• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 13
  • 1
  • Tagged with
  • 14
  • 8
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Funktionsnedsattas utrymningsmöjligheter på arbetsplatser : En jämförelse av svenska, danska och amerikanska lagstiftningar samt granskning av ett svenskt företags utrymningsvägar och potentiella förbättringsförslag

Anderson, Anne Lee January 2017 (has links)
Alla människor bör ha lika rättigheter och samma möjlighet att medverka och bidra till samhället efter sin egen förmåga. För att uppnå detta bör en större satsning ske på att undanröja funktionshinder vilka hindrar personer med funktionsnedsättningar att delta och utöva vardagliga sysslor, så som att arbeta. Genom att förbättra omgivningen för personer med funktionsnedsättningar förbättras inte bara deras möjlighet att delta i olika aktiviteter i samhället utan även deras säkerhet vid en potentiell olycka som medför utrymning (Utvägen). På uppdrag från Caverion har granskning av frångängligheten på AstraZeneca, Mölndal, genomförts som en del i detta arbete och potentiella åtgärdsförslag presenterats. Önskan från AstraZeneca att lyfta frågan kring frångänglighet baseras på strävan att öppna upp anläggningen för personer med funktionsnedsättningar. Detta för att minska diskriminering för personer som inte kan utlovas samma utrymningssäkerhet och så att de kan anställa personer baserat på kompetens oavsett fysisk förmåga. I samband med detta uppdrag har granskning av dagens krav på frångänglighet studerats enligt svenska så väl som internationella lagar. Detta för att få en bild över situationen i dag i Sverige samt för att framföra potentiella förbättringsförslag för ökad frångänglighet på AstraZeneca i Mölndal baserat på internationella lagar och riktlinjer. Målet med detta arbete har varit att belysa potentiella problem vid evakuering av personer med funktionsnedsättningar från AstraZeneca i Mölndal. Även möjligheten till att skapa en ökad utrymningssäkerhet har studerats, och förslag på organisatoriska och tekniska förbättringar har tagits fram. De metoder som tillämpats är litteraturstudier, praktisk genomgång och kontroll av befintliga utrymningsvägar på AstraZeneca i Mölndal samt granskning av interna styrande dokument hos företaget i fråga. Några av de föreslagna förbättringsåtgärderna detta arbete resulterat i är att införa utrymningsplatser eller undersöka möjligheten att nyttja evakueringsmadrasser eller trappklättrare där utrymningsplatser inte är ett alternativ. Fortsättningsvis även att vid ombyggnation eller nybyggnad införa ramper vid höjdskillnader eller om möjligt skapa horisontella utrymningsvägar till säker plats från samtliga utrymmen. Utformning av ramper och trösklar har berörts samt införande av taktila utrymningsmarkeringar och personliga larmdon. Utöver detta har även organisatoriska förbättringsförslag framförts, bland annat i form av att införa utrymningsansvariga och personliga utrymningsplaner för anställda. Ytterligare förslag är även att bistå med tydlig information kring utrymningssäkerhet och utrymningsmöjligheter till gäster samt anställda och att ta fram personliga utrymningsplaner för anställda med specifika förutsättningar. De förslag som lämnats som förbättringsåtgärder är framtagna utifrån de specifika förutsättningar som finns för AstraZeneca i Mölndal. Om dessa föreslagna åtgärder ska appliceras på andra arbetsplatser måste var och ett anpassat till respektive byggnads planlösning och verksamhet, samt utifrån antal personer med funktionsnedsättningar som kan förväntas vistas i lokalerna och möjliga gäster på arbetsplatsen. Därmed kan de olika åtgärdsförslagen förväntas nyttjas på olika sätt och platser beroende på olika förutsättningar på olika arbetsplatser.
2

