Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

Något jag funderat över mycket när jag själv som musiker spelat friare improviserad musik är hur man kan skapa olika tillvägagångssätt för att ta sig an sådan musik, även som nybörjare inom området. Jag har även tidigare jobbat med ensembler där jag behövt lära ut enklare förhållningssätt till improviserad musik och det har ofta gett goda resultat. Detta är högst aktuellt då den ensemble jag nu skrivit för bestod av musiker med varierande improvisationsvana och tanken har varit att alla på något sätt ska ställas inför improvisatoriska tillfällen under styckets gång. Den musik jag skrivit och valt att presentera i denna uppsats innehåller helt noterat, helt improviserat och kompnoterat material (vagare notation). Det jag syftar på med kompnotation kan exempelvis vara enklare genrerelaterade instruktioner som indikerar stiltypiskt ackompanjemang, till exempel när trummorna får instruktionen “Ballad, brushes” syftar det på ett vanligt balladkomp med vispar men lämnar det även öppet för tolkning och till viss del improvisation. En faktor musikerna dock inte har kontroll över är styckets storform då jag valt att själv styra detta i kompositionsprocessen - ett beslut jag tagit då detta leder till intressantare resultat än öppnare/friare improviserade former och för att det blir lättare att förhålla sig till för de musiker som inte är vana vid att improvisera. / <p>Stycke: Constant Curve</p><p>Kompositör: William Lindvall</p><p>Musiker:</p><p>Trummor - Jonathan Leidecker</p><p>Trumpet/Flügelhorn - Joosua Sarikoski</p><p>Trumpet - Emma Granstam</p><p>Trombon - Elias Ukkonen Widding</p><p>Altsaxofon - Sebastian Jonsson</p><p>Tenorsaxofon - Björn Bäckström</p><p>Horn - Emil Engström</p><p>Basklarinett - Astrid le Clercq</p><p>Basklarinett - Daniel Gahrton </p><p>Kontraforte - Gabriella Vargas Karlsson</p><p></p>

Intresset för att lyssna och skapa podcasts har ökat markant i Sverige sedan 2004 då formatet etablerades. Syftet med arbetet är att undersöka vilka faktorer som gör populära podcasts intressanta för lyssnare. För att ta reda på detta gjordes en enkätundersökning där 422 personer deltog. Sedan genomförde jag, tillsammans med en fokusgrupp med fem medieproduktionsstudenter, en jämförande analys av åtta populära podcasts i Sverige och vägde resultat från enkätundersökning och fokus grupp mot varandra. Tidigare forskning om hur medieteknologiska utvecklingen lett till förändrade lyssnarvanor och rekommendationer för att skapa intressanta podcast presenteras i uppsatsen och för att förstå och beskriva mina resultat har stödteori om musiklyssning använts. Resultat från enkätundersökningen visar att majoriteten av deltagarna anser att ett podcast-avsnitt bör vara runt 60 minuter långt, kategoriseras som Samhälle &amp; Kultur, Nyheter &amp; Politik och/eller Komedi och att lyssnarna helst vill uppleva glädje/underhållning, nyfikenhet/spänning och/eller kunskapsutvecklande/informativt innehåll i podcast. Resultat från den fokuserade gruppintervjun visar att deltagarna ansåg att rösten, språket som används samt ljudkvalitén påverkar huruvida de ansåg att ett avsnitt var värt att lyssna på mer än själva innehållet. Uppsatsen knyter då an till Tagg’s teori om röst-persona och dess betydelse att skapa mening för lyssnare inom populärmusik och film. Deltagarna upplevde även att om personerna som pratar i en podcast är kända sedan tidigare kan detta påverka lyssnarens intresse för innehållet. Genom att framföra lyssnarvanor och preferenser hos lyssnarna kan det bidra med bättre förutsättningar för de som skapar och producerar podcast.

Streamingtjänster har förändrat hur människor lyssnar på musik och upptäcker ny musik. Det har också underlättat för mindre artister att nå lyssnare och potentiella fans utan ett skivbolag som distribuerar och marknadsför. Samtidigt har sociala medier förändrat hur artister når ut och upprätthåller relationen med sina fans. Försäljningen av fysiska album når rekordlåga nivåer och streaming av musik gör så att lyssnaren fokuserar på den enskilda låten snarare än artisten bakom den eller ett album artisten skapat. Professionella inom musikbranschen uttrycker därför en oro för att lyssnaren inte längre bryr sig lika mycket om artisten. Dessa genomgående förändringar i musikbranschen väcker frågan hur lyssnaren förhåller sig till artisten och vilken relevans artisten har när lyssnaren upptäcker ny musik och lyssnar på musiken i sina spellistor. Detta arbete har undersökt frågan kvantitativt och kvalitativt genom en enkät och semi-strukturerade samtal med fokusgrupper. Resultaten pekar på att dagens lyssnare inte väljer ny musik utifrån artisten på samma sätt som att en lyssnare förr köpte ett fysiskt album av en artist de tycker om. Ny musik väljs nästan enbart utifrån den enskilda låtens kvalité som bedöms efter en första lyssning. Intresset för artisten har dock inte gått förlorat eftersom lyssnare fortfarande gärna vidare utforskar artister som sticker ut. De flesta har fortfarande en eller flera artister de är särskilt fästa vid vilka de följer genom sociala medier och genom att lyssna på ny musik artisten släpper. / Music streaming services have changed the way people listen to music and discover new music. It has also made it easier for smaller artists to reach listeners and potential fans without the distribution and marketing of a music label. Simultaneously social media have changed the way artists reach out to and maintan a relationship with their fans. Physical album sales reach record lows and streaming of music makes the listener focus on the individual song rather than the artist behind it or an album. Because of this professionals in the music industry express a concern that the listener no longer cares so much about the artist. These major changes in the music industry raise the question of how the listener relates to the artist and what relevance the artist has when the listener discovers new music and listens to the music in their playlists. This thesis has investigated the question quantitatively and qualitatively through a survey and semi-strucutured discussions with focus groups. The results indicate that today’s listener does not choose new music based on an artist in the same way as a listener previously would buy a physical album by an artist they liked. New music is chosen almost exclusively based on the quality of the individual song which is evaluated after a first listen. Interest in artists has not been lost however as the listener still enjoys exploring artists who “stand out”. Most people still have one or more artists to whom they are particularly attached and will follow on social media and by listening to new material the artist releases.

Strömmande musik över internet är nu vanligt att använda i Sverige. Denna medieteknologiska förändring har medfört att olika betalningsmodeller för att lyssna på inspelad musik har vuxit fram. Tidigare forskning om användning av inspelad musik och olika lyssningssätt i form av aktiv och passiv lyssning ger mig skäl att anta att grupper av lyssnare lyssnar på musik med olika motiv. Syftet är att med en webbenkätundersökning jämföra vanliga lyssnares och musikartisters betalningsvilja för inspelad musik för att bidra med kunskap om sambanden mellan betalningsvilja, lyssningssätt och musikformat. Frågeställningen är: Finns det någon skillnad mellan vanliga lyssnares och musikartisters betalningsvilja för inspelad musik? Resultatet visar att betalningsviljan för att lyssna på inspelad musik är större hos musikartister än vanliga lyssnare. Båda grupperna använder strömmad musik mest, men betalningsviljan är större för fysiska format. Musikartister lyssnar aktivt till skillnad mot vanliga lyssnare som lyssnar passivt.