Bakgrund Vi ägnar idag mindre tid åt hushållsarbete, där matrelaterade hushållsaktiviteter ingår såsom planering, inköp och matlagning, än för 30 år sedan. Barnfamiljer ägnar mer tid åt hushållsarbete, där matrelaterade hushållsaktiviteter ingår, och har svårare att hinna med allt som behöver göras i vardagen än andra samhällsgrupper. I tidigare studier har fokus inte riktats mot tiden barnfamiljer ägnar åt matrelaterade hushållsaktiviteter, deras matvanor samt socioekonomisk status. Syfte Syftet med studien var att undersöka tidsaspekter i relation till matrelaterade hushållsaktiviteter hos barnfamiljer avseende socioekonomisk status, kostintagets hälsosamhet samt ansvar relaterat till kön. Metod Studien genomfördes med en kvantitativ metod i form av en tidsdagbok och en enkät. Via Familjeliv.se och Facebook.se rekryterades åtta familjer till studien. Datamaterialet analyserades med Mann-Withney-u-test, Kruskal Wallis och Fischer’s exact test. Signifikansnivå sattes till P<0,05. Resultat Matrelaterade hushållsaktiviteter upptog mer tid under helgdagar jämfört med veckodagar (P=0,047). Det fanns ingen skillnad i hur mycket tid män och kvinnor ägnade åt matrelaterade hushållsaktiviteter (P=0,886). Män som uppgavs ta störst ansvar ägnade mer tid åt matrelaterade hushållsaktiviteter än män som inte uppgavs ta störst ansvar (P=0,011). Familjer med sämre matvanor ägnade mer tid åt matrelaterade hushållsaktiviteter än familjer med bättre matvanor (P=0,01). De med hög utbildningsnivå ägnade mer tid åt matrelaterade hushållsaktiviteter (P=0,001) och hade bättre matvanor än familjer med låg utbildningsnivå (P<0,001). Det fanns ingen skillnad i tidsåtgång oavsett inkomstnivå (P=0,162). Slutsats Matrelaterade hushållsaktiviteter upptog mycket av familjernas tid, mer under helgdagar jämfört med veckodagar. Det fanns ingen signifikant skillnad i tidsåtgång mellan kvinnor och män, trots att resultaten visade en tydlig skillnad i tidsåtgång, något som till stor del kan berott på lågt deltagarantal. / Background Today we spend less time on domestic labor, which includes food works, like planning, grocery shopping and cooking, than 30 years ago. Families with children spend more time on food works and have more difficulties to find enough time for such than other groups in the community. In conducted studies, focus has not been directed at time families with children spend on food works, their food habits and socioeconomic status. Objective The aim of the study was to examine food-related time use in relation to families with children with focus on dietary intake, socioeconomic status and responsibility related to gender. Method(s) Quantitative method was used in form of a time diary and a questionnaire. Eight families were recruited through the websites Familjeliv.se and Facebook.se. The material was analyzed with the use of Mann-Whitney-U-test, Kruskal Wallis and Fischer’s test. The level of significance was P<0,05. Result More time was spent on food works during weekends in comparison to weekdays (P=0,047). There were no differences in time spent on food works between men and women (P=0,886). Men who took more responsibility spent more time on food works than men who took less responsibility (P=0,011). Families with poor food habits spent more time on food works than families with better food habits (P=0,01). Families with higher educational level spent more time on food works (P=0,001) and had better food habits than families with lower educational level (P<0,001). There were no differences in time spent on food works between levels of income (P=0,162). Conclusion Much of the families’ time were spent on food works, more during weekends than weekdays. There was no significant difference in time use between men and women, although the results showed a clear difference in time consumption, which could be due to low number of participants.