This study begins with a presentation of civics teachers’ free space in their selection of topics regarding their daily lectures with their students. The study also presents a new view on Swedish school systems, where an increased threat level, perceived or real, is always present. To support this view there is a statement regarding Swedish teachers unions closing down schools due to unsecure working environment for their members and that the unions also educate their members to be safe and to keep their students safe during a school attack. After this intro the problem for this study is presented and this studies purpose is to answer the question whether teachers is affected by the school attacks regarding their selection of topics in civics, more specific their selection of controversial topics. For this there has been a theory to break perceived eco-chambers to analyse the answers given in this study. And the method of choice for this study is a qualitative, semi structured interviews has been done with four teachers in civics. These interviews have afterwards been processed and analysed with the help of a thematic model, where the teachers answers has given different themes in their answers and these themes has then been compiled to the studies answers. The results shows that the four teachers chosen for the interviews is not affected by the new view of the Swedish school that is presented in the intro. Although the teachers mention that in discussions with their peers there has been mentioned of topics that has been disregarded due to fear of conflict with students. The result also shows that teaches have difficulties to name controversial topics due to that this is regarding to class reactions. / Denna studie presenterar i sin inledning de friutrymme som svenska lärare har kopplat till deras dagliga verksamhet. Vidare presenteras också en ny bild av svensk skola där en ökad hotbild, upplevd eller verklig, är ständigt närvarande. Facken har både stängt skolor på grund av alldeles för otrygg miljö för deras medlemmar och facken utbildar även medlemmar i inrymmning, alltså hur medlemmarna skall agera vid en skolattack. Denna inledning mynnar sedan ut i frågeställningar som rör hur lärare i samhällskunskap gör ett urval för att utröna om denna nya bild av svensk skola är något som påverkar deras urval av ämnen i samhällskunskapen, framför allt kopplat till kontroversiella ämnen. Till detta har en teori valts som skall försöka att bryta upplevda eko-kammare och filterbubblor, för att analysera svaren. För att besvara frågeställningar har kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjorts med fyra lärare. Dessa intervjuer har sedan gåtts igenom med en tematisk analys där svaren har bidragit med vissa teman som besvarar uppsatsens frågeställningar. I resultatet kan vi se att lärarna som intervjuats i denna studie inte känner sig påverkade av ”hotbilden” mot svensk skola. Det nämns dock att de har hört talas om kollegor som väljer bort ämnen på grund av rädsla för konflikter med eleverna. Resultatet visar också att lärare idag har svårt att peka ut specifika ämnen som kontroversiella utan att detta har med elevgruppens reaktion att göra.

I en svensk kontext är skolattacker ett ovanligt fenomen, men det har under de senaste åren förekommit fall med både utförda och avvärjda attacker på svenska skolor. Dessa händelser får även stor uppmärksamhet i media, vilket följaktligen leder till reaktioner från allmänheten, skolor och myndigheter. Hur dessa attacker framställs i media blir därför viktigt att studera. Denna studie syftar till att undersöka hur svenska tidningar har rapporterat om fem svenska skolattacker. Med teoretisk utgångspunkt i gestaltningsteori och det ideala offret, samt tidigare forskning om medier, våld, offer och förövare, gjordes en tematisk analys av 237 tidningsartiklar från Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan. Sex analytiska teman togs fram ur materialet, vilka var följande: den maskerade förövaren, döden som ideal förövare, den icke-ideala unga förövaren, förövarens avvikande beteende, det nedtonade offret och samhället som offer. Studiens resultat identifierade gestaltningar i artiklarna där en framställning av fenomenet och dess aktörer på olika sätt belyses. Bland annat återfanns gestaltningar av förövarens maskering, ålder och beteenden samt de direkta och indirekta offren för attackerna. Resultatet finner att media skapar en dramatiserad och skrämmande bild av attacken och dess förövare. De lyfter fram och tonar ner vissa aspekter i händelsen och dess aktörer vilket gestaltar en bild av verkligheten.

