Sverige genomförde vid årsskiftet 2012/2013 ytterligare en sänkning av bolagsskatten. Denna gång från 26,3 till 22 procent. Målet med sänkningen var att hamna under EU’s genomsnittliga bolagsskattenivå vilket skulle minska företags incitament till att fly Sverige för lågskatteländer. Samtidigt ville regeringen minska företagens skuldsättningsgrad. I teorin sjunker värdet på skatteskölden vid en bolagsskattesänkning och därmed också värdet på företagen. Från företagens och ägarnas perspektiv innebär sänkt skatt högre nettovinst och således en högre utdelning. Hur reagerar marknaden? Ett försök att besvara frågan görs genom att gruppera företagen efter skuldsättningsgrad och undersöka vad som händer med aktierna under den dag nyheten om bolagsskattesänkningen publiceras. Detta undersöks genom en eventstudie vilken avgränsas till Norden och andra marknader med liknande finansiellt system samt liknande lagstiftning. Till grund för undersökningen ligger aktier representerade på Stockholm OMX Large Cap. Studien finner en signifikant positivt reaktion sett till hela marknaden när nyheten om bolagsskattesänkningen blir offentlig. Vid indelning efter skuldsättningsgrad visar företagen med lägst skuldsättning den högsta positiva reaktionen, medan företagen med högst skuldsättning visar en negativ reaktion, dock inte signifikant. / At the end of 2012 Sweden implemented a further reduction in corporation tax, this time from 26.3 to 22 percent. The goal of the reduction was to reach a lower corporate tax level then the EU’s average. This would reduce the company’s incentive to flee Sweden for low-tax countries. At the same time, the Swedish Government wanted to reduce the debt ratio. In theory, the value of the tax shield is lowered and hence the value of the companies. From corporate and shareholder perspective this reduced tax means higher net income and thus a higher dividend. How does the market react? An attempt to answer this question is made by splitting the companies by leverage and examine what happened to the shares on the day the news of the company tax cut was published. This is examined through an event study, which is bounded to the Nordic countries and to other markets with similar financial systems and similar legislation. The study is based on shares represented at the Stockholm OMX Large Cap. The study finds a significant positive reaction over the entire market when the news about the corporate tax becomes public. On account of the debt-equity ratio, the firms with the lowest leverage show the highest positive response, while the companies with the highest debt show a negative reaction, however not a significant one.

EU har under lång tid sökt lösa de problem som finns på den inre marknaden avseende direkt beskattning. En rad riktade åtgärder har förverkligats genom praxis. Jämte riktade åtgärder har även kommissionen arbetat med en långsiktig lösning där bolag ska ges möjlighet att använda sig av en gemensam bolagsskattebas för hela unionen. Den 16 mars 2011 presenterade kommissionen slutligen ett förslag till direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

Since the beginning, it was Modigliani and Miller ́s theorem which initiated the capital structure aspect to finance. Capital structure explains in its essence the relationship between equity and leverage within a company. It also illustrates how the company has financed their business historically. Year 2013 Sweden imposed a reduction on its corporation tax from 26,3 percent to 22 percent. This study's purpose is to capture the impacts on listed firms on Stockholmsbörsen Large cap list and try to distinguish similarities and differences from the two time periods with well-established capital structure variables. Before and after the reduction in the corporate taxation. The conclusion is that firms are less likely to use leverage to finance their growth after the reduction in the corporation tax and are more prone to finance their growth with retained earnings preferably. However statistically no significant explanation can be done by the well-known capital structure variables.

No description available.

