp av ett intersektionellt perspektiv som möjliggör en flerdimensionell maktanalys där genus, etnicitet och klass kan studeras som sammanlänkande maktstrukturer. Studiens empiriska material utgår från fem kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med två kvinnliga städare, två kvinnliga egenföretagare samt en manlig arbetsledare, alla av etnisk minoritet i Stockholm. Resultatet visar att många aspekter av deltagarnas arbetssituationer och kundrelationer upplevs som negativa, medan yrkesidentitet skapas både positivt och negativt och kunskapen om lagstiftning är begränsad. Dåliga arbetsvillkor, låga löner, låg status, avsaknad av statistik och kontroll av lagar inom städbranschen och hushållsarbete i synnerhet kan med ett intersektionellt perspektiv ses som konsekvenser av hur etnicitet och genus skapar ojämlika villkor på arbetsmarknaden för olika grupper.

Frågeställningarna som presenteras i uppsatsen är om flexibel arbetstid kan leda till att kvinnor och män delar mer jämställt på hushållsarbetet samt om flexibel arbetstid påverkar konflikterna i hushållet om fördelningen av hushållsarbetet och hur parterna arbetar. Bakgrunden till detta är att flextid i debatt framställs som något självklart positivt. Ett hjälpmedel för kvinnor att uppnå balans mellan arbete och familj. Något som i sin tur skulle öka jämställdheten i hemmet och förbättra kvinnors situation på arbetsmarknaden.Utifrån den teoretiska referensramen och den tidigare forskningen formuleras två hypoteser:1.Flexibel arbetstid har ingen betydelse för fördelningen av hushållsarbete.2.Flexibel arbetstid minskar meningsskiljaktigheter med partnern när det gäller hushållsarbete och/eller egen och partners arbetstid.Syftet med uppsatsen är att testa om flexibel arbetstid leder till ökad jämställdhet i hemmet samt mindre slitningar mellan familj och arbetsliv.Studien är kvantitativ och baseras på den femte och senaste av levnadsnivåundersökningarna; LNU 2000 som bygger på intervjuer med 5411 personer om deras levnadsvillkor.I undersökningen medverkar alla yrkesverksamma kvinnor som har en yrkesverksam partner (man) vilket är 919 stycken. Av dessa 919 kvinnor har 58 procent flexibel arbetstid.I den första analysen var syftet att granska sambandet mellan flexibel arbetstid och fördelningen av hushållsarbetet. Resultatet av den linjära regressionsanalysen visar att estimaten inte blir signifikanta när jag kontrollerar för den egna arbetstiden vilket pekar på att det är arbetstidens längd och inte flextiden i sig som påverkar den totala hushållsarbetstiden.I den andra analysen var syftet att titta på om flexibla arbetstider påverkar makarnas konflikter om hushållsarbete och/eller egen eller partnerns arbetstid. Resultatet av den logistiska regressionsanalysen visar att kvinnorna med flextid löper 1,5 gånger så stor risk att ha konflikter om arbetstid och hur hushållsarbetet ska fördelas jämfört med kvinnor utan flexibel arbetstid. Sambandet är signifikant på tioprocentsnivån.

Syftet med denna studie är att studera arbetsrelaterad stressnivå hos förvärvsarbetande kvinnor och förvärvsarbetande män samt att undersöka om det förekommer könsskillnader i stress. För att undersöka våra hypoteser så har vi använt oss utav data från Levnadsnivåundersökningarna (LNU) för förvärvsarbetande män och kvinnor i åldrarna 18-75 i Sverige år 1991 (N=3402) samt år 2010 (N=4415). Vårt huvudfokus ligger dock på 2010 eftersom det ligger närmst i tid. Vi har använt oss av Karaseks teori om krav och kontroll samt olika arbetsmarknadsfaktorer och teorier om familjeförhållanden för att studera hur dessa påverkar stressnivån hos förvärvsarbetande män och kvinnor. Den analysmetod som vi har använt oss av är linjär regressionsanalys. Resultatet av vår studie visade att förvärvsarbetande kvinnor upplever i genomsnitt mer stress än förvärvsarbetande män. Vi kunde inte förklara könsskillnaden i stress även om faktorer som exempelvis arbeten med hög anspänning visade sig ha en viktig inverkan på stress. Resultatet visade även att andra stress-faktorer påverkade förvärvsarbetande kvinnor och förvärvsarbetande män olika mycket.  Ytterligare en slutsats är att arbetsrelaterad stress minskar ju äldre individen blir.  Män och kvinnor som arbetar inom den offentliga sektorn upplever mer stress jämfört med arbetande inom den privata sektorn.

