En kommersialisering av hur nyheter förmedlas har skett på redaktionerna där de blivit beroende av en klickekonomi för att få inkomst. Artiklarnas fokus har bytt från objektiv nyhetsförmedling till uppseendeväckande rubriker som ska locka mottagaren till att klicka sig in på artikelsidan. Lotta Halvarsson (2014:33–34) har uppmärksammat att journalistik i dagsläget använder material och källor som är hämtat från PR-byråer vilket har förändrat informationsvärdet. Hennes slutsats är att vad klickjournalistik vill uppnå är att hålla mottagaren nöjd, glad och passiv, för att skapa större benägenhet till att klicka på annonserna vid sidan av artiklarna. Vi har uppmärksammat fenomen och har med en stilistisk metod exponerat de stilmarkörer klickjournalistiken använder för att attrahera mottagare. Det analyserade materialet är hämtat från msn.se och består av sammanlagt sex artiklar från hemsidans ”inrikesnyheter” samt ”toppnyheter”. Vi har utfört en kvalitativ undersökning av stilmarkörer och deras effekt på texterna, kompletterad med två kvantitativa metoder för att konkretisera LIX-värde och nominalkvot i artiklarna. Klickrubrikerna och deras stilmarkörer har också analyserats och kopplats till respektive artikel innehållsmässigt och stilmässigt. Den här undersökningen har visat tendenser till samband mellan artiklar med likartat innehåll, antingen nöje eller nyhetsförmedling. Detta var inte vårt huvudfokus i undersökningen, men en intressant utkomst av genomförda analyser. De artiklar som var inriktade på nöje visade en mer skönlitterär stil där emotiva drag var inbäddade i texten. Dessa artiklar hade även i större utsträckning en synlig berättare vilket gett dem en mer personlig stil. De artiklar som var inriktade på nyhetsförmedling hade mer opersonliga stildrag i form av en osynlig berättare och färre emotiva inslag. Klickrubrikens syfte i förhållande till artiklarna påvisade också en skillnad beroende på artiklarnas förmedlande syfte. Artiklarna som var inriktade på nöje hade en klickrubrik som dolde vad artikeln handlade om och väckte istället mottagarens nyfikenhet för vad klickrubrikens formulering innebar. De mer nyhetsförmedlande artiklarna hade istället klickrubriker med syftet att uttrycka en sammanfattning av artikelns innehåll.

Studien undersöker manliga och kvinnliga bloggar med fokus på stil. Metoden för utförandet av undersökningen är huvudsakligen kvantitativ men kvalitativa moment förekommer. Främst undersöks lexikon, ordklasser och syntax. Studien visar att det finns flertalet likheter inom könen; förekomsten av andra persons pronomen, ordens värdeladdning, intensitetsgrad och precision, samt förekomsten av adjektiv. Även olikheter som förekomsten av kodväxling, ordklassfördelningen, första samt andra persons pronomen,  och grafisk meningslängd visades.

Den här uppsatsen studerar variation och likhet i och mellan tolv verk för att identifiera vad som är möjligt och omöjligt i texterna. Materialet är tolv nyutgivna verk på tre svåighetsnivåer frå Myndigheten för tillgängliga mediers lättlästförlag. Verken är litterära prosaverk. De analyseras stilistiskt båe kvantitativt och kvalitativt utifrån tre områden: lexikon och syntax, rytm och interpunktion samt färg och illustration. Resultatet visar att förlagets svårighetsnivåer inte återspeglas när det gäller variation och likhet. Verken klustrar ihop sig mot mitten och uppvisar ett normalfördelningsmönster, där vissa verk intar extrempositioner. Förutom extremverken tycks stilen uppvisa stor återhållsamhet, förutom för enstaka analysenheter per verk. Vilken analysenhet det gäller varierar mellan verken. Det beror antagligen på att verken är hårt normerade. En slutsats att vissa språkliga enheter är enkla att normera användning av, medan andra är stilistiska val öppna för författarna. En annan är att lättlästa verk innehåller variation som inte alltid går att förutsäga.

Barnböcker anklagas ibland för att reproducera genusstereotyper. Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt genus framställs i modern svensk barnlitteratur genom en analys av Martin Widmarks populära barnboksserie LasseMajas detektivbyrå. Analysverktyget utgörs av den systemisk-funktionella grammatikens transitivitetsanalys och appliceras på en titel i barnboksserien. Resultatet av analysen uppvisar att framställningen av bokens huvudpersoner Lasse och Maja i huvudsak bryter mot gängse genusstereotyper, medan framställningen av bipersonerna reproducerar dem. Slutsatsen är att författaren tillgriper ett alternativt framställningssätt av huvudpersonerna eftersom det idag ofta förutsätts att unga läsares förebilder inte bör reproducera genusstereotyper. Han tillgriper däremot ett traditionellt framställningssätt av bipersonerna dels för att uppnå en komisk effekt genom att anspela på stereotyper, dels för att belysa samhälleliga problem relaterade till kroppsideal och mobbning.