Trygghet genom utrymning : En trygghetsberättelse i svensk civilförsvarskultur

Liljegren, Jonathan January 2016 (has links)
Upptäckten av kärnvapnet ledde till slutet av andra världskriget och starten till kalla kriget. I dess destruktiva kraft uppkom också ett behov av att skydda civilbefolkningen. I USA skulle det ske genom ett civilförsvar som var mer än ett skydd. Det fungerade också som en meningsskapande process hos människor för att hantera oro, ångest, kärnvapenpolitik, utrikespolitik, kampen mot kommunismen med mera. Detta beskrivs av amerikanska historiker inom ramen för vad som kallas civilförsvarskultur. Men på svensk mark är det ett outforskat område.       Även Sverige hade ett civilförsvar men på grund av få historiska studier vet vi bara lite om meningsskapande och ytterst sett trygghet gentemot hotet det skulle bemöta. Ett berättelseperspektiv kan hjälpa till att synliggöra detta. Således är syftet med studien att undersöka vad för slags trygghetsskapande berättelse som föreligger gentemot hoten om kärnvapen och konventionellt krig i pressmaterial, filmer och publikationer. Det gäller tidsperioden 1957–1962. Syftet bryts ned i fem frågor: Vad består hot/oro av? Vad består trygghet av? Vad för slags emotionella strategier förekommer? Vad för slags genusordning uppvisar källmaterialet? Vad för slags kritik förekommer?       Dessa frågor grundas på tidigare forskning främst från USA men också från Sverige. Amerikanska forskare preciserar förekomsten av emotionella strategier, en särskild genusordning och kritik inom amerikansk civilförsvarskultur varpå det faller sig intressant att fråga sig om det går igen i svensk civilförsvarskultur. Svenska historiker menar att det under tidsperioden finns en trygghetsberättelse som utgörs av dikotomin trygghet–hot/oro.  Därmed sökes ett svar om vad av detta innehåll som finns kring utrymningar.       Studiens teoretiska utgångspunkter står på två ben. Först och främst handlar det om begreppet militarisering, det vill säga hur ett samhälle organiseras för produktionen av våld. För det andra, med hjälp av begreppet trygghetsberättelse preciseras förekomsten av en meningsskapande berättelse om trygghetsskapande.       Utifrån kvalitativ innehållsanalys studeras två kategorier av källmaterial. Publikationer och filmer utgivna av Civilförsvarsstyrelsen visar på utrymning i idealbild medan artiklar från dagstidningarna Arbetet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet visar på utrymning i praktiken.       Resultatet uppvisar förekomsten av en trygghetsberättelse som har en särskild intrig. Med vardagen som utgångspunkt berättar den om hur detta normaltillstånd bryts av hot/oro som består av krig och kärnvapen. Detta behöver hanteras och det sker genom att skapa trygghet. Tryggheten innehåller trygghetsskapande berättelser om ett antal beståndsdelar som skall följas från början till slut, om utrymningsövningarnas succé, om att myndigheterna har koll genom att deras ansvarsområden preciseras och poängteras, om emotionella strategier för att hålla känslorna i schack och övningsdeltagarnas skötsamhet. Avsaknad av kritik mot utrymningar förstärker bilden av trygghet.      Trygghetsberättelsen uppvisar också ett innehåll av en särskild genusordning där män och kvinnor till viss del har olika ansvarsområden. Den visar också upp en förståelse för utrymningsövningar som trevliga utflykter vilket är en berättelse som konkurrerar med berättelsen om hot/oro.
3

FIRE SAFETY AND EVACUATION SECURITY IN WIND TURBINES

Nyström, Oskar January 2021 (has links)
I denna rapport sammanställs information om brandsäkerhet och utrymningssäkerhet i vindkraftverk för att dra slutsatser om hur säkerheten skulle kunna förbättras. Orsaken till att detta anses vara ett intressant område för studier är att det är en bransch som snabbt växer och som är extraordinärt ur en utrymningssynpunkt på grund av höjden på dagens kraftverk. Med hjälp av litteraturstudier, en enkät riktad till tekniker inom vindkraftsbransch och intervjuer av både personer inom bransch och från räddningsorganisationer så har information om ämnet samlats in. Med hjälp av personer med dessa mycket olika perspektiv på vindkraft och säkerhet så dras slutsatser om dagens läge och vad som skulle kunna förbättras ur en säkerhetskritisk synvinkel. Vid enkätstudien tillfrågades 32 personer som arbetar i vindkraftverk olika frågor som på ett eller annat sätt berör brand och säkerhet i deras arbetsmiljö. Resultaten från denna enkät tyder på att servicetekniker på kraftverken generellt sett känner sig förhållandevis trygga på sin arbetsplats, men tycker samtidigt att den går att förbättra ur en säkerhetsynpunkt. Något som tas upp är bland annat bristen på brandlarm och automatiska släcksystem i maskinhuset på kraftverken. Båda typer finns på en del kraftverk, men personal på anläggningarna vill i många fall se det på betydligt fler av verken. Utrymning verkar inte vara något som serviceteknikerna oroar sig för, men en rapport från Nanjing Tech Univeristy, RISE, Technical Univeristy of Denmark och Univeristy of Zilina tyder på att utrymning i händelse av brand kan vara problematiskt i vindkraftverk. I rapporten har linorna som är tänkt att användas som en del i utrymningen testats utifrån resultaten i en simulerad brand i maskinhuset. Vid simuleringen användes PyroSim för att simulera brandförlopp där temperaturer kunde tas fram vid olika tider. Dessa temperaturer och tider jämfördes sedan med antändningstemperatur för de linor som används vid utrymning. Resultatet visade att linorna antänds inom den tid som är tänkt för utrymning från vindkraftverket. Stämmer detta kan inte vinschning ses som en alternativ väg för utrymning i händelse av brand. Vid intervjustudien med räddningsorganisationer har fokus legat på släckning av vindkraftverk. De organisationer som deltagit har svarat väldigt lika på dessa frågor. På grund av höjden på kraftverken och den höga brandbelastning som oftast uppstår så har inga släckningsförsök vidtagits vid insatser i vindkraftverk. I stället har räddningsinsatserna fokuserats på att spärra av området kring kraftverket och försökt att minimera brandspridningen till omkringliggande område. Räddningsorganisationer med vindkraftsparker i sitt område verkar ha en god relation med ägare från branschen. Tillsammans utför de båda kontinuerligt övningar inom livräddning på kraftverken tillsammans med båda parter. Dessa övningar är dock inte på något sätt en förberedelse för livräddning vid brand i till exempel maskinhus, utan snarare fokuserade på livräddning vid annan olycka eller sjukdom. Slutsatserna från arbetet är att mer information skulle behövas för att helt kunna utvärdera om brandsäkerheten är tillräcklig i vindkraftverk. Den rapport från 2014 som visar på att utrustningen för vinschning ej tål brand är förvisso alarmerande, men enligt rapporten så krävs ytterligare undersökningar för att kunna dra några mer konkreta slutsatser. Mellan bransch och räddningsorganisationer tycks relationen vara god men de möjligheter som räddningsorganisationer har att släcka eller livrädda personer i brinnande kraftverk är mycket små. Detta medför att i princip allt ansvar inom brand- och utrymningssäkerhet ligger på branschen. Den mest uppenbara åtgärden skulle vara att ställa krav på installation av automatiska släcksystem och brandlarm. Detta är också det som många servicetekniker, vilka är den mest utsatta yrkesgruppen i sammanhanget, efterfrågar.
4