Det moderna svenska köket verkar ha blivit 2000‐talets vardagsrum. Matlagningsprogram och inredningsreportage säljer in den livsstil som är så eftersträvansvärd för stora delar av befolkningen. Vid köp av ny bostad är köket ett av de viktigaste rummen. Vad beror denna utveckling på eller rör det sig om en utveckling överhuvudtaget? Denna uppsats syftar till att studera synen på det svenska köket, hushållsarbetet och vilken effekt dessa har haft på utformningen av just det svenska köket. Arbetet tar sitt avstamp i teorier om den kreativa klassens framväxt, självförverkligande och ökat humankapitals eventuella inverkan på vår konsumtion. Genom att mäta kökets yta i lägenheter i Uppsala tillkomna under perioden 1940‐1971 och jämföra dessa med lägenheter planlagda åren 2010‐2012 kan påverkan från variabler baserade på tidigare nämnda teorier studeras och ge en bild av vad som har bidragit till att de svenska kökens ser ut som de gör idag.

Bakgrund Vi ägnar idag mindre tid åt hushållsarbete, där matrelaterade hushållsaktiviteter ingår såsom planering, inköp och matlagning, än för 30 år sedan. Barnfamiljer ägnar mer tid åt hushållsarbete, där matrelaterade hushållsaktiviteter ingår, och har svårare att hinna med allt som behöver göras i vardagen än andra samhällsgrupper. I tidigare studier har fokus inte riktats mot tiden barnfamiljer ägnar åt matrelaterade hushållsaktiviteter, deras matvanor samt socioekonomisk status. Syfte Syftet med studien var att undersöka tidsaspekter i relation till matrelaterade hushållsaktiviteter hos barnfamiljer avseende socioekonomisk status, kostintagets hälsosamhet samt ansvar relaterat till kön. Metod Studien genomfördes med en kvantitativ metod i form av en tidsdagbok och en enkät. Via Familjeliv.se och Facebook.se rekryterades åtta familjer till studien. Datamaterialet analyserades med Mann-Withney-u-test, Kruskal Wallis och Fischer’s exact test. Signifikansnivå sattes till P&lt;0,05. Resultat Matrelaterade hushållsaktiviteter upptog mer tid under helgdagar jämfört med veckodagar (P=0,047). Det fanns ingen skillnad i hur mycket tid män och kvinnor ägnade åt matrelaterade hushållsaktiviteter (P=0,886). Män som uppgavs ta störst ansvar ägnade mer tid åt matrelaterade hushållsaktiviteter än män som inte uppgavs ta störst ansvar (P=0,011). Familjer med sämre matvanor ägnade mer tid åt matrelaterade hushållsaktiviteter än familjer med bättre matvanor (P=0,01). De med hög utbildningsnivå ägnade mer tid åt matrelaterade hushållsaktiviteter (P=0,001) och hade bättre matvanor än familjer med låg utbildningsnivå (P&lt;0,001). Det fanns ingen skillnad i tidsåtgång oavsett inkomstnivå (P=0,162). Slutsats Matrelaterade hushållsaktiviteter upptog mycket av familjernas tid, mer under helgdagar jämfört med veckodagar. Det fanns ingen signifikant skillnad i tidsåtgång mellan kvinnor och män, trots att resultaten visade en tydlig skillnad i tidsåtgång, något som till stor del kan berott på lågt deltagarantal. / Background Today we spend less time on domestic labor, which includes food works, like planning, grocery shopping and cooking, than 30 years ago. Families with children spend more time on food works and have more difficulties to find enough time for such than other groups in the community. In conducted studies, focus has not been directed at time families with children spend on food works, their food habits and socioeconomic status. Objective The aim of the study was to examine food-related time use in relation to families with children with focus on dietary intake, socioeconomic status and responsibility related to gender. Method(s) Quantitative method was used in form of a time diary and a questionnaire. Eight families were recruited through the websites Familjeliv.se and Facebook.se. The material was analyzed with the use of Mann-Whitney-U-test, Kruskal Wallis and Fischer’s test. The level of significance was P&lt;0,05. Result More time was spent on food works during weekends in comparison to weekdays (P=0,047). There were no differences in time spent on food works between men and women (P=0,886). Men who took more responsibility spent more time on food works than men who took less responsibility (P=0,011). Families with poor food habits spent more time on food works than families with better food habits (P=0,01). Families with higher educational level spent more time on food works (P=0,001) and had better food habits than families with lower educational level (P&lt;0,001). There were no differences in time spent on food works between levels of income (P=0,162). Conclusion Much of the families’ time were spent on food works, more during weekends than weekdays. There was no significant difference in time use between men and women, although the results showed a clear difference in time consumption, which could be due to low number of participants.