Skolattacker är en av de värsta händelser som ett samhälle kan utsättas för och polisen kan anses ha en viktig roll för att arbeta mot att detta brott inte ska behöva inträffa. Den föreliggande studiens syfte var att få djupare kunskap för hur den svenska polismyndigheten arbetar förebyggande mot att en skolattack ska ske, samt hur polisens eget krisstödsarbete ser ut inom myndigheten. Studien genomförde fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med representanter från polismyndigheten i region Bergslagen. Resultatet visade att polisen kategoriserar skolattacker som “pågående dödligt våld”, och har utformat riktlinjer enbart utifrån den brottskategorin. Resultatet visade även att vissa insatser som polisen använder inte anses effektiva baserat på evidensen. Fortsättningsvis påvisade resultatet på ett behov av utveckling inom det krisstöd som polisen kan använda efter en skolattack. Den föreliggande studiens slutsatser visar att polisens förebyggande- och krisstödsarbete generellt sett är tillfredsställande, men att vissa aspekter inom arbetet bör förbättras. / A school attack is perceived as one of the worst incidents that a society can be exposed to, and the police is considered to have an essential role in preventing that such a crime will occur. The present study’s aim was to deepen the knowledge regarding how the swedish police authority works to prevent school attacks, and how the crisis support within the authority, after such an event, works. The study was conducted through four qualitative semi-structured interviews with representatives from the region Bergslagen. The results revealed that the police categorize school attacks as “ongoing deadly violence”, and that the guidelines are based solely on that category of crime. The results also showed that some methods the police use are not considered effective based on previous research. Furthermore, the results indicated a need for development within the crisis support that the police can use after a schoolattack. The present study’s conclusions showed that the preventive work and crisis support generally is seen as satisfactory but that some aspects can be improved upon.

Skolskjutningar eller andra skolattacker är tack och lov inte så vanliga i Sverige men då och då sker attacker, senast i Malmö i mars 2022. Det förväntade kunskapsbidrag som detta examensarbete är tänkt att bidra med är att presentera vad forskningsfältet säger om skolattacker runt om i världen mellan 1999–2021. För att kunna presentera forskningsfältet var syftet med detta arbete att göra en litteraturöversikt om skolattacker mellan 1999 – 2021 utifrån begreppen: School shooting, social exclusion, social isolation och bullying. Via denna sökning var syftet att försöka kartlägga vilka anledningar som förklaras ligga bakom attackerna, presentera om det finns en koppling mellan marginalisering och skolattacker samt sammanställa vad forskningen beskriver som framgångsfaktorer i skolors arbete kopplat till området. Ytterligare en aspekt som detta arbete syftade till att presentera i litteraturöversikten var vad forskningen säger om den specialpedagogiska rollen och arbetet i förhållande till marginaliseringen. Ansatsen till syftet tas genom följande frågeställningar: Vilka kopplingar mellan skolattacker och marginalisering presenteras i forskningen mellan 1999 – 2021?Vad visar forskningen för framgångsfaktorer i skolors arbete med att på individ-, grupp- , organisations- och samhällsnivå, motverka marginalisering av elever i skolan?Hur beskriver forskningen den specialpedagogiska rollen och arbetet i förhållande till marginaliseringen? För att göra litteraturöversikten användes SMART-metoden av Claes Nilholm som utgångspunkt för att sammanställa och på ett tydligt presentera resultatet. För att analysera resultatet och besvara de tre olika forskningsfrågorna användes tre olika teoretiska perspektiv som utgångspunkter: kritisk eller kategoriskt perspektiv, pragmatiskt perspektiv och verksamhetsteori. Resultatet visade att uttrycket marginalisering inte är vanligt förekommande och när, används det för att beskriva individer. I resultatet framkommer inte heller något om det specialpedagogiska perspektivet och inga beskrivningar av specialpedagogers arbete. Inte heller presenteras det några framgångsfaktorer som vilar på en vetenskaplig grund. De framgångsfaktorer som presenteras är främst riktade till individen genom psykologer och kuratorer. Vidare ges ett exempel på framgångsfaktor i form av förebyggande arbete som spänner hela vägen från samhälls- till individnivå genom möjligheten att ge anonyma tips. De specialpedagogiska implikationer som detta arbete är tänkt att bidra med är insikt om ett tomrum i informationen om hälsan för elever i skolan och betydelsen av specialpedagogens arbete. Denna uppsats är ett bidrag till forskningsfältet genom att sätta fingret på ett område som behöver utvecklas. Det blir synligt att resurser behövs för översyn och förändring av den psykosociala skolmiljön och här har specialpedagogen en roll att fylla.

The new phenomena of “school attacks” has emerged in Sweden since 2015. Between 2015 and today (2022), Sweden has been a subject of four “school attacks”, whereas three of these attacks have occurred within a period of seven months. In this thesis I aim to gain an in-depth insight about how “school attacks” are represented in the Swedish national strategy against violent extremism and further, to distinguish whether “school attacks” have been securitized in the national strategy. To study this, I will apply the securitization theory by Thierry Balzacq through the methodological framework of a WPR (What’s the problem represented to be?) discourse analysis on the material consisting of the Swedish national strategy against violent extremism from 2016. The findings suggest that there appears to be an undermining of right-wing extremism and exclusion of the loneactor of extremism in the strategy’s claims regarding what is the most prominent extremism-related threat to the State of Sweden and Swedish interests. Furthermore, I was able to distinguish that “school attacks” were not securitized in the Swedish national strategy against violent extremism.