I en svensk kontext är skolattacker ett ovanligt fenomen, men det har under de senaste åren förekommit fall med både utförda och avvärjda attacker på svenska skolor. Dessa händelser får även stor uppmärksamhet i media, vilket följaktligen leder till reaktioner från allmänheten, skolor och myndigheter. Hur dessa attacker framställs i media blir därför viktigt att studera. Denna studie syftar till att undersöka hur svenska tidningar har rapporterat om fem svenska skolattacker. Med teoretisk utgångspunkt i gestaltningsteori och det ideala offret, samt tidigare forskning om medier, våld, offer och förövare, gjordes en tematisk analys av 237 tidningsartiklar från Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan. Sex analytiska teman togs fram ur materialet, vilka var följande: den maskerade förövaren, döden som ideal förövare, den icke-ideala unga förövaren, förövarens avvikande beteende, det nedtonade offret och samhället som offer. Studiens resultat identifierade gestaltningar i artiklarna där en framställning av fenomenet och dess aktörer på olika sätt belyses. Bland annat återfanns gestaltningar av förövarens maskering, ålder och beteenden samt de direkta och indirekta offren för attackerna. Resultatet finner att media skapar en dramatiserad och skrämmande bild av attacken och dess förövare. De lyfter fram och tonar ner vissa aspekter i händelsen och dess aktörer vilket gestaltar en bild av verkligheten.

No description available.

Sverige var första land i världen att år 1979 förbjuda all form av misshandel av barn. Sedan dess har acceptansen för våld mot barn minskat, men utövandet av våld mot barn pågår fortfarande. Att ha en positiv inställning till våld mot barn är associerat med utövandet av våld mot sina barn. Litteraturen är delvis bristfällig, men acceptansen för föräldrars våld mot sina barn verkar vara lägst i västländerna. Denna studie ämnade undersöka allmänhetens uppfattningar om våldsutövande mammor och pappor, och skillnader i dessa uppfattningar mellan kvinnor och män samt vårdnadshavare och icke-vårdnadshavare. En vinjettstudie med webbenkäter genomfördes där deltagarna (N = 226) fick läsa ett fiktivt scenario med antingen en våldsutövande mamma eller pappa och därefter ta ställning till frågor och påståenden om scenariot. Resultaten visade att kvinnor uppfattade händelsen som allvarligare jämfört med män, och vårdnadshavare uppfattade händelsen som allvarligare jämfört med icke-vårdnadshavare. Resultaten var motstridiga vad gäller uppfattningen om våldsutövande mammor eller pappor. Resultaten diskuterades tillsammans med tidigare forskning, teorin om ideala offer och ideala förövare samt feminina och maskulina könsnormer. / Sweden was the first country in the world to ban all forms of child abuse in 1979. Since then, the acceptance of violence against children has decreased, but the practice of violence against children still continues. A positive attitude towards violence against children is associated with parents perpetrating violence against their children. The literature is partly inadequate, but the acceptance of parental violence against their children appears to be lowest in the western countries. This study aimed to investigate the public’s perceptions of abusive mothers and fathers, and differences in these perceptions between women and men as well as guardians and non-guardians. A vignette study with online questionnaires was conducted where the participants (N = 226) had to read a fictional scenario with either a violent mother or father and then take a position on questions and statements about the scenario. The results showed that women perceived the event as more severe compared to men, and guardians perceived the event as more severe compared to non-guardians. The results were conflicting regarding the perception of abusive mothers or fathers. The results were discussed together with previous research, the theory of ideal victims and ideal perpetrators and feminine and masculine gender roles.