Utveckling av en robust strategi för systematiskt brandskydd på sjukhus : En fallstudie om brandskydd på Västerås nya akutsjukhus

Abdel, Berivan January 2024 (has links)
Purpose: This essay aims to examine the organizational and technical fire protection for the new emergency hospital in Västerås and analyze what measures are needed to ensure a safe hospital. By involving the staff and ensuring that they have the necessary knowledge and participation, one can ensure a safe care environment for the patients and create the conditions for dealing with potential dangers in an effective manner. Method: To achieve the objectives of the study the method involved carefully selected interviews with various professional roles possessing expertise in fire risks. Through these interviews, the aim was to attain a more comprehensive depiction of the results. In addition to the interviews, a versatile approach was adopted, encompassing surveys, site visits, literature reviews, and meticulous calculations of airlocks. Furthermore, data collection was augmented by utilizing documents from the Västmanland Region. Result: The outcome of the study showed a lack of knowledge, experience and ability to act when it comes to evacuation situations. The building was designed with fire safety in mind. Despite this, the opportunity to implement measures to further improve safety was identified. With regard to the building's fire protection, the possibility of implementing airlocks was identified to supplement and strengthen fire protection in departments where there were fewer fire cells. Conclusion: l the implementation of airlocks is important to improve the evacuation situation and safety. Regular evacuation drills should be prioritized to increase staff preparation and confidence. Measures such as clear fire separations, reliable fire alarm systems, automatic extinguishing systems and well-designed emergency escape routes need to be implemented to increase robustness and improve fire protection. This requires cooperation with fire safety experts. Airlocks can streamline the evacuation process for bedridden patients and staff, which is crucial for quick and safe evacuation in emergency situations.
5

Täta hus : en litterturstudie om lufttäthet samt en tolkning av samband mellan lufttäthet och brandtryck

Lindvall, Emelie January 2019 (has links)
Under 60- och 70-talet var tillväxten i Sverige god. Befolkningsmängden ökade och många valde att flytta från landsbygd till större städer för arbete. Omfattande bostadsbrist ledde till att Miljonprogrammetinfördes – en miljon bostäder skulle byggas på väldigt kort tid.  För effektivisering av byggprocessen började prefabricerade byggkomponenter och lättare byggmaterial att användas. Bostäderna värmdes upp med olja eftersom det var en ekonomiskt gynnsam lösning. Oljekrisen inträffade 1973 och energiransonering infördes, energiförluster genom klimatskalet skulle minskas bland annat genom tilläggsisolering och fönsterbyten.  Idag står miljonprogrambostäderna inför omfattande renoveringar eftersom konstruktionerna drabbats av fuktskador, samtidigt som nya krav om energihushållning, värmeisolering och lufttäthet tillkommit sedan uppförandet. Byggreglerna idag ställer krav på att klimatskiljande delar bör ha så god lufttäthet som möjligt, främst ur fuktskadesynpunkt men på lång sikt även ur energi- och miljösynpunkt. God lufttäthet är bra men allt för god lufttäthet kan orsaka problem vid utrymning eftersom höga brandtryck kan genereras av en brand i en lufttät konstruktion. Möjligheten till utrymning från ett lufttätt brandutrymme, genom en inåtgående dörr, kan påverkas eftersom brandtrycket måste övervinnas vid dörröppning. För undersökning av sambandet mellan lufttäthet och brandtryck har en parameteranalys genomförts i datorsimuleringsprogrammet FDS. Simuleringar har validerat tidigare genomförda brandförsök i vilka utrymningsproblematik genom en inåtgående dörr uppstått. Lufttätheten har i parameteranalysen förbättrats, från 0,73 l/sm2till 0,30 l/sm2. Ventilationslösning har även varierats. Resultatet visade att brandtrycket stiger när lufttätheten förbättras och högst brandtryck, 6 100 Pa, uppmättes med lufttäthet 0,30 l/sm2och stängd ventilation. Lägst brandtryck 700 Pa uppmättes med lufttäthet 0,73 l/sm2och öppen ventilation. Maximala dörröppningskrafter enligt Boverkets byggregler är 25 N och 150 N för personer med respektive utan funktionsnedsättning. Byggreglerna säger att dörrar för utrymning generellt ska öppnas utåt men inåtgående dörrar får förkomma i bostäder, hotell och mindre arbetsplatser. Tumregeln säger att en dörr som öppnas med en kraft på 150 N kan övervinna ett mottryck på 150 Pa.   För att lyckas övervinna öppningskrafter genererade av brandtryck mellan 700 Pa och 6 100 Pa måste utrymning ske inom ett fåtal sekunder. Personer som sover, är påverkade av alkohol eller som har ett hindrat rörelsemönster på grund av hög ålder eller funktionsnedsättning, riskerar att påverkas i en utrymningssituation eftersom ett fördröjt utrymningsförlopp resulterar i stigande brandtryck och stigande dörröppningskrafter som måste övervinnas. / During the 60’s and 70’s the population grew steadily in Sweden. Due to industrialization many people made the decision to move from the countryside to the city. This led to a housing shortage and the so called million program was adopted by the Swedish government–one million dwellings had to be built within a short amount of time.  The building process had to be effective, leading to the introduction of prefabricated building components. The dwellings were heated using oil since it was economically favorable at that time. When the oil crisis unfolded in 1973, energy rationing actions were introduced, and the buildings had to be additionally insulated. The million program dwellings are today in need of extensive renovations since the buildings are damaged by damp. There have been considerable changes in the building regulations as well, mainly regarding energy, insulation and airtightness. The building regulations says that a building construction should have as fair airtightness as possible to prevent damage by damp and moisture, as well as to minimize the use of energy and the climatic influence. Fair airtightness is a good thing, but with airtightness being too good there might arise problems when evacuating due to fire, especially if the door opens inward. An airtight construction may cause higher fire pressures which in turn act as an additional opening force needing to be transcended when evacuating. To analyze the correlation between airtightness and fire pressure a parameter analysis has been conducted using the simulation program FDS. Simulations do validate previously conducted fire experiments where difficulties to transcend an inwards opening door emerged. For the parameter analysis the airtightness has been changed, from 0,73 to 0,30 l/sm2. The ventilation figuration has been varied between open and closed. The result demonstrated the fire pressure rising when the airtightness improved. The maximum pressure of 6 100 Pa occurred with a combination of airtightness 0,30 l/sm2and closed ventilation. The lowest fire pressure of 700 Pa occurred when the airtightness was set to 0,73 l/sm2and the ventilation was open. Maximum door opening forces are according to the Swedish building regulations, Boverkets byggregler,25 N and 150 N, depending on whether the door is constructed to be opened by a person with disabilities or not. Door used for evacuation should be opened outwards, but an inward opening door may be used in dwellings, hotels and smaller workplaces. The rule of thumb says that an operating opening force of 150 N can transcend a back pressure of 150 Pa.  To be able to transcend a door effected by fire pressure between 700 Pa and 6 100 Pa, whilst using the regulated opening forces, evacuation must be carried out within seconds. People being asleep, intoxicated or experiencing difficulties moving due to old age or disability, risk being affected by fire pressure in the sense of a delayed evacuation resulting in higher fire pressures, thus implying greater openings forces.
6

