<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall hur, synen på journalistyrket skiljer sig åt mellan japanska journalister och journalistikstudenter. Uppsatsen undersöker även journalisters och journaliststudenters uppfattning om japanska mediers bevakning av mänskliga rättigheter. Det japanska mediesystemet är på flera sätt olikt det svenska och Japan kritiseras ofta för brister i sitt arbete för mänskliga rättigheter. De frågor som ställs är ”Hur skiljer sig japanska journaliststudenter från landets arbetande journalister i synen på: journalistyrket; journalistikens villkor i Japan; journalistikens roll i samhället; bevakningen av de mänskliga rättigheterna i Japan”. </p><p>Inledningsvis presenteras dagens japanska mediesystem. Bakgrundsdelen ger en överblick över den japanska journalistiken framväxt. Dessutom ges en bild av situationen för de mänskliga rättigheterna i Japan. Den tidigare forskning jag använt mig av består av tankegångar och forskning kring journalistiken i relation till professionsbegreppet samt tidigare undersökningar av journalisters och journaliststudenters attityder till yrke och yrkesroll. Det empiriska materialet har samlats in genom en enkätundersökning till 69 journaliststudenter samt 22 journalister.</p><p>Resultatet av studien visar att skillnader finns mellan studenter och journalister i synen på journalistyrket. Studenterna tror att källor, framför allt från den politiska sfären, har stor påverkan på nyhetsinnehållet. Journalisterna anser istället att de själva tillsammans med redaktörerna på tidningarna har en hög grad av autonomi. Vidare anser studenterna att namnpublicering i många fall bör undvikas, journalisterna är inte alls lika restriktiva. Journalisterna ser inte alls det japanska pressklubbssystemet kisha kurabu som ett problem medan 25 procent av studenterna pekar ut kishaklubbarnas inflytande som japansk medias enskilt största problem. Både bland journalister och journaliststudenter anser en överväldigande majoritet att bevakningen av mänskliga rättigheter borde utökas.   </p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall hur, synen på journalistyrket skiljer sig åt mellan japanska journalister och journalistikstudenter. Uppsatsen undersöker även journalisters och journaliststudenters uppfattning om japanska mediers bevakning av mänskliga rättigheter. Det japanska mediesystemet är på flera sätt olikt det svenska och Japan kritiseras ofta för brister i sitt arbete för mänskliga rättigheter. De frågor som ställs är ”Hur skiljer sig japanska journaliststudenter från landets arbetande journalister i synen på: journalistyrket; journalistikens villkor i Japan; journalistikens roll i samhället; bevakningen av de mänskliga rättigheterna i Japan”.  Inledningsvis presenteras dagens japanska mediesystem. Bakgrundsdelen ger en överblick över den japanska journalistiken framväxt. Dessutom ges en bild av situationen för de mänskliga rättigheterna i Japan. Den tidigare forskning jag använt mig av består av tankegångar och forskning kring journalistiken i relation till professionsbegreppet samt tidigare undersökningar av journalisters och journaliststudenters attityder till yrke och yrkesroll. Det empiriska materialet har samlats in genom en enkätundersökning till 69 journaliststudenter samt 22 journalister. Resultatet av studien visar att skillnader finns mellan studenter och journalister i synen på journalistyrket. Studenterna tror att källor, framför allt från den politiska sfären, har stor påverkan på nyhetsinnehållet. Journalisterna anser istället att de själva tillsammans med redaktörerna på tidningarna har en hög grad av autonomi. Vidare anser studenterna att namnpublicering i många fall bör undvikas, journalisterna är inte alls lika restriktiva. Journalisterna ser inte alls det japanska pressklubbssystemet kisha kurabu som ett problem medan 25 procent av studenterna pekar ut kishaklubbarnas inflytande som japansk medias enskilt största problem. Både bland journalister och journaliststudenter anser en överväldigande majoritet att bevakningen av mänskliga rättigheter borde utökas.