I den här studien har vi undersökt hur inrikesmaterialet i norrländska dagstidningar har förändrats. Tyngdpunkten ligger på att beskriva om och i så fall hur kommersialiseringens effekter tar sig uttryck i svensk dagspress. Eftersom Tidningarnas Telegrambyrå (TT) har en viktig position som nyhetsbyrå i Sverige har de också en framträdande roll i vår studie. För att förstå och analysera resultatet använder vi allmänna teorier om kommersialisering, nyhetsvärdering och gatekeeping. Det är en kvantitativ studie där 1315 texter tryckta i 10 tidningar under tre separata veckor utgör våra analysenheter. Text är ett samlingsbegrepp för både artiklar och notiser. Vi gör nedslag i en vecka vardera för åren 1985, 1999 och 2011. Vi har mätt antalet texter, hur ofta samma text publicerades i flera tidningar, vem som har producerat texterna och förekomsten av bilder. Vi jämför de tidningar som låter urvalet ske hos den egna redaktionen och de tidningar som låter urvalet ske externt, hos TT Spektra eller centralt hos en koncern. Studien visar att antalet inrikestexter i tidningarna har minskat totalt sett. Den stora merparten av texterna är producerade av TT och samma text publiceras i större utsträckning i allt fler tidningar. Användandet av bilder har ökat kraftigt. Vi kopplar resultatet till aspekter av kommersialiseringens effekter och visar att dessa effekter är mer tydliga bland de tidningar som låter urvalet av inrikestexter ske externt.

Syfte och frågeställningar: Vårt syfte är att belysa hur nättidningarnas makt konkret kommer till uttryck i beskrivningen av romer. Syftet nås genom följande forskningsfrågor: Hur konstrueras bilden av romer i inrikesnyheter i Aftonbladets och Dagens Nyheters nättidning? Hur förhåller sig nyhetstexterna till romernas utsatta situation? Vilka diskrimineringsmekanismer och maktstrukturer kan identifieras i sättet att skriva om romer? Metod och material: Undersökningen bygger på sex inrikesartiklar publicerade i Dagens Nyheters och Aftonbladets nättidning under 2014. Dessa artiklar har analyserats med hjälp av Teun A. van Dijks kritiska diskursanalysmodell, men även Kristina Boréus typologi kring diskursiv diskriminering används som ett komplement. Huvudresultat: Studien visar att nättidningarna framställer romer i negativa sammanhang och konfliktartade situationer där de beskrivs som diskriminerade, oskyldiga offer. Det förekommer även ett “vi och dem-tänk” med en positiv ideologisk bild av Sverige som ställer sig på de svagas sida.

En kommersialisering av hur nyheter förmedlas har skett på redaktionerna där de blivit beroende av en klickekonomi för att få inkomst. Artiklarnas fokus har bytt från objektiv nyhetsförmedling till uppseendeväckande rubriker som ska locka mottagaren till att klicka sig in på artikelsidan. Lotta Halvarsson (2014:33–34) har uppmärksammat att journalistik i dagsläget använder material och källor som är hämtat från PR-byråer vilket har förändrat informationsvärdet. Hennes slutsats är att vad klickjournalistik vill uppnå är att hålla mottagaren nöjd, glad och passiv, för att skapa större benägenhet till att klicka på annonserna vid sidan av artiklarna. Vi har uppmärksammat fenomen och har med en stilistisk metod exponerat de stilmarkörer klickjournalistiken använder för att attrahera mottagare. Det analyserade materialet är hämtat från msn.se och består av sammanlagt sex artiklar från hemsidans ”inrikesnyheter” samt ”toppnyheter”. Vi har utfört en kvalitativ undersökning av stilmarkörer och deras effekt på texterna, kompletterad med två kvantitativa metoder för att konkretisera LIX-värde och nominalkvot i artiklarna. Klickrubrikerna och deras stilmarkörer har också analyserats och kopplats till respektive artikel innehållsmässigt och stilmässigt. Den här undersökningen har visat tendenser till samband mellan artiklar med likartat innehåll, antingen nöje eller nyhetsförmedling. Detta var inte vårt huvudfokus i undersökningen, men en intressant utkomst av genomförda analyser. De artiklar som var inriktade på nöje visade en mer skönlitterär stil där emotiva drag var inbäddade i texten. Dessa artiklar hade även i större utsträckning en synlig berättare vilket gett dem en mer personlig stil. De artiklar som var inriktade på nyhetsförmedling hade mer opersonliga stildrag i form av en osynlig berättare och färre emotiva inslag. Klickrubrikens syfte i förhållande till artiklarna påvisade också en skillnad beroende på artiklarnas förmedlande syfte. Artiklarna som var inriktade på nöje hade en klickrubrik som dolde vad artikeln handlade om och väckte istället mottagarens nyfikenhet för vad klickrubrikens formulering innebar. De mer nyhetsförmedlande artiklarna hade istället klickrubriker med syftet att uttrycka en sammanfattning av artikelns innehåll.