Storskalig utrymning - en fråga om samverkan och flexibilitet : Vilka uppfattningar finns om ett genomförande på lokal och regional nivå i närheten av kärnkraftverket i Ringhals / Large scale evacuation - a question of collaboration and flexibility : What are the perceptions about an implementation in local and regional level close to the nuclear powerplant in Ringhals

Eriksson, Magnus January 2015 (has links)
Många svenska organisationer har idag en bristfällig förmåga att planera och förbereda en storskalig utrymning. Enligt MSB:s vägledning om utrymning 2014 anses dagens planering ofta vara förlegad och återföring av erfarenheter sker godtyckligt. Vidare varierar tolkning och tillämpning av gällande lagstiftning. Denna upplevs generellt som otydlig och ansvarsförhållandet mellan olika organisationer behöver tydliggöras. Syftet med studien är att utifrån erfarenheter från internationella exempel och allmänna principer för storskalig utrymning jämföra det med svensk kontext. Hypotesen är att avsaknaden av erfarenheter från att faktiskt genomföra utrymning i större omfattning sannolikt påverkar hur samhällets beredskap ser ut idag. Vald metod är semistrukturerade intervjuer som genomfördes med personer i nyckelfunktioner vid olika myndigheter på lokal och regional nivå i Halmstad, Halland. Materialet behandlades med kvalitativ innehållsanalys. Studien består också av en fallstudie där Halmstads kommun utgör en avgränsning och ett fall att studera. Resultatet påvisar att kunskap och förmåga att genomföra storskalig utrymning är bristfällig eller saknas. Samtliga organisationer som deltog i studien saknar praktisk erfarenhet från storskaliga utrymningar och ser genomförandet som en stor utmaning. Behov finns för åtgärder, dels planering i egen organisation dels gemensam planering med berörda organisationer. Det anses också att det finns kompetens inom organisationerna där exempelvis Varbergs och Kungsbackas kommuner tillsammans med Polismyndigheten Väst har mångårig erfarenhet av utrymningsplanering och övningar rörande kärnteknisk olycka. En gemensam utbildningsinsats, utifrån allmänna principer, med målsättning att skapa en gemensam inriktning och handlingsstruktur för storskalig utrymning rekommenderas. / Today many Swedish organizations have weak capacity to plan and prepare for a large-scale evacuation. According to MSB:s guide on evacuation 2014 todays planning is often considered outdated and feedback of experience is done arbitrarily. Furthermore, interpretation and application of existing legislation is varying. The legislation is generally perceived as unclear and responsibilities between different organizations need to be clarified. The purpose of the study is, based on the experience of international examples and general principles for large-scale evacuation compare it with Swedish context. The hypothesis is that the lack of experience actually implementing the evacuation on a large scale is likely affecting how society's preparedness looks today. Semi-structured interviews were conducted with people in key positions at various agencies on local and regional level in Halmstad, Halland. A qualitative content analysis was used. The study also consists of a case study where Halmstad Municipality and its proximity to the nuclear power plant in Ringhals represent delimitation and a case study. The result demonstrates that knowledge and ability to carry out large-scale evacuation is incomplete or missing. All organizations miss practical experience of large-scale evacuations and envision the implementation as a major challenge. There is a need for planning, in own organization and joint with interested organizations. It is also considered to be expertise within the organizations, as example Varbergs and Kungsbackas municipalities together with Police Authority West has many years of experience in emergency planning and exercises related to nuclear accidents. A joint training program, from general principles, with the aim of creating a common focus and action structure for large-scale evacuation is recommended.
7