Abstrakt Title: Advising companies on tax planning Introduction: In Sweden, there is an opportunity for small and medium- sized companies to make use of end-of-year dispositions, which are seen as a legal means of tax planning. When deciding on tax planning, companies can seek the help of an accountant who provides advice on matters relating to corporation tax. The motives of the companies stakeholders are also interesting to take into account when choosing tax planning. Purpose: The purpose of this study is to investigate how accountants give advice to small and medium-sized companies in tax planning and what motives the companies have for tax planning. This is to create greater insight and understanding of how companies plan tax based on different accounting theories. Method: The study used a qualitative method. Semi-structured interviews have been conducted with respondents in Kalmar County. The collection was carried out with audit firms and small and medium-sized companies. Result: The accountant acts as a link in tax planning between the company and the owner. Closing dispositions are the SME approach to tax planning. When deciding on tax planning, the owner has the final mandate. / Sammanfattning Titel: Att rådgiva företag vid skatteplanering Inledning: I Sverige finns möjligheten för små och medelstora företag att använda sig av bokslutsdispositioner viket ses som ett lagligt medel vid skatteplanering. Vid beslut om att skatteplanera kan företag ta hjälp av en revisor som ger rådgivning i frågor som berör bolagsskatten. Företagets intressenters motiv är intressanta att ta i beaktning vid valet att skatteplanera. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur revisorer ger rådgivning till små och medelstora företag vid skatteplanering samt vilka motiv företagen har till planering av skatten. Detta är för att skapa en större inblick och förståelse för hur företagen skatteplanerar utifrån olika redovisningsteorier. Metod: Studien har använt en kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer har genomförts med informanter i Kalmar län. Insamlingen genomfördes med revisionsbyråer samt små och medelstora företag. Slutsats: Revisorn fungerar som en länk i skatteplaneringen mellan företag och ägare. Bokslutsdispositioner är små och medelstora företags tillvägagångssätt i skatteplanering. Vid beslut om att skatteplanera har ägaren det slutliga mandatet.

Syfte: Syftet med studien är att se hur sänkningen av bolagsskatten har påverkat noterade bolag på Stockholmsbörsen användning av bokslutsdispositioner. Metod: Studien har en kvantitativ metod med deduktiv ansats. Syftet med studien uppnås genom det insamlade datamaterialet, från Retriever Business i form av difference-in-difference regressionen. Resultat och slutsats: Studien visar att bolagsskattesänkningen inte har påverkat bolagen att minska användandet av bokslutsdispositioner. Istället har bolagen ökat användandet av bokslutsdispositioner. / Purpose: The purpose of the study is to see how the reduction of corporate tax has affected the usage of tax allocation reserves by listed companies on the Stockholm Stock Exchange. Method: In the study, a quantitative method with a deductive approach has been used. The purpose of the study is achieved through the collected data from Retriever Business, in the form of the difference-in-difference regression. Result and conclusion: The study shows that a corporate tax reduction has not caused companies to reduce their usage of tax allocation reserves. Instead, companies have increased their usage of tax allocation reserves.