Kvinnor har historiskt sett varit underordnade män och så sent som i början av förra seklet hade de till exempel ingen egen rösträtt eller rätt till högskoleutbildning. Att ansvara för barn och hem ansågs länge vara kvinnors enda funktion. I det moderna Sverige är majoriteten kvinnor självständiga och heltidsarbetande, men ofta fortfarande med ett stort ansvar för det obetalda arbetet (så kallade dubbelarbetet). I studien undersöks det för om det finns några skillnader mellan kvinnor som har hemmavarande barn och kvinnor utan hemmavarande barn avseende på hur ofta de träffar eller har telefonkontakt med sina vänner. Vi vill bidra till ökad förståelse för i vilken mån hemmavarande barn påverkar sin mors möjligheter till att upprätthålla sina vänskapsrelationer, framförallt då goda sociala relationer har visat på positiv inverkan på hälsa och livskvalitet. Studien baserar på empiriskt material från Levnadsnivåundersökningen 2010 (LNU) som undersöks i en kvantitativ analys med hjälp av korstabeller och linjära regressionsanalyser. Vårt slutliga urval består av 1532 kvinnor. Teoriavsnittet behandlar socialt kapital och genus i förhållande till hushållens tidsanvändning och föreställningar på moderskap, detta på grund av att historien presenterar kvinnor som en grupp med mindre rättigheter utanför hemmet och mer skyldigheter innanför hemmet. Avsnittet följs av tidigare forskning som berör vänskapsförbindelser, tidsanvändning och tidspress. Utifrån teori och tidigare forskning konstruerades fyra hypoteser som ligger till grund för de vidare analyserna. Resultaten visar att det är andra faktorer utöver att endast ha hemmavarande barn som påverkar hur ofta kvinnor träffar eller har telefonkontakt med sina vänner. Att ha yngre barn i hushållet under 10 år, ökad ålder, dålig hälsa och att vara sammanboende med någon var faktorer som inverkade på kvinnors möjligheter att upprätthålla kontakten med vänner. Vidare framkom det att det var vanligare att ha telefonkontakt med vänner snarare än att träffa vänner personligen, vilket kan antas bero på den flexibilitet som denna kontaktform medför. Slutligen framförs förslag till vidare forskning inom området för tidsanvändning, med fokus på socioekonomiska grupper för att bidra till förståelse för de klyftor som finns mellan olika samhällen.

Jämställdhet är ett begrepp som ständigt debatteras. Jämställdhetsdiskursen är närvarande i familj och skola, såväl som på arbetsplatser och inte minst på den politiska arenan. Trots att ojämlika könsstrukturer lyfts fram i samhället idag finns problemen kvar, och det kön vi har påverkar till stor del hur vi lever våra liv. Denna studie fokuserar på jämställdhet i familjen, med syftet att beskriva hur jämställdheten ser ut i par där minst den ena parten studerar vid Malmö högskola. Syftet är vidare att beskriva huruvida föräldraskap påverkar graden av jämställdhet hos dessa par, samt huruvida arbetsdelning och inflytande över beslut fördelas könstraditionellt eller könsneutralt inom paren. De huvudfrågeställningar som denna studie utgår ifrån är; Hur ser jämställdheten ut i par där minst den ena av parterna i förhållandet studerar vid Malmö högskola? Påverkar föräldraskap graden av jämställdhet i de studerade förhållandena? Är arbetsfördelningen i de studerade paren könstraditionell eller könsneutral? Studien har genomförts med hjälp av ett frågeformulär som besvarats av 180 studenter vid Malmö högskola. Frågeformuläret fokuserar på arbetsfördelning mellan man och kvinna, samt på fördelning av inflytande över beslut som fattas i hemmet. Studien visar att kvinnor utför största delen av hushållsarbetet i såväl familjer med barn som i familjer utan barn. Studien visar även att kvinnan har störst inflytande över de beslut som fattas i hemmet. Det framkommer också att de studerade paren fördelar hushållsuppgifterna på ett könstraditionellt sätt.

En grundläggande aspekt av människans liv är kärleksrelationer och har därmed en stor påverkan på individens välbefinnande. Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken grad sammanboende personer är nöjda med sin kärleksrelation, om det förekommer könsskillnader i denna nöjdhet och i så fall vilka faktorer som påverkar den. Datamaterialet som används är den svenska versionen av Generations and Gender Survey från år 2021. Studiens urval består utav 4810 respondenter, varav alla befann sig i ett heterosexuellt sammanboende-förhållande vid tidpunkten för enkätundersökningen. Frågeställningarna testas med hjälp av två multipla linjära regressionsanalyser.  Studiens resultat visar att majoriteten män samt kvinnor är väldigt nöjda i kärleksrelationer. Vid jämförandet av könen kan denna studie inte påvisa några könsskillnader i skattad nöjdhet i kärleksrelation detta resultat skiljer sin från tidigare forskning, där man oftast funnit att kvinnor är mindre nöjda än män. När variabler som tänkbart påverkar nöjdheten inkluderas i en multipel analys förekommer könsskillnader, varpå kvinnor har en högre nöjdhet i kärleksrelation än män. När hushållsarbetet inte upplevs som jämställt påverkar detta nöjdheten i kärleksrelationer negativt för både kvinnor och män. Variablerna “Fördelningen av hushållsarbete” och “Biologiska barn med partner” undersöktes separat utan övriga variabler. Till följd av att det inte fanns någon initial könsskillnad i nöjdhet i kärleksrelation fanns det heller ingen skillnad som kunde minska i variablerna ”Fördelningen av hushållsarbete” samt ”Biologiska barn med partner”. För övriga variabler visade sig åldersskillnaden inom paret besitta en könsskillnad. Dessa resultat diskuteras utifrån teorierna socialt utbyte, tolkningsramar och habitus, kärlekskraft samt identitetsteorin. Resultaten från denna studie bidrar med kunskap om hur könsskillnader ser ut i en nutida svensk kontext.