Gångavstånd till utrymningsvägar : En studie om gångstånden till utrymningsvägar och dess dimensioneringsmöjligheter med hjälp av förenklad dimensionering / Distances to evacuation routes : A study of walking distances to escape routes and its design possibilities using simplified dimensioning

Ullström, Stefan January 2015 (has links)
ABSTRACT The title of this degree project after  three years long education of construction engineering is “Distances to evacuation routes” with the subtitle “A study of walking distances to escape routes and its design possibilities using simplified dimensioning”. The idea for the project came from the company Fire AB in Västerås. They are oriented in fire protection dimensioning. When specifying the fire protection for a building you can choose from two different methods, simplified dimensioning or analytical dimensioning. The simplified dimensioning is an easier way of designing the fire protection, you just follow the rules in BBR given by the swedish national board of housing, bulding and planning. Analytical dimensioning is a more complicated method which places higher demands on the user. In some cases analytical dimensioning is a demand. There has been a problem with the simplified method when you dimension the distance to an emergency exit. The maximum distance to an escape route is given in BBR 19/20 and can’t be exceeded at any time. If you have a distance of 31 meters and the acceptable distance is 30 m you would have to solve it with analytical dimensioning, but if you have a normal ceiling height this is very difficult because the calculation values are very high compared to the values used in simplified dimensioning. The only way to get that extra meter accepted is to install some kind of fire alarm which increases the cost of the building. Before BBR 19/20 you could do a report with a risk analysis of that extra meter. That extra meter is often a corner in a room and doesn’t affect the evacuation. When you calculate that extra meter it will affect the evacuation time considerably but in reality it doesn’t make any major difference. It’s not reasonable to install a fire alarm that increases the cost of the building with an extra hundred thousand SEK. The question that will be answered is: How has the maximum walking distance to escape routes changed over time in the different regulations? The requirements for walking distances to escape routes being used today, how where these created and have they been tested in any way? How do they do in Norway, Finland and New Zealand when they decide the maximum distance to an escape route? What do the calculations say? Would a longer distance to an escape route or a higher ceiling height be better for the people that evacuate? There are differences in the maximum distance to an escape route between the countries that has been compared in this essay. In some cases has Norway and Finland has a longer distance than Sweden but overall they are very simlilar. New Zeeland is the country with the longest walking distance in all scenarios. In some cases New Zeeland has the double amount of meters than Sweeden to an escape route. The capter about walking distances to an escape route in the swedish ordinance “Boverkets byggregler” has looked almost the same since 1975. It is time for that chapter to be revised after todays building techniques and materials.  Keywords: distance, evacuations, routes, fire, dimensioning, housing, building and planning. / SAMMANFATTNING När en byggnad konstrueras är utrymningssäkerheten för byggnaden väldigt viktig. En del inom utrymningssäkerhet är gångavstånden till utrymningsvägar. Det maximalt tillåtna gångavståndet till utrymningsvägarna bestäms med hjälp av tabellvärden genom förenklad dimensionering eller genom att beräkna tiden till kritiska förhållanden och därefter beräkna maximala gångavstånd detta kallas analytisk dimensionering. Det förstnämnda har behandlats i detta arbete. Med hjälp utav förenklad dimensionering bestäms det maximala gångavstånden till utrymningsvägar efter vilken typ av verksamhet samt dess förutsättningar som råder i det tänkta utrymmet. Max tillåtna gångavstånd varierar från 15 m upp till 60 m beroende på verksamhetsklass och förutsättningar. Syftet med detta arbete är att utreda metoden för att ta fram de längsta gångavstånden samt hur relevant denna är i dagsläget, ytterligare ett syfte är att jämföra denna metod mot Norge, Finland och Nya Zeelands metod för att bestämma längsta gångavstånd. Arbetet består av en litteraturstudie som är baserad på lagtext från de olika länderna. Intervjuer har gjorts med människor som jobbar inom det berörda området i de olika länderna. En teoretisk del presenteras i slutet på arbetet i form av beräkningar, där användes datorsimuleringsprogrammet CFast. Från och med 1947 fram tills idag så har det funnits 4 olika regelverk för byggande i Sverige som alla behandlat gångavståndskraven till utrymningsvägar. Dessa regelverk är Byggnadsstyrelsens anvisningar till byggnadsstadgan (BABS) 1947-1967, Svensk byggnorm (SBN) 1968-1989, Boverkets nybyggnadsregler (NR) 1989-1994 och Boverkets byggregler (BBR)1994-. I BABS var kraven näst intill obefintliga, det kom krav om gångavstånd till utrymningsvägar för bostäder 1960 men nämndes ytterst kort. Till BABS 1960 kom de första kraven som var indelade efter verksamhetsklasser och förutsättningar, det hade dock inget krav för verksamheter där det förelåg en hög risk för bränder. I SBN 1975 infördes gångavståndskraven som används än idag med den enda skillnaden att brandbelastningen för 60 meters gångavstånd är 250MJ/m2 golvarea istället för 40 MJ/m2 omslutande area. I NR användes också denna tabell för att bestämma det maximala gångavståndet till utrymningsvägar. När BBR 1 kom gick man över från detaljkrav till funktionskrav, detta gjordes för att främja alternativa lösningar och teknisk utveckling. Gångavståndskraven flyttades från BBR till rapporten 1994:10 Utrymningsdimensionering sedan Utrymningsdimensionering 2004 och sist till Utrymningsdimensionering 2006 innan de togs tillbaka in till BBR 19. Det var alltså till BBR 19 som kraven återinfördes i BBR. Anledningen till detta var att det skulle bli enklare för användaren. Målet med BBR 19 var att öka verifiering utav brandskyddet i byggnaderna. Det rådde tidigare stor variation utav säkerhetsnivån då Boverket inte reglerat detta tillräckligt. Konkurrens mellan företagen kunde uppstå då företagen kunde tolka reglerna olika. En följd utav detta blev att det blev svårare för branschen att kunna göra alternativa lösningar, t.ex. längre gångavstånd då det i BBR 19 var tydligare gränser för vad som var acceptabelt och inte. Detta ledde till irritation inom vissa delar utav branschen då utrymmet för diskussion med kommunerna kring ett för långt gångavstånd blev mindre. I BBR 20 är kraven desamma som i BBR 19 och snart kommer även BBR 21 att släppas och även där är kravnivån densamma. I våra grannländer Finland och Norge används ett liknande system. I Finland använder man inte verksamhetsklasser utan skriver ut exempel på byggnader och vad de har för maximalt gångavstånd. Finland är medlem i EU och det kan därför tyckas att kraven för gångavstånd till utrymningsvägar borde överensstämma med Sverige men så är inte fallet. Det finns inget krav på att byggreglerna ska vara enhetliga inom EU även om det skulle underlätta arbeten utom landets gränser. Gångavstånden är t.ex. längre för samlingslokaler men kortare för industrilokaler. Detta beror på att de två länderna ser olika på olika typer utav risker. Norge delar in sina utrymmen i olika riskklasser där varje riskklass har ett maximalt gångavstånd till utrymningsvägar. Norge är inte medlem i EU och kraven för maximala gångavstånd är hårdare än Sveriges. Norges krav för bostäder är 30 m jämfört med Sveriges 45 m och Norges krav för industrier är 50 m mot Sveriges 60 m. Det sista landet som utreddes i detta arbete är Nya Zeeland. Regelverket i Nya Zeeland skiljer sig mycket mot de övriga. Regelverket delas in i två grenar, verification methods (VM) och acceptable solutions (AS). VM är en analytisk dimensionerings metod där brandskyddet dimensioneras genom att personen som dimensionerar brandskyddet går igenom 10 olika scenarion, när dessa har gåtts igenom och målen har uppfyllts ska byggnaden vara godkänd. AS är förenklad dimensionering, den delas in i AS 1-7, där varje nummer är en byggnadstyp. Gångavstånden skiljer sig kraftigt mot de Svenska då de är mycket längre. I Nya Zeeland kan byggherren välja vilka nivå på brandskyddet ett visst utrymme ska ha och får därefter olika långa gångavstånd. Grundkraven är generellt sett högre än de svenska och används den högsta klassen på brandskydd, t.ex. automatiskt brandlarm och sprinklers med rökdetektorer så är gångavstånden i vissa fall dubbelt så långa som de svenska. Sista delen i arbetet är beräkningar över gångavstånd och takhöjd kontra tid till kritisk nivå. Kritisk nivå kan uppstå på olika sätt i ett rum, t.ex. att brandgaslagrets höjd kommer till en viss nivå, att toxiciteten är för hög eller att värmestrålningen är för stark. Beräkningsexempel utfördes på två olika lokaler med olika gångavstånd, 30 och 45 m. Takhöjden höjdes sedan med en tredjedel i de båda lokalerna och tiden till kritisk nivå jämfördes sedan. Beräkningsexempel avslöjar att takhöjden och gångavstånden (byggnadens storlek) har stor inverkan på tiden till kritisk nivå. När takhöjden höjs eller gångavståndet förlängs så ökar lokalens volym och därmed får röken en större yta att sprida ut sig på. I förenklad dimensionering tar man inte hänsyn till takhöjden och blir ett gångavstånd för långt måste analytisk dimensionering användas. Beräkningarna visar just att en större byggnad som har ett längre gångavstånd eller en högre takhöjd är gynnsamt då tiden för en säker utrymning ökar. Det vore kanske lämpligt att införa en paragraf i förenklad dimensionering att alla utrymmen som har en viss takhöjd eller en takhöjd över standard kan tillgodogöra sig en tredjedels längre gångavstånd precis som man får göra om en sprinklerinstallation görs. Den specifika takhöjdsgränsen bör tas fram genom riktiga försök samt beräkningar. Detta är en av arbetets slutsatser. Nyckelord: gångavstånd, utrymning, branddimensionering, Boverket.
8

