No description available.

No description available.

No description available.

Varje år tar cirka 85 000 elever studenten från svenska gymnasieskolor. Elever som behöver ta ett beslut gällande sin framtid. Många alternativ presenteras för eleverna men mycket av informationen handlar om studier och arbete i Sverige. En möjlighet har därför setts kring att skapa ett material som presenterar andra möjligheter utöver de traditionella och inspirerar eleverna till att resa och välja själva istället för att påverkas av andra. Arbetet har resulterat i en möjlig gestaltning och har gått ut på att svara på frågor kring hur informationen skapas för att inspirera och hur arbetet kan anpassas till målgruppen. Huvudfrågan har varit hur de retoriska greppen ethos, pathos och logos kan användas för att skapa ett inspirerande informativt material. Med underfrågor om hur stil och språkbruk behöver anpassas för målgruppen gymnasieelever och hur text och bild kan kombineras i digitala medier. Teoristudier kombinerades med informantintervjuer samt analyser av retorik och stil. Gestaltningen har sedan baserats på dessa resultat. / Every year, about 85,000 students graduate from Swedish high schools. Students that need to make a decision for their future. Plenty of alternatives are presented to the students but a lot of the existing information is about further studies and employment in Sweden. A possibility has therefore been seen to create an information material that presents other opportunities rather than the traditional routes and to inspire the students to travel and choose their own path.  The process has resulted in a possible design and has endeavored to answer questions about how the work can be created in order to inspire and be adapted to the target audience. The main question is how the rhetorical devices ethos, pathos and logos can be used to create an effective, inspiring and informative material. This is combined with a few other areas, about how style and language needs to be adapted to the target audience of high school students and how text and pictures can be combined in digital media. Theoretical studies were combined with interviews and rhetorical and style analysis. The design was later based upon these results.

Den här uppsatsen undersöker de stilistiska uttryck som går att återfinna på Gina Tricots och Acne Studios Facebook-sidor. Studien utgår från teorier om eWOM, marketing management och consumer communities för att skapa en förståelse för hur och varför konsumenter och varumärken uttrycker sig som de gör på varumärkenas Facebook-sidor.Studien har genomförts med en netnografisk datainsamling av de båda varumärkenas Facebook-sidor under en tremånadersperiod, och analyserats med hjälp av en stilistisk textanalys. De huvudsakliga analyspunkterna har varit funktion, drivkraft, syfte, disposition och stilmarkörer, och studien har analyserat både varumärkes- och konsumentinlägg.Genom metoden har denna studie kommit fram till att det finns tydliga skillnader i hur de båda varumärkena använder sina respektive Facebook-sidor. Ett varumärke som Acne Studios använder sin Facebook-sida som ett medium för att dela nya plagg och kollektioner, medan Gina Tricot istället använder detta medium för att skapa interaktion med sina konsumenter och få återkoppling om vad som kan anses vackert eller gräsligt. Dessa skillnader kan ha sitt ursprung i den positionering som varumärkena valt på marknaden, och studien återkopplar till dessa och försöker med hjälp av teorin förklara varför det inte finns en korrekt användning av Facebook. Studien tar även upp de stilmarkörer som används av konsumenterna, för att se om det finns några kopplingar mellan varumärkets och konsumenternas eWOM. / This study aims to analyze the stylistic expressions that exist on the Facebook pages of Gina Tricot and Acne Studios. The study is based on theories of eWOM, marketing management and consumer communities to create an understanding on how, and why, consumers and brands choose to express themselves in a particular way on Facebook.The study has been operationalized through a netnographic data collection of the brands’ Facebook pages during a period of three months, and which have been analyzed through a stylistic textual analysis. The main aspects of the analysis have been function, incentive, purpose, disposition and the characteristics of the textual style. The study has focused on posts made by both consumers and the brands themselves.Through this method the study concluded that there are significant differences in how the two brands choose to use their Facebook pages. A brand like Acne Studios uses their Facebook page as a medium for sharing new garments and collections, while Gina Tricot uses their Facebook page to create interaction with consumers, and to receive feedback on what the consumers consider to beautiful or hideous. These differences could originate from the positioning that the brands have chosen on the fashion market, and the study reconnects with the theories regarding fashion market positioning to explain why there is not one singular correct way to use a Facebook page. The study also addresses and compares the stylistic expressions of both the consumers and the brands, to see if there are any connections between the stylistics of the two.

Den framgångsrika ungdomsromanen Cirkeln (2011) har dragit till sig en stor mängd läsare, såväl yngre som äldre. Studien syftar till att, genom närläsning och stilistisk analys, undersöka på vilket sätt engagemang och närhet till läsaren konstrueras språkligt. Studien grundar sig i en dialogisk språkförståelse och olika stilistiska verktyg. Resultatet av analysen visar på vilket sätt engagemang och närhet till läsaren konstrueras språkligt genom ett mycket starkt perspektiv knutet till de centrala gestalterna, aktualiseringar vid emotionella klimax samt luckor i texten. Studien har även ett didaktiskt syfte: att applicera den stilistiska analysen på den didaktiska teorin om dialogisk undervisning. I den didaktiska analysen diskuteras på vilket sätt den stilistiska analysen av skönlitteratur är förenligt med en dialogisk undervisning och ett flerstämmigt klassrum.

