The purpose of this study was to examine the foreign news flow in Sweden´s largest news agency TT. Since TT has an important position as a news provider to most of Sweden´s local and national news outlets, it was important to examine exactly what their news stories consisted of. The theoretical background of this study consist of theories of news values, agenda setting, dependency theory and the theory about the “news shadow” a lack of coverage leads to. In our quantitative study we have looked at 506 articles taken from the TT news flow during two weeks In November 2013. We have studied which continents and countries the news origins from, who have supplied the text, the topics of the news, which one gets to speak in the text and what general tone the story has. The study shows that the supply of news follows the criteria of news values. It also shows that in some regions of the world the coverage is almost nonexistent. Because of this a media shadow has been cast over regions that have little relationship with Sweden. It also shows that TT depends on other international news agencies for a lot of their foreign news. And that the news is elite centered. Furthermore the study shows that negative news stories are the most common ones. And that more negative news spread from third world countries.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur utrikesrapporteringen under 2013 såg ut i lokaltidningen Södermanlands Nyheter (SN) och storstadstidningen Svenska Dagbladet (SvD). Frågorna som ska besvaras handlar om vilka områden och ämnen som läsarna får ta del av i tidningen, och vem som rapporterar om utlandet. För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvantitativ undersökning med kompletterande intervjuer med representanter för SN, SvD och TT Nyhetsbyrån. Materialet som samlades in var 159 texter från SN och 214 texter från SvD, vilket blev totalt 373 texter. Den teoretiska utgångspunkten kretsar främst kring nyhetsvärdering utifrån Galtung och Ruge samt Prakke, agenda-setting, gatekeeping, samt det västerländska mediala beroendet. I resultatet besvaras frågeställningarna genom en analys av texterna, och utrymme ges åt representanter från SN, SvD och TT:s för att bemöta det framkomna resultatet. Undersökningen visade att de länder och världsdelar som ligger nära Sverige, både geografiskt och kulturellt, får större uppmärksamhet i både SN och SvD. Ju längre bort ett land ligger, desto mindre regelbunden uppmärksamhet. Undersökningen visar också att olika ämnen dominerar i olika världsdelar. Exempelvis kretsar rapporteringen om Europa övervägande kring politik, medan rapporteringen kring Mellanöstern domineras av krig. SN använder bara TT:s utrikesnyheter. SvD gör stora uppslag och reportage själva, och använder TT:s material främst som utfyllnad. Vår undersökning visar att 303 av de totalt 373 texterna kommer från TT. Detta trots att SvD har flertalet utrikeskorrespondenter och stringers världen över. En stor del av TT:s utrikesmaterial kommer från de tre stora västerländska nyhetsbyråerna, AP, AFP och Reuters, vilket kan bidra till en västerländsk vinkling på nyheterna.

<p>Det här är en studie om svenska utrikeskorrespondenter. Utrikeskorrespondenter ger kanske ofta den bästa rapporteringen men blir allt färre i takt med att medieföretagen sparar. Samtidigt borde behovet av utrikesnyheter öka i en globaliserad värld. Uppsatsens syfte är att få bättre kännedom kring hur de svenska reportrar som arbetar utomlands själva ser på sitt arbete och genom en skissartad undersökning se hur utrikesnyheterna förändrats under en novembervecka 1975, 1985, 1995 och 2005. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med fyra svenska utrikeskorrespondenter och en kvantitativ skissundersökning av utrikesnyheterna i Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.</p><p>Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att de utrikeskorrespondenter som deltog i studien tycker att det finns mycket att vinna med deras arbete; större självständighet i nyhetsvärdering, högre textmässig kvalitet och personligt berättande är några exempel. Samtidigt visar det kvantitativa stickprovet att de egna utrikesnyheterna och korrespondenterna blir färre. I kvällspressen består utrikesnyheterna i dag nästan bara av omskrivna och översatta utländska artiklar och i dagspressen har antalet utrikesnyheter minskat till följd av omläggningen till tabloid-format. En av slutsatserna i arbetet är att begreppet utrikeskorrespondent kan vidgas och innefatta många olika källor som ger upphov till utrikesnyheter.</p>