Luftsluss mellan vårdavdelningar på sjukhus : En funktionskontroll avseende brandgasspridning vid utrymning av vårdlokal genom luftslussar

Säll, David January 2020 (has links)
Brandskyddet hos nya och gamla konstruktioner har blivit en väsentlig del av byggnadens säkerhet de senaste 70 åren. En av byggnadstyperna med högst skydd i form av brandskydd är sjukhus. I Sverige har sjukhus en generellt hög säkerhet, detta eftersom vissa personer har svårt att röra sig eller till och med är nedsövda. Även om dimensioneringen av dagens sjukhus utgår från ett högt brandskydd och säkerhetstänk, kan det finnas brister i det befintliga brandskyddet.   Examensarbetet syftar till att undersöka om luftslussens funktion avseende brandskydd mellan vårdavdelningar på sjukus och om de uppfyller den funktion som beskrivs i dagens regelverk. Detta kontrollerades genom att genomföra en litteraturstudie om varför och hur luftslussen har den funktion som den har idag. Det visar sig att under de senaste 25 åren har luftslussen i regelverken inte utvecklats. När bakgrundsinformationen var hämtad, genomfördes ett studiebesök på ett sjukhus där utrymningsövning med säng gjordes. Anledningen till detta var att beräkna medelhastighet för utrymning med säng och tid respektive dörr är öppen i luftslussen samt hur lång tid det tar att utrymma för att sedan återinträda till vårdnadssalen. Baserat på dessa tider gjordes sedan sex stycken databeräkningar med olika brandeffekter. Effekterna gjordes med och utan sprinkler samt med och utan luftsluss.   De sex CFD-beräkningarna delades in i tre fall. Det första fallet var en sängbrand med 800 kW som brandeffekt. Andra och tredje fallet illustrerade en 5 MW brand som effekt där ena fallet var med sprinkler och det andra utan. Varje fall bestod av två databeräkningar, ena beräkningen var med en luftsluss där dörrarna hade samma funktion som de hade på sjukhuset. Den andra var enbart med en dörr istället för luftsluss.   Utdatafilerna analyserades och jämfördes med varandra, först mot fallet med eller utan luftsluss och sedan mot de olika brandeffekterna. Detta gjordes för att se om någon brandgasspridning skedde beroende på om det var luftsluss eller ej och vid vilken brandeffekt samt tid brandgasspridning sker.   Resultaten visar att i alla databeräkningarna sker det brandgasspridning till intilliggande brandcell oavsett om det är luftsluss eller ej. Den enda modellen som luftslussen medför ett visst skydd mot brandgasspridning är vid sängbranden, men det är endast vid första passagen vilket ej kan anses uppfylla kravet.   Eftersom detta är en brist i de befintliga brandskyddsreglerna om hur ett sjukhus ska dimensioneras gällande luftslussarnas utformning, bör revideringar ske då brandgasspridning äger rum oavsett om det är luftsluss eller ej. För att personer ska känna sig säkra gällande skydd mot bränder bör ett bra brandskydd vara upprättat. Ett alternativ som används idag istället för luftsluss är att endast ha en brandklassad dörr, och sedan trycksätta intilliggande brandcell så ej brandgasen sprider sig. / For the past 70 years the safety protection of new and old construction has become very substantially, especially regarding fire protection. In form of fire protection, one of the most protective buildings is hospitals. In Sweden, hospitals has a generally high safe protection. People that are visiting the hospital could be visitors, victims or even anesthetized so the fire safety is important.   The purpose of this report is to investigate if the airlock functions at Swedish hospitals between different care sections fulfill the regulations. A literature study was made to understand why the regulations regarding airlocks at hospitals are formed the way they are. It resulted in that the regulations regarding airlocks haven’t been changed for the past 25 years. The report continued with a visit to a local hospital. An evacuation with hospital beds was made to gather information to the CFD calculations to know how the airlock doors was operating. The process was to start the evacuation based on a timer and stop the clock when the staff returned through the first door of the airlock and waited for the door to close.   A room was programmed in Pyrosim based on a real hospital section with an airlock that connected two rooms. The programming was based on the evacuation. Totally there were six CFD calculations with three different cases. Two different effects was used to illustrate the fire. A 800 kW hospital bed fire and two with the effect of 5 MW, one with sprinkler and the other without. The purpose of the data analysis was to investigate smoke movements and penetration within hospital facilities.   The data calculations showed that all 6 of the cases failed and smoke was penetrated through the airlock. Only one of the cases was able to withstand to 300 seconds and the other one failed at the first passage.   The results shows that there are a deficiency in the current regulation accordning the fire safety. An alternative that is used today when projecting a hospital, is to replace the airlock with a door and pressurize the room next door so that the smoke won’t spread as fast. Although pressurized rooms are used today, they need to be tested if they work. And if they do, be replacing the currently used airlocks.
9

Innebandyarenans utformning : En god funktionalitet, ökad tillgänglighet och ett tilltalande utseende

Sundberg Tisell, Lisa January 2020 (has links)
Arbetet omfattar en undersökning för att ta reda på hur en innebandyarena kan utformas för den medelstora kommunen Oskarshamn. Staden är i behov av en ny arena då dagens sporthall inte räcker till. Syftet med undersökningen är att utforska hur en innebandyarena kan utformas för staden Oskarshamn och få ett arkitektoniskt tilltalande utseende. Syftet är också att beskriva hur en arena görs tillgänglig för funktionsnedsatta och äldre personer och hur en god funktionalitet uppfylls. Genomförandet av undersökningen tillämpas med en enkätundersökning och en jämförelseanalys mellan arenor och sporthallar. Metoderna ser till tillgänglighet, funktionalitet och utformning. Enkätundersökning genomförs för att ta reda hur den befintliga sporthallen upplevs och vilka önskemål som finns för en ny arena. Jämförelseanalysen utförs för att ta reda på likheter och skillnader men även eventuella förbättringspotentialer för den befintliga sporthallen i Oskarshamn. Jämförelserna resulterade i att det finns både likheter och skillnader mellan utvalda arenor och sporthallen samt att den befintliga sporthallen har förbättringspotentialer. För bättre tillgänglighet, funktionalitet och en estetiskt mer tilltalande utformning resulterade jämförelseanalysen i ett ritningsförslag för en ny arena i Oskarshamn. Slutsatsen för undersökningen är att utformningen av en arena varierar beroende på dess användningsområde och önskemål som finns. Arenor överlag ska uppfylla minimikrav för tillgänglighet och beroende på idrott ställs krav på spelplanens mått, publikkapacitet och tekniska hjälpmedel. Med involverade invånare kan en god funktionalitet uppfyllas. Utformningen av arenor begränsas med hänsyn till stora spännvidder och därtill anses ett tilltalande utseende uppnås via val av material, detaljer och sidobyggnader.
10

