Skolattacker är en av de värsta händelser som ett samhälle kan utsättas för och polisen kan anses ha en viktig roll för att arbeta mot att detta brott inte ska behöva inträffa. Den föreliggande studiens syfte var att få djupare kunskap för hur den svenska polismyndigheten arbetar förebyggande mot att en skolattack ska ske, samt hur polisens eget krisstödsarbete ser ut inom myndigheten. Studien genomförde fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med representanter från polismyndigheten i region Bergslagen. Resultatet visade att polisen kategoriserar skolattacker som “pågående dödligt våld”, och har utformat riktlinjer enbart utifrån den brottskategorin. Resultatet visade även att vissa insatser som polisen använder inte anses effektiva baserat på evidensen. Fortsättningsvis påvisade resultatet på ett behov av utveckling inom det krisstöd som polisen kan använda efter en skolattack. Den föreliggande studiens slutsatser visar att polisens förebyggande- och krisstödsarbete generellt sett är tillfredsställande, men att vissa aspekter inom arbetet bör förbättras. / A school attack is perceived as one of the worst incidents that a society can be exposed to, and the police is considered to have an essential role in preventing that such a crime will occur. The present study’s aim was to deepen the knowledge regarding how the swedish police authority works to prevent school attacks, and how the crisis support within the authority, after such an event, works. The study was conducted through four qualitative semi-structured interviews with representatives from the region Bergslagen. The results revealed that the police categorize school attacks as “ongoing deadly violence”, and that the guidelines are based solely on that category of crime. The results also showed that some methods the police use are not considered effective based on previous research. Furthermore, the results indicated a need for development within the crisis support that the police can use after a schoolattack. The present study’s conclusions showed that the preventive work and crisis support generally is seen as satisfactory but that some aspects can be improved upon.

The new phenomena of “school attacks” has emerged in Sweden since 2015. Between 2015 and today (2022), Sweden has been a subject of four “school attacks”, whereas three of these attacks have occurred within a period of seven months. In this thesis I aim to gain an in-depth insight about how “school attacks” are represented in the Swedish national strategy against violent extremism and further, to distinguish whether “school attacks” have been securitized in the national strategy. To study this, I will apply the securitization theory by Thierry Balzacq through the methodological framework of a WPR (What’s the problem represented to be?) discourse analysis on the material consisting of the Swedish national strategy against violent extremism from 2016. The findings suggest that there appears to be an undermining of right-wing extremism and exclusion of the loneactor of extremism in the strategy’s claims regarding what is the most prominent extremism-related threat to the State of Sweden and Swedish interests. Furthermore, I was able to distinguish that “school attacks” were not securitized in the Swedish national strategy against violent extremism.

Inledning Skolattacker är ett ovanligt och komplext fenomen som ökar i det svenska samhället. Skolattacker kan ha omfattande implikationer för lokalsamhället, men även för uppfattningen om skolan som en trygg och säker plats. Flera instanser i samhället behöver vara förberedda och samverka för att förebygga och minimera risken för att en skolattack ska ske, och för att minimera skadebilden vid en skolattack. Kommuner har en särställning i det samordnande och förebyggande arbetet mot allvarliga olyckor och skador, samt för skola och utbildning i kommunal regi. Styrningen i Sverige är komplex, och omfattar flera olika lagar, förordningar, direktiv, riktlinjer och råd, varför organiseringen för att förebygga skolattacker kan variera mellan olika kommuner mot bakgrund av det kommunala självstyret. Syfte Syftet med studien är att undersöka skillnader och likheter i de policys, handlings- och åtgärdsplaner som finns för att förebygga och hantera skolattacker i ett urval av kommuner. Metod Datainsamling har skett genom att begära ut offentliga handlingar som rör pågående dödligt våld i skolor/skolattacker från ett urval av kommuner. Studien genomförs genom policyanalys genom kvalitativ innehållsanalys av kommuners handlings- och åtgärdsplaner avseende pågående dödligt våld i skolor/skolattacker. Även den information som framkommit i samband med datainsamlingen har tillförts studien. Resultat I studien framkom det att begäran om utlämnande av handling tolkades mycket olika mellan kommunerna. Det fanns organisatoriska skillnader mellan flera av kommunerna om vem som besvarade frågeställningen, samt vilken roll som ansvarade för upprättandet och uppdaterandet av handlings- och åtgärdsplaner. Både utformning och innehåll i handlings- och åtgärdsplanerna varierade mellan kommunerna. Trots detta fanns det indikationer på att det föreligger ett intresse att arbeta förebyggande mot skolattacker, med särskild tonvikt på en pågående skolattack och det efterföljande arbetet. Samtliga kommuner har åtminstone delvis anpassning till Skolverkets riktlinjer, medan enskilda kommuner även inkorporerade information kopplad till tidigare (huvudsakligen amerikansk) forskning.  Slutsatser Det finns stora skillnader i såväl organisation, ansvarsfördelning och upprättande av handlingsplaner, men samtliga kommuner har inkorporerat viss styrning. Samtliga kommuner hade någon typ av arbete avseende våld i skolan, men inte alla hade enskilda dokument eller delar av dokument tillägnat specifikt fenomenet skolattacker. / Introduction School attacks are a rare and complex phenomena, the occurrence of which is increasing in Sweden. School attacks may have extensive implications for the local community, but also for the perception of school as a safe and secure place. Cooperation between many organisations is necessary to prevent and prepare for a school attack, as well as minimise the effects during and after one occurs. Municipalities have a special role in the coordination and preventative work regarding serious accidents and injuries, along with the responisbility for school and education in the municipality. The governance of Sweden is complex, and encompasses many laws, regulations, directives, guidelines and advice. Due to the municipal self-governance, the organisation surrounding the prevention of school attacks may vary between differing municipalities. Purpose The purpose of the study is to examine the similarities and differences in the policies and action plans that exist to prevent and handle school attacks in a sample of municipalities.  Method Data has been collected through requesting public documents regarding ongoing deadly violence in schools (school attacks) from a sample of municipalities. Policy analysis was performed through use of qualitative content analysis of said documents. The information revealed during the data gathering has also been added to the study.  Result This study shows that the request of documentation was treated very differently by the municipalities. There were organisational differences between the municipalities regarding who answered the request, as well as the title and role of the person responsible for the creation and upkeep of the action plans. Both the design and the contents of the action plans varied between the municipalities. Despite this, there were indications of an interest to work preventative against school attacks, with special attention on the ongoing act and the events following an attack. All municipalities have at least partially conformed to the guidelines of Skolverket, though some municipalities also used previous research, most of which was American.  Conclusions All municipalities had some type of governance and action plan regarding violence in schools, though not all had specified school attacks as a phenomena. At the same time, there were large differences in how the action plans were created, who was responsible for the creation and maintenance thereof, as well as the organisations behind them.