Syftet med detta arbete har varit att skapa en folder om den ideella verksamheten på Djurskyddet Eskilstuna för att mottagaren ska förstå hur de kan hjälpa de hemlösa katterna. Jag inledde mitt arbete med att analysera andra katthems foldrar för att undersöka hur lättlästa de är, hur tilltalet är och hur deras foldrar kan påverka läsarens uppfattning av deras verksamhet.   Jag har använt mig av teorier om ideellt arbete, motivation, retorik, lättläst, stilistik och grafisk form vid framställningen. För att se hur uppfattningen av en folder är har jag utprovat den på personer ur målgruppen. Foldern användes även under ett event med Djurskyddet Eskilstuna i slutet av april för att se om den skulle fungera i praktiken. Genom teori och empiri fann jag att en folder om Djurskyddet Eskilstuna bör vara lättläst genom underrubriker, enkla bilder och vanliga ord. Den bör inte heller se allt för påkostad ut. Foldern bör innehålla fakta om vad läsaren kan göra för de hemlösa katterna och vad Djurskyddet Eskilstuna har åstadkommit. Resultatet blev en folder anpassad även efter Djurhemmet Eskilstunas ekonomiska och administrativa begränsningar. Foldern är därför av A4-papper vikt i tre delar.

Syftet med min uppsats är att granska Tove Janssons stilistiska drag i hennes sätt att skriva ur ett barns perspektiv. Utifrån mitt undersökningsmaterial vill jag belysa en stor förändring mot vuxenförfattarskapet i Tove Janssons sätt att skriva. Jag vill med med min analys utröna hur Tove Jansson gestaltar barnets upplevelse av tillvaron: det mytiska och magiska mitt i vardagen, spänningen mellan trygghet, skräck och den gränslösa fantasin. Min uppsats är uppdelad i två delar. I den empiriska analysen förklarar jag begrepp och termer ur kunskapsmässigt etablerade teorier, som är relevanta för min senare analys. I den andra delen, den analytiska undersökningen, förenar jag de teoretiska delarna med min analys kring Tove Janssons språkanvändning och termer som föder hennes stilgrepp.

In November 2010, The Swedish Association of Local Authorities and Regions (Sveriges Kommuner och Landsting) distributed a survey where 53 % of the responding municipalities declared that they use Twitter. Out of the municipalities that declared they did not use social media, 49 % answered that they were planning on using it but that they had not gotten started. The purpose with social media was primarily declared to be maintaining dialogue with citizens and a channel for information. The informal “twittersphere” is a new environment for the conventionally formal government communication, and with it comes an entirely new set of demands on the style and content of texts, compared to other media. The purpose of my work was to present a style proposal for the public sector’s communication on Twitter, with the help of theory and empirical data. My methods consisted of text analysis and qualitative interviews. I analyzed eight selected municipalities on Twitter and interviewed four informants who held different perspectives on the subject, to get a deeper understanding. Chosen topics in both methods were e.g. formality, address, dialogue and visibility of the writer.  The analysis results showed that the municipalities were neither present, personal, nor inviting – and my conclusion was that they therefore did not strive for dialogue, at least not on Twitter. The interviews focused mainly on how the municipalities should use Twitter, and what surfaced in the interviews took great part in my style proposal and the accompanying guidelines. From the results of both methods, I created a style proposal consisting of 20 tweets, that formed a tweet style, along with a set of guidelines for good civil-servant tweeting. The style I’m presenting tries to address the purpose of dialogue in a better, more suitable way, by being personal, engaged, present and clear. / I november 2010 skickade Sveriges Kommuner och Landsting ut en enkät där 53 % av de svarande kommunerna uppgav sig använda Twitter. Av de kommuner som uppgav att de inte använde sociala medier svarade 49 % att de planerade att börja men att de inte hade kommit igång. Syftet med sociala medier uppgavs primärt vara att ha en dialog med medborgare och en kanal för nyheter. Twitters informella sfär är en ny miljö för det konventionellt formella myndighetsspråket, och ställer helt andra krav på texters stil och innehåll än andra medier. Syftet med mitt arbete var att, med stöd av teori och empiri, ta fram ett förslag på en stil åt den offentliga sektorns kommunikation på Twitter. Mina metoder var textanalys och kvalitativa intervjuer. Jag analyserade åtta utvalda kommuner på Twitter och intervjuade fyra informanter med olika infallsvinklar på ämnet, för en fördjupad förståelse. Berörda ämnen i båda metoder var bl.a. formalitet, tilltal, dialog och synligt författarskap. Resultatet av textanalysen visade att kommunerna inte var särskilt närvarande, personliga eller inbjudande – och min slutsats av det blev att de därför inte alls strävade efter dialog, åtminstone inte på Twitter. Intervjuerna kretsade främst kring hur kommunerna borde twittra, och det som kom fram där låg till stor del bakom mitt gestaltningsförslag och de tillhörande råden och riktlinjerna. Utifrån båda metodernas resultat skapade jag ett gestaltningsförslag om 20 tweets, som byggde upp en s.k. tweetstil, tillsammans med råd och riktlinjer för gott twittrande. Den stil jag presenterar försöker adressera dialogsyftet på ett bättre, mer anpassat sätt, genom att vara personlig, engagerad, närvarande och tydlig.

No description available.

No description available.

No description available.

Punctuation is an indispensable element in formal and literary texts as well as everyday writing. Studying punctuation is therefore necessary in order to understand written language. Still, it does not fit easily into descriptions of language as an abstract, given system, composed of lexicon and grammar. Within the framework of Bakhtinian dialogism, however, linguists have started to study languaging as an interactive, situated process, meaningful in concrete, embodied utterances. While many such studies have focused on spoken language, this PhD dissertation is an attempt to study written language from a dialogical perspective. The aim of the study is to explore the functions of punctuation and to integrate the analysis of punctuation into a broader theoretical under­standing of written language. This is achieved through qualitative analyses of three contemporary Swedish novels: DIVA by Monika Fagerholm (1998), Förvandling by Eva Adolfsson (2005) and Fadevår, tack för ljuset! by Fredrik Ekelund (2010). In order to discover the rich meaning of specific instances, linguistic details are studied in relation to different aspects of context: the local co-text of the sentence, paragraph, chapter and novel as a whole, relevant intertextual contexts, and, to some extent, contemporary literary movements and technological developments, etc. In all of the three novels, punctuation is an integrated element of style and characterization, and important thematic aspects of each novel are visible at the level of punctuation. General patterns are also to be seen, the most important of which concern, firstly, how punctuation divides the units of written language, and regulates the relationship between these units, and secondly, how shifts in voice and tone are constructed in the novels with the help of punctuation. Furthermore, punctuation can create visually iconic references. The results have many implications for further research. Punctuation is a necessary and integrated part of written meaning-making and should not be overlooked in text analyses. Moreover, punctuation plays a crucial role in the construction of aspects like viewpoint and discourse presentation, which can no longer be ignored. On the spatial surface of text, writers and readers create complex interplays of voices.

År 2009 införde Justitiedepartementet Klarspråk i Jönköping. Klarspråk är ett projekt med ett självkontrollstest och riktlinjer för hur myndigheter ska kommunicera till allmänheten med ett enkelt och tydligt språk.  Syftet med denna studie är att jämföra om Länsstyrelsen i Jönköpings skriftliga ex-ternkommunikation har förändrats sedan Klarspråksprojektet infördes år 