SAMMANFATTNING   Titel: Hållbarhetsprestationer och bolagsskatt: Komplement eller substitut? - En kvantitativ studie om publika europeiska bolag   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Nicklas Johansson   Handledare: Jan Svanberg   Datum: 2017 - Januari   Syfte: Företagens sociala ansvar (CSR) är en viktig fråga för många av företagets intressenter, inte minst samhället. Hur företag betraktar bolagsskatt som en del av detta ansvar är därmed en betydelsefull fråga då statens skatteintäkter bidrar till välfärden i samhället. Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan CSR och europeiska bolags effektiva skattesats, dels utifrån total CSR-prestation samt utifrån dimensioner av CSR.   Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi och en deduktiv ansats. Studien har vidare en kvantitativ strategi och en longitudinell design för att samla in sekundärdata från Thomson Reuters databas Datastream för åren 2011-2016. Urvalet består av 465 publika europeiska företag för vilka data analyserats med multipla regressionsanalyser i statistikprogrammet IBM SPSS.   Resultat & slutsats: Studiens resultat indikerar ett negativt samband mellan total CSR-prestation och bolagsskatt, men att detta samband drivs av att CSR-aktiviteter inom miljödimensionen har en starkare negativ inverkan än den positiva inverkan som CSR-aktiviteter inom den sociala dimensionen bidrar med. Slutsatsen därav är att CSR och bolagsskatt både kan utgöra substitut och komplement till varandra. CSR-aktiviteter inom miljödimensionen används som substitut till bolagsskatt medan bolagsskatt betraktas som ett komplement till CSR inom den sociala dimensionen.   Förslag till fortsatt forskning: Då sambanden visat sig skilja sig åt mellan olika dimensioner bör framtida forskning inte utgå från ett samlat mått på CSR utan gå in mer i detalj på de kategorier och indikatorer som bygger upp dimensionerna. Det kan också finnas skillnader mellan industrier och land, varför det vore intressant med studier som undersöker sambandet inom respektive industritillhörighet och land i Europa.   Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till att fylla forskningsgapet som existerat för europeiska bolag om sambandet mellan CSR och bolagsskatt samt till att undersöka sambandet på dimensionsnivå av CSR. Studien bidrar också till teorin om CSR och bolagsskatt som substitut, komplement eller oberoende aktiviteter. Slutligen kan studien öka förståelsen för hur bolags CSR- och skattebeteende hänger ihop hos myndigheter och organisationer som arbetar med lagstiftning och upprättandet av riktlinjer för hållbarhetsredovisning.   Nyckelord: CSR, ETR, ESG, socialt ansvar, hållbarhetsarbete, bolagsskatt, skattebetalningar, miljödimension, social dimension och företagsstyrningsdimension. / ABSTRACT   Title: Sustainability performance and corporate tax: Complement or substitute? - A quantitative study of public European companies   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Nicklas Johansson   Supervisor: Jan Svanberg   Date: 2017 - January   Aim: Corporate Social Responsibility (CSR) is an important issue for many of the company's stakeholders, not least society. How companies regard corporate tax as part of this responsibility is therefore an important issue as the state's tax revenues contribute to the welfare of society. The purpose of this study is to investigate the relationship between CSR and European companies' effective tax rate, partly based on total CSR performance as well as dimensions of CSR.   Method: The study is based on a positivistic research philosophy and a deductive approach. The study also has a quantitative strategy and a longitudinal design for collecting secondary data from the Thomson Reuters database Datastream for the years 2011-2016. The sample consists of 465 public European companies for which data were analyzed by multiple regression analyzes in the IBM SPSS statistics program.   Result & conclusions: The study's results indicate a negative relationship between total CSR performance and corporate tax, but this connection is driven by the stronger impact of CSR activities in the environmental dimension relative to the positive impact of CSR activities in the social dimension. The conclusion is that CSR and corporate tax can both be substitutes and complementary to each other. CSR activities within the environmental dimension are used as substitutes for corporate tax while corporate tax is considered as a complement to CSR in the social dimension.   Suggestions for future research: When the relationships were found to differ between different dimensions, future research should not be based on a single measure of CSR, but go into more detail on the categories and indicators that build the dimensions. There may also be differences between industries and countries, so it would be interesting with studies that examine the relationship within each industry and country in Europe.   Contribution of the thesis: The study contributes to filling the gap of research that exists for European companies on the relationship between CSR and corporate taxation and to investigate the relationship at the dimensional level of CSR. The study also contributes to the theory of CSR and corporate taxation as substitutes, complements or independent activities. Finally, the study can increase understanding of how companies' CSR and tax behavior relate to government agencies and organizations involved in legislation and the establishment of guidelines for sustainability reporting.   Keywords: ETR, Corporate Tax, Tax Payments, CSR, ESG, Social Responsibility, Sustainability, Environmental Dimension, Social Dimension and Corporate Governance Dimension.

