Detta arbete avhandlar antagonistiska hot gentemot högstadie- och gymnasieskolor i Sverige i form av skolattacker och skolskjutningar. Fokuset har varit riktat mot projekteringsstadiet av nybyggnation och ombyggnation av skolor där förebyggande åtgärder kan genomföras för att försvåra för potentiella gärningsmän innan polis anländer och kan börja agera. Detta syftar också till att underlätta för personer som befinner sig inne i byggnaderna, samtidigt som utrymningsmöjligheterna vid brand enligt räddningstjänstens insatsidé bibehålls.De antagonistiska hoten har blivit allt vanligare i Sverige då hotbilden gentemot samhället har ökat. Denna utveckling kan leda till förödande konsekvenser där elever och skolpersonal riskerar allvarliga skador på sina liv och hälsa.Kvalitativa metoder i form av intervju med brandskyddsprojekterande brandingenjör samt tre intervjuer i pappersform med kommunala säkerhetssamordnare genomfördes som ett första steg. Därefter genomfördes studiebesök på två gymnasieskolor samt en ytterligare en intervju med sakkunnig polisinspektör inom POLKON-ämnet. Detta ligger till grund för de slutsatser och svar på frågeställningarna som lyfts i arbetet.Diskussionen kretsar kring vikten av integrerade säkerhetsperspektiv i planeringen av skolor, myndigheters samverkan och behovet av utbildning för personalen. Vid analyser av säkerhetsstrategier på skolor i de olika kommunerna belyses variationer och olika fokusområden inom säkerhetsplaneringen. Dessa inkluderar tekniska lösningar som säkerhetsappar, kameraövervakning och taggsystem, parallellt med betoning på elevers psykiska hälsa och en tidig upptäckt av eventuella hot.Det framgår att utrymnings- och inrymningsstrategier vid PDV inte alltid införs tillräckligt vid brandskyddsprojektering av skolor, vilket kan kräva anpassning och bättre hantering av vid potentiella hot.Polismyndighetens förändrade taktik mot ett än mer offensivt agerande vid PDV-situationer, liknande räddningstjänstens strategi vid brand i byggnader, betonas. Dock behövs fortsatt samordning och dialog mellan myndigheterna för att säkerställa en effektiv hantering av nödsituationer på skolor.Slutsatserna av arbetet är att ökad medvetenhet och anpassning av säkerhetsstrategier är nödvändigt för att möta dagens komplexa hot i skolor. Det betonas vikten av att införa lämpliga åtgärder för både brand och PDV i brandskyddsprojekteringen, samt säkerställa en samsyn mellan Polismyndighetens taktiska förhållningssätt och räddningstjänstens insatsstrategi för att trygga elever och personals säkerhet på skolor. Brister på krav i svensk lagstiftning bidrar till varierande säkerhetsåtgärder mellan kommuner och skolor.

I denna uppsats undersöks krishantering vid svenska musikfestivaler. Studien fokuserar på hur dessa evenemang förbereder sig för och hanterar potentiella kriser. Denna uppsats har använt sig av sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med projekledare, säkerhetsansvariga, sakkuninga och andra personer med relevant kunskap och erfarenheter samt en dokumentstudie. Studien använder sig av ramverket Krishanteringens livscykel kompletterat med MSB:s fyra principer mot antagonistiska hot för att göra det mer tillämpat på musikfestivalbranschen. I resultatet framgår det att musikfestivalorganistationer lägger vikt vid utbildad personal, välutformade och tydliga krishanteringsplaner samt effektiv kommunikation för att säkerställa en säker musikfestivalmiljö. Som slutsats ser vi att svenska musikfestivalorganisationer ständigt måste vara förberedda för att kunna möta och planera inför nya kriser och hot. Genom tydliga och heltäckande krishanteringsplaner kan organisationerna ta an förebyggande åtgärder mot bland annat antagonistiska hot, trängselolyckor och sexualbrott. Vi har sett att säkerhetsarbetet är en kontinuerlig process som hela tiden måste utvärderas och förändras för att möta nya yttre faktorer som kan påverka musikfestivalorganisationer och dess deltagares trygghet. Denna studien är skriven på svenska. / This thesis explores crisis management at Swedish music festivals, focusing on how these events prepare for and manage potential crises. The study employs six qualitative semi-structured interviews with project leaders, security managers, experts, and other individuals possessing relevant knowledge and experience, as well as a document study. It utilizes the Crisis Management Lifecycle framework, enhanced with the MSB's four principles against antagonistic threats, to apply it specifically to the music festival industry. The results indicate that music festival organizations emphasize trained personnel, well-designed and clear crisis management plans, and effective communication to ensure a safe festival environment. In conclusion, we can see that Swedish music festival organizations must constantly be prepared to meet and plan for new crises and threats. Through clear and comprehensive crisis management plans, organizations can take preventive measures against, among other things, antagonistic threats, crowd accidents, and sexual assaults. We have seen that security work is a continuous process that must constantly be evaluated and adjusted to meet new external factors that may affect the safety of music festival organizations and their participants. This study is written in Swedish.