Introduktion: Specialistsjuksköterskor ska kunna kommunicera och samverka med andra aktörer för att främja en god och säker vård för patienterna. Prehospitalt möter personalen inom ambulansen utmanande situationer involverat våld och hot. En situation som ställer kommunikation och samverkan på prov är en händelse med pågående dödligt våld. I Sverige har det inte skett så många PDV händelser, men de blir vanligare och vanligare. Alla blåljusenheter har sitt ansvar på en skadeplats, men alla har ett gemensamt mål och det är att rädda liv. För att göra det behöver kommunikation och samverkan fungera. Syfte: att beskriva blåljuspersonalens upplevelser av kommunikation och samverkan vid en PDV händelse. Metod: En manifest kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Totalt åtta individuella intervjuer utfördes, men endast sju är grunden till resultatet. Resultat: Kommunikation och samverkan behövs både före, under och efter en PDV händelse och att det finns utrymme för båda områdena att förbättras inför framtiden. De fem kategorier som identifierades under analysen var: Att det gemensamma kommunikationssystemet möjliggör god samverkan, att bristen på information leder till känslor av frustration, att gemenskap är en nyckelfaktor, att få möjlighet till tvärprofessionell reflektion och att säkerheten alltid prioriteras. Slutsats: För en god kommunikation och samverkan behöver samordning finnas, både före och efter en PDV händelse. Kliniska implikationer: Studiens resultat kan användas för att framåt planera, utföra och analysera utbildningen för personalens beredskap vid PDV händelser samt för att utveckla samverkan och kommunikation.

Detta arbete avhandlar antagonistiska hot gentemot högstadie- och gymnasieskolor i Sverige i form av skolattacker och skolskjutningar. Fokuset har varit riktat mot projekteringsstadiet av nybyggnation och ombyggnation av skolor där förebyggande åtgärder kan genomföras för att försvåra för potentiella gärningsmän innan polis anländer och kan börja agera. Detta syftar också till att underlätta för personer som befinner sig inne i byggnaderna, samtidigt som utrymningsmöjligheterna vid brand enligt räddningstjänstens insatsidé bibehålls.De antagonistiska hoten har blivit allt vanligare i Sverige då hotbilden gentemot samhället har ökat. Denna utveckling kan leda till förödande konsekvenser där elever och skolpersonal riskerar allvarliga skador på sina liv och hälsa.Kvalitativa metoder i form av intervju med brandskyddsprojekterande brandingenjör samt tre intervjuer i pappersform med kommunala säkerhetssamordnare genomfördes som ett första steg. Därefter genomfördes studiebesök på två gymnasieskolor samt en ytterligare en intervju med sakkunnig polisinspektör inom POLKON-ämnet. Detta ligger till grund för de slutsatser och svar på frågeställningarna som lyfts i arbetet.Diskussionen kretsar kring vikten av integrerade säkerhetsperspektiv i planeringen av skolor, myndigheters samverkan och behovet av utbildning för personalen. Vid analyser av säkerhetsstrategier på skolor i de olika kommunerna belyses variationer och olika fokusområden inom säkerhetsplaneringen. Dessa inkluderar tekniska lösningar som säkerhetsappar, kameraövervakning och taggsystem, parallellt med betoning på elevers psykiska hälsa och en tidig upptäckt av eventuella hot.Det framgår att utrymnings- och inrymningsstrategier vid PDV inte alltid införs tillräckligt vid brandskyddsprojektering av skolor, vilket kan kräva anpassning och bättre hantering av vid potentiella hot.Polismyndighetens förändrade taktik mot ett än mer offensivt agerande vid PDV-situationer, liknande räddningstjänstens strategi vid brand i byggnader, betonas. Dock behövs fortsatt samordning och dialog mellan myndigheterna för att säkerställa en effektiv hantering av nödsituationer på skolor.Slutsatserna av arbetet är att ökad medvetenhet och anpassning av säkerhetsstrategier är nödvändigt för att möta dagens komplexa hot i skolor. Det betonas vikten av att införa lämpliga åtgärder för både brand och PDV i brandskyddsprojekteringen, samt säkerställa en samsyn mellan Polismyndighetens taktiska förhållningssätt och räddningstjänstens insatsstrategi för att trygga elever och personals säkerhet på skolor. Brister på krav i svensk lagstiftning bidrar till varierande säkerhetsåtgärder mellan kommuner och skolor.

Syftet med studien var att genom en statistisk analys och ur ett riskkommunikationsperspektiv undersöka informationens roll för riskuppfattning och upplevelse av oro kring pågående dödligt våld (PDV) hos studenter vid lärosäten i Sverige. I studien innefattar informationens roll beteenden kopplade till informationssökning, information som trygghetsskapande faktor och informationsbehov. I studien genomfördes en enkätundersökning som 120 studenter vid ett lärosäte besvarade. Genom en statistisk analys analyserades studiens forskningsfrågor utifrån aspekter kring informationskonsumtion, riskuppfattning, tillit och oro för att undersöka informationens roll. Studiens teoretiska ramverk bestod av teorier och begrepp från riskkommunikationsforskning (riskuppfattning) samt teorier och begrepp relaterade till informationskonsumtion (informationsundvikande, uncertainty reduction theory och risk information seeking and processing model). Resultatet i studien visade att de studenter som är oroliga och som söker information kring PDV är de studenter som i störst utsträckning anser sig ha kunskap om ämnet, däremot fanns det inte ett enskilt samband mellan ökad oro och att söka information. Individer som förväntas besitta kunskap om PDV, söker i större utsträckning mer information om ämnet. Studenterna i studien har inte fått information kring PDV från sitt lärosäte, men vill generellt få mer information och tror att information kan göra dem tryggare. Studenterna känner generellt tillit till lärosätet, trots att de inte fått någon information om PDV. De som känner tillit till lärosätet skulle vilja söka information om PDV hos dem, medan de som inte känner tillit söker mer information på egen hand. Vidare uppmuntras forskning där det undersöks vilken roll andras förväntan på individens kunskaper om risker spelar för individens informationskonsumtion. / The purpose of this study was to investigate the role of information for the risk perception and worry regarding ongoing deadly violence (ODV) that students at Swedish schools experience. The role of information regards behaviours in relation to information seeking, information need and information as a way to reduce worry. In the study, a web survey was conducted in which 120 students at a Swedish school participated. Through a statistical analysis, the research questions were analysed from aspects regarding information consumption, risk perception, trust and worry to investigate the role information plays. The theoretical framework for this study consisted of theories and concepts from the risk communication research field (such as risk perception), but it also consisted of theories and concepts related to information consumption (such as information avoidance, uncertainty reduction theory, and risk information seeking and processing model). The result of this study indicated that students who worry and seek information about ODV believe that they possess knowledge about the subject. However, no correlation between a higher level of worry and increased information seeking was shown. The individuals that feel a greater responsibility to have knowledge about ODV seek more information. The students in this study have not been given information about ODV from their school, but generally want to get more information and believe that information could make them less worried. Those who trust the school would seek information about ODV from the school, while the ones that do not trust the school tend to seek more information by themselves. Furthermore, we encourage further research that aim to investigate which role the expectations of others regarding expected knowledge play for the level of knowledge that individuals possess about risks and their information consumption.