Utrymning uppåt : Påverkan av vinterkläder vid utrymning uppåt via trappor

Neumann, Dorothea, Asplund, Mattias January 2016 (has links)
When cities grow larger the demand for more residential buildings and public transport increases. To be able to meet the demands and still make the city compact the interest for underground facilities grows. Underground facilities come with some drawbacks, one example is the evacuation where the people are expected to evacuate upwards. This master thesis is aiming to further develop the research done on the subject by examining the impact of winter clothing. Two tests were performed in Skrapan, which is 25 floors high. The participants went up for 22 of the floors and were recorded during the ascending. Some of the participants had a pulse watch and a breathing mask, which measured the oxygen consumption. The median for the walking speed varied between 0,81 m/s and 0,56 m/s with regular clothing and 0,78 m/s to 0,57 m/s with winter clothes. In the building codes it says that 0,6 m/s should be used when calculating evacuation times when ascending stairs. The heart rate did not change significantly between the two tests. However, the oxygen consumption was higher with the jacket on. The participants would not have been able to keep going for much longer than 5 minutes with their current pace. According to the results in this master thesis 0,6 m/s is too high because in the tests that were made the participants were physically active and still couldn’t keep that speed up for the whole test. Due to the test being two days in a row, almost all of the participants walked slower the second time. However, the ones that walked with winter clothes the second day walked more slowly than the ones with regular clothes compared to the first day. Therefore, it is safe to say that the clothes do affect the walking speed of evacuating people and that more clothes i.e. warm shoes or a hat will have an even greater impact. / I takt med att städerna växer, både till yta och befolkningsmängd, ökar behovet av infrastruktur bland annat inom kollektivtrafiken och transportvägar. Genom att bygga dessa anläggningar under marken går det att exploatera marken ovan till andra ändamål. Med undermarksanläggningar kommer vissa svårigheter, så som begränsade utrymningsmöjligheter. Riktlinjerna för utrymning uppåt är inte till för längre trappor, och är därför inte representativt för de nya användningsområdena. Vikten av att dimensionera utrymningsmöjligheterna utifrån vad dagens befolkning kan prestera är relevant för att säkerställa en trygg utrymning i händelse av en olycka. Examensarbetet inriktar sig därför på att vidareutveckla tidigare forskning om utrymning uppåt genom att undersöka hur gånghastigheterna i trappor påverkas av vinterkläder. Försök genomfördes med 21 personer under två dagar i ett av Skrapans utrymningstrapphus, där varje försöksperson fick gå en gång per dag. Mätmetoderna som användes var bland annat; pulsklocka, tidtagning, videoobservationer och andningsmask som mäter syreupptagningsförmågan. Medianen för gånghastigheten beräknades på varje våningsplan där de högsta värdet med vanliga kläder blev 0,81 m/s, 3 meter upp i trappan och det lägsta 0,56 m/s, 57 meter upp i trappan. Med vinterkläder blev motsvarande värden 0,78 m/s, 5 meter upp i trappan och 0,57 m/s, 33 meter upp i trappan. Enligt Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering ska den dimensionerande gånghastigheten i trappor sättas till 0,6 m/s. Denna riktlinje är inte godtagbar eftersom försökets urvalsgrupp hade svårt att hålla den hastigheten trots att majoriteten av försökspersonerna i examensarbetet var unga och i god kondition. Gånghastigheterna påverkades även av att försökstillfällena genomfördes dagarna efter varandra vilket gjorde att försökspersonerna inte hade möjlighet att återhämta sig helt mellan försöken. Dock var tidsskillnaden från första dagen till den andra större för de som gick med vinterkläder andra dagen än för de som gick med vanliga kläder andra dagen. Vilket visar på att försökspersonerna blivit påverkade av vinterkläderna och därför gått långsammare. Mätningarna av syreupptagningsförmågan hos försökspersonerna gav varierande resultat, mycket beroende på kön och om de hade vinterkläder på sig eller inte. Kvinnornas utnyttjande grad ökade från 70-85 % till 73-90 % av sin maximala syreförbrukning när de var iklädda vinterkläder. Jämfört med männens utnyttjande grad som sjönk från 63-85 % till 61-77 % vid användandet av vinterkläder. Försökspersonerna var nära sin maximala syreförbrukning, VO2,max, vilket tyder på att de inte skulle klara av att hålla samma tempo i en längre trappa. Männen skulle kunna hålla samma tempo i cirka 15 minuter medan kvinnorna som ligger på 90 % av sin kapacitet enbart skulle kunna hålla samma hastighet i cirka 5 minuter. Vilket är ett ytterligare tecken på att hastigheten i BBRAD är för hög i långa trappor.

Page generated in 0.0966 seconds