Det här är en studie om svenska utrikeskorrespondenter. Utrikeskorrespondenter ger kanske ofta den bästa rapporteringen men blir allt färre i takt med att medieföretagen sparar. Samtidigt borde behovet av utrikesnyheter öka i en globaliserad värld. Uppsatsens syfte är att få bättre kännedom kring hur de svenska reportrar som arbetar utomlands själva ser på sitt arbete och genom en skissartad undersökning se hur utrikesnyheterna förändrats under en novembervecka 1975, 1985, 1995 och 2005. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med fyra svenska utrikeskorrespondenter och en kvantitativ skissundersökning av utrikesnyheterna i Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att de utrikeskorrespondenter som deltog i studien tycker att det finns mycket att vinna med deras arbete; större självständighet i nyhetsvärdering, högre textmässig kvalitet och personligt berättande är några exempel. Samtidigt visar det kvantitativa stickprovet att de egna utrikesnyheterna och korrespondenterna blir färre. I kvällspressen består utrikesnyheterna i dag nästan bara av omskrivna och översatta utländska artiklar och i dagspressen har antalet utrikesnyheter minskat till följd av omläggningen till tabloid-format. En av slutsatserna i arbetet är att begreppet utrikeskorrespondent kan vidgas och innefatta många olika källor som ger upphov till utrikesnyheter.

Denna uppsats undersöker vilken världsbild SVT Rapport förmedlar. Frågeställningarna som uppsatsen tar upp är följande; Vilka världsdelar syns? Vad handlar nyheterna om? Vem uttalar sig? Hur framställs människor och deras samhällsklimat?    För att försöka besvara dessa frågor används en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Studien tar avstamp i en kvantitativ innehållsanalys med ett kodschema som innehåller 225 inslag från SVT Rapport under perioden april 2010 till och med mars 2011. Variablerna är världsdel, land, huvudämne och källor.    Den kvalitativa innehållsanalysen utförs med hjälp av en semiotisk analys. Paradigm, syntagm, denotation, konnotation och metonymi är centrala begrepp i denna del av uppsatsen.    Undersökningen stödjer sig på teorier om nyheter och nyhetsvärdering. Jaap van Ginneken, Anna Roosvall, Johan Galtung och Marie Holmboe-Ruge är några av medievetarna som har bistått med teorier här.    Studien visar att Rapports nyhetsrapportering, under det undersökta året, inte är proportionerlig med jordens befolkningsspridning. Västeuropa, Mellanöstern/Nordafrika och Nordamerika är de världsdelar som syns mest, medan folkrika Asien inte syns lika mycket.    Regionerna förekommer i olika sammanhang. Bevakningen av Mellanöstern handlar vid denna period till exempel främst om krig och väpnad konflikt och från väst kommer nyheter om politik och ekonomi.    Den stora skillnaden ligger dock i hur världsdelarna porträtteras. Den semiotiska analysen visar att det är lättare för tittaren att sympatisera med personer som tillåts synas, uttrycka sig och visa känslor.    Slutsatsen blir att utrikesrapporteringen är snedvriden och att detta beror på en rutinmässig nyhetsvärdering.

Today, the mass media is playing a key role in reinforcing globalisation, providing people with information that can make them more enlightened about the world. But apart from being an efficient tool for spreading information and a possible ”window on the world” the media can also produce preconceptions and create distance between people and places. This is a study on how African countries are portrayed in the Swedish Television news. The aim of the study is to describe, analyse and compare how Africa was described in 2003 and how it is described ten years later, in 2013. The analysis is based on foreign news reports in one of the main Swedish public service broadcasters, Sveriges Television (SVT). The theoretical framework primarily consists of theories on media logic and news values, representation, identification, globalisation and cosmopolitanism. One of the main conclusions is that although the amount of news on Africa has increased, the character of the news reports is still dominated by negative events such as wars, conflicts and suffering. Alongside this stereotypical and highly negative portrayal of Africa exists another story that focuses on economic development and success – An image that both brings new insights and creates new stereotypes.