Uppsatsens syfte är att stilistiskt granska texter på fanor och standar förvarade hos Arkiv Gävleborg. Fantext är ett område som tidigare inte analyserats i detalj – kanske har det inte ens betraktats som ett eget textslag – fokus har ofta legat på folkrörelsernas fantraditioner som helhet, inom ett geografiskt eller föreningsspecifikt område. Uppsatsens resultat visar att vissa drag är återkommande i en fantext. Det allra viktigaste tycks vara att markera sin identitet genom att föreningens ibland mycket långa namn får den mest framträdande platsen, och ofta delas utrymmet med datum för föreningens grundande. Det finns få retoriska grepp i de korta texterna. Det som främst används är starka värdeladdade ord, gärna bevingade ord och internationellt etablerade deviser på såväl fram- som baksidor, vilket höjer det intertextuella värdet. Versaler används flitigt, men skiljetecknen är få. Grafiska meningar är därför ovanliga. Fullständiga satser är vanliga, men relativt ofta utgör texterna bara meningsfragment. I en jämförelse mellan fanor från arbetstagarorganisationer och nykterhetsorganisationer framkommer att geografiska namn, dateringar och verb är vanligare på arbetstagarfanor. De är också generellt ordrikare. De vanligaste orden på dessa fanor är de självfokuserande pronomina ”vi/vårt”, medan substantivet ”rusdryckerna” är mest frekvent bland nykterhetsfanorna. Den vanligaste devisen hos de sistnämnda är ”Bort med rusdryckerna”. Hos arbetstagarorganisationerna dominerar ”Enighet ger styrka”.

Denna uppsats är en stilistisk undersökning av Kerstin Ekmans roman Rövarna i Skuleskogen (1988) genomförd med hjälp av systemisk-funktionell lingvistik och dess analysmodeller. Uppsatsens fokus är tudelat: dels undersöks hur Ekman presenterar en bild av döden och hur den varieras, dels studeras hur Ekman använder dialogen för att förmedla att huvudkaraktären blir mer och mer mänsklig. Detta görs genom en transitivitetsanalys och en interpersonell analys.   Uppsatsen visar att döden i Rövarna i Skuleskogen tidvis presenteras som ett fenomen med många mänskliga drag: han är av manligt kön, kan utföra fysiska handlingar och vara mentalt, men inte verbalt, aktiv. Det finns en korrelation mellan dödens frekvens, aktivitet och personifiering. I dialogen märks framför allt karaktärernas inbördes maktrelation tydligt, och resultaten visar att huvudkaraktären Skord tillåts vara mer dominant närmare slutet av romanen.

No description available.

En español se hace una distinción pronominal entre el tratamiento formal e informal. En singular usted se usa en todo el mundo hispanohablante para el tratamiento formal, mientras que tú, y en partes de América vos, se usan en situaciones informales. En plural el español peninsular tiene dos lexemas diferentes, vosotros y el plural de usted, para el tratamiento informal y formal respectivamente. En América (y partes de España), sin embargo, la forma ustedes se usa en contextos tanto formales como informales. La pregunta que nos hacemos es si el ustedes de las variedades que no tienen vosotros se usa de manera igual en todo tipo de contexto, o si se hace una distinción entre dos ustedes polisémicos, uno de tratamiento formal y otro informal. El análisis indica que se mantiene la distinción de tratamiento formal e informal en estas variedades a través del orden de las palabras. Parece que existe un ustedes de tratamiento formal que se coloca en posición posverbal con más frecuencia que un ustedes polisémico de tratamiento informal. / I spanskan görs en åtskillnad mellan formella och informella tilltalsformer. I singularis används usted i hela den spanskspråkiga världen för formellt tilltal, medan tú, och i delar av Amerika vos, används i informella sammanhang. I pluralis har europeisk spanska två olika lexem, vosotros och pluralformen av usted, det vill säga ustedes, för informellt respektive formellt tilltal. I Amerika (och i vissa delar av Spanien) används dock formen ustedes i såväl formella som informella kontexter. Frågan vi ställer oss i den här uppsatsen är huruvida ustedes, i de varieteter som inte har vosotros, används på samma sätt i alla typer av situationer, eller om det görs en åtskillnad mellan två polysema ustedes, ett för formellt och ett för informellt tilltal. Analysen indikerar att distinktionen mellan formellt och informellt tilltal i pluralis upprätthålls i dessa varieteter genom ordföljden. Det verkar finnas ett formellt ustedes som oftare placeras postverbalt än ett polysemt informellt ustedes.