Intäktsredovisning är av stor vikt för företag och bedöms i de flesta fall vara en av de största bokföringsposterna. Olika redovisningsmetoder kan ge upphov till olika utfall vilket kan påverka de intressenter som företaget interagerar med. Sedan den 1 januari 2018 har en ny redovisningsstandard för intäktsredovisning trätt i kraft - IFRS 15. Den nya standarden har utvecklats av IASB i ett led för att uppnå konvergens genom en enda uppsättning av redovisningsstandarder internationellt. För noterade företag inom EU är det obligatoriskt att upprätta koncernredovisning i enlighet med IFRS. Ur ett svenskt perspektiv kommer således noterade koncerner att påverkas av den nya intäktsstandarden. För moderbolagen i noterade koncerner blir utfallet samma eftersom dessa företag måste tillämpa regelverket RFR 2 för redovisning. RFR 2 följer IFRS, men med anpassning för ÅRL och dess upplysningskrav. För dotterbolagen i noterade koncerner finns dock möjlighet att välja mellan regelverken RFR 2 och K3 vid upprättande av den finansiella rapporteringen. K3 är utvecklat av BFN och följer enbart de upplysningskrav som följer av ÅRL. Syftet med studien är att redogöra för hur intäktsredovisningen och utfallen skiljer sig åt vid tillämpning av K3 och RFR 2. Vidare syftar studien till att undersöka hur de olika tillämpningarna påverkar nyckeltal, beskattning och utdelningsmöjligheter ur ett intressentperspektiv. För att uppnå syftet har tre typfall konstruerats som berör entreprenadavtal, tjänsteuppdrag och försäljning av varor. Typfallen har analyserats genom att tillämpa respektive regelverk avseende recognition av intäkter, nyckeltal, inkomstskatt och utdelningsmöjligheter med hjälp av en modifierad intressentmodell. Den metod som tillämpats för studien är en kvalitativ innehållsanalys av abduktiv karaktär. Typfallens utfall ger slutsatsen att recognition av intäkter möjliggörs vid ett tidigare stadie vid tillämpning av RFR 2 och den nya intäktsstandarden IFRS 15 avseende försäljning av varor. Vid entreprenadavtal ges dock en senareläggning av recognition i jämförelse med K3 och vid tjänsteuppdrag görs ingen åtskillnad mellan regelverken. Vår slutsats är vidare att dessa skillnader även ger effekt på både nyckeltal, inkomstskatt att betala och utdelningsmöjligheter. / Revenue recognition is of great importance to companies and is, in most cases, considered to be one of the largest accounting posts. Different accounting methods can give rise to different outcomes, which may affect the stakeholders that the company interacts with. Since January 1, 2018, a new accounting standard for revenue recognition is effective - IFRS 15. The new standard has been developed by the IASB as a step to achieve convergence through a single set of accounting standards internationally. For listed companies within the EU, it is mandatory to prepare consolidated accounts in accordance with IFRS. Thus, from a Swedish perspective, listed groups will be affected by the new revenue standard. For parent companies in listed groups, the outcome will be the same as these companies must apply the RFR 2 regulatory framework. RFR 2 complies with IFRS, but with adaptation for ÅRL and its disclosure requirements. However, for subsidiaries in listed groups there is the option to choose between the RFR 2 and K3 regulations when preparing the financial reporting. K3 is developed by BFN and only complies with the disclosure requirements that follow from ÅRL. The purpose of the study is to explain how the income statement and outcomes differ when applying K3 and RFR 2. Furthermore, the study aims at investigating how the various applications affect key performance indicators, taxation and dividend opportunities from an interest-rate perspective. To achieve this objective, three types of cases have been designed concerning contractual contracts, service assignments and sales of goods. The cases have been analyzed by applying the respective rules regarding recognition of revenues, key performance indicators, income tax and dividend opportunities using a modified stakeholder model. The method used for the study is a qualitative content analysis of abductive nature. The outcome of the cases gives rise to the conclusion that recognition of revenue is possible at an earlier stage when applying RFR 2 and the new revenue standard IFRS 15 regarding the sale of goods. However, in the case of a contractual contract, a retrenchment of recognition is given in comparison with K3 and in the case of service assignments, no distinction is made between the rules. Our conclusion is further that these differences also affect both key performance indicators, income tax to pay and dividend opportunities.