Uppsatsen skildrar de svenska jämkningsreglerna i mervärdesskattelagen vid överlåtelse av fastighet i ljuset av EU:s mervärdesskattedirektiv. Flera rättsfall som berör jämkningsreglerna behandlas i uppsatsen, bl.a. C-787/18 Sögård Fastigheter, C-622/11 Pactor Vastgoed och C-248/20 Skellefteå Industrihus. Praxis samt övriga källor ligger till grund för utredandet av jämkningsreglerna. I uppsatsen redogörs det allmänt för avdragsrätten för mervärdesskatt, när jämkningsskyldigheten aktualiseras samt övertagande av jämkningsskyldigheten utifrån svensk rätt samt EU-rätt. Bestämmelserna om verksamhetsöverlåtelse berörs också för att utreda vad enligt gällande rätt anses utgöra en verksamhetsöverlåtelse samt om det går att jämställa med en vanlig fastighetsavyttring ur ett jämkning perspektiv. Den sistnämnda görs i syfte för att besvara den obesvarade frågan i målet C-787/18 Sögård Fastigheter, vilket också ingår i uppsatsens huvudsyfte. I huvudsyftet ingår även att undersöka huruvida de svenska jämkningsreglerna anses vara förenliga med mervärdesskattedirektivet.  Uppsatsen upplyser läsaren om problematiken som föreligger vid fastighetsöverlåtelse utifrån en synvinkel där den förvärvande parten träder in i den överlåtande partens skattemässiga situation. Det förs resonemang om hur jämkningsskyldighet har hanterats och hur det bör kunna hanteras framgent ur ett mervärdeskattemässigt perspektiv för att undvika den problematik som uppstått i dagsläget. En de lege ferenda-diskussion görs därför i syfte för att undersöka alternativa lösningar. Diskussionen avslutas med en egen analys av fördelar och nackdelar med de olika förfarandena samt egna kommentarer vad författarna anser lämpligast.  Den första januari 2023 träder en ny mervärdesskattelag i kraft som innebär en bättre anpassning till mervärdesskattedirektivet. Under diskussionen i arbetet redogörs de förändringar som görs i lagen och huruvida bestämmelserna har anpassats till densenaste förändringen av rättsläget. EU konform tolkning samt direkt effekt utreds i arbetet för att på så sätt kunna förstå mervärdesskattedirektivets tillämpningsområden och hur den bör tillämpas.  En diskussion förs över det skattebortfall som kan uppstå i dagsläget på grund av oförenligheten som består mellan svensk rätt och EU-rätt. Det vill säga konsekvenserna av den lagstiftning som gäller just nu. Under sammanfattande slutsatser ger skribenterna svar på uppsatsens huvudsyfte samt bisyfte i form av egna slutsatser utifrån den undersökning som har genomförts.