Written information from municipalities and authorities is often associated with a formal and bureaucratic use of language that many of us can find difficult to understand. This is despite the fact that we in Sweden have a language law that states that the language in public activities must be nurtured, simple and comprehensible. It is a democratic right that everyone should understand all information from our municipalities and authorities. The municipality of Strängnäs works according to the Language Act and follows a number of language preservation guidelines that are commonly called plain language. Despite this, the municipality's residents experience that the municipality's information texts are complicated and difficult to understand as the texts have a formal and bureaucratic use of language. In this thesis, I have with the help of text analyzes, LIX measurements and the Black List analyzed municipality of Strängnäs information texts to show which stylistic problem areas negatively affect the texts 'readability in a broad target group and how the texts' style level can be changed to improve readability. Based on these methods and with support in theories and previous research in readability, stylistics, plain language and terminology, I have designed a plain language recommendation that with advice and examples taken from municipality of Strängnäs information texts will help the municipality's writers to write more readable texts. / Skriftlig information från kommuner och myndigheter förknippas ofta med ett formellt och byråkratiskt språkbruk som många av oss kan tycka är svårt att förstå. Detta trots att vi i Sverige har en språklag som slår fast att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det är en demokratisk rättighet att alla ska förstå all information från våra kommuner och myndigheter. Strängnäs kommun arbetar efter språklagen och följer ett antal språkvårdande riktlinjer som gemensamt kallas för klarspråk. Trots det upplever kommunens invånare att kommunens informationstexter är krångliga och svåra att förstå då texterna har ett formellt och byråkratiskt språkbruk. I det här examensarbetet har jag med hjälp av textanalyser, LIX-mätningar och Svarta Listan analyserat Strängnäs kommuns informationstexter för att visa vilka stilistiska problemområden som påverkar texternas läsbarhet negativt hos en bred målgrupp och hur texternas stilnivå kan ändras för att på så sätt förbättra läsbarheten. Med avstamp i de här metoderna och med stöd i teorier och tidigare forskning inom läsbarhet, stilistik, klarspråk och terminologi har jag utformat en klarspråksrekommendation som med råd och exempel hämtade ur Strängnäs kommuns informationstexter ska hjälpa kommunens skribenter att skriva mer läsbara texter.

Syftet med denna studie är dels att undersöka läsares förmåga att detektera dialekt i skönlitterär prosa när det inte går att utläsa genom brödtext och kontext att det rör sig om just dialekt, samt om läsare främst associerar dialektala variabler i skrift till en geografisk region, samhällsklass, tidsera/generation eller standardspråk. Denna studie ligger inom ramen för folkdialektologin, som innebär forskning om icke-lingvisters medvetenhet om och attityder till språklig variation. För att besvara frågeställningarna baserar sig studien på kvantitativ undersökningsmetod med två olika enkätundersökningar, konstruerade med hjälp av textstycken med dialektala språkvariabler som hämtats från skönlitterär prosa. I den första enkäten ombes informanterna säga om textstyckena innehåller språkvariabler som för dem utmärker en dialekt, sociolekt, kronolekt eller standardspråk, och i den andra enkäten ombes informanterna identifiera vilken dialekt som finns representerad i de olika textstyckena.   Resultaten visar att läsare förlitar sig på kontextuella markörer när de ställs inför dialekt i skrift, och att det är ytterst svårt för dem att enbart genom dialektala språkvariabler identifiera vilken dialekt det rör sig om. Förtydliganden, platsbeskrivningar o.s.v. bidrar alla till ökad förståelse och att läsare situerar karaktärerna i rätt geografisk kontext. Högre frekvens av dialektala variabler bidrar även till att läsare tolkar språket som föråldrat istället för samtida, främst om texten inte heller innehåller några kontextuella markörer som situerar dem i modern tid. Slutligen, kan det hävdas att språkliga ljudegenskaper i talstimuli förenklar detekteringen av dialekt, i jämförelse med tidigare studier inom folkdialektologi som genom talstimuli registrerade högre antal korrekta svar.

Das Hauptinteresse des Beitrags gilt einer zentralen Charakteristik von Beethovens Orchestersatz, nämlich der engen Verknüpfung seiner Instrumentationstechnik mit seinem kompositorischen Denken.

No description available.

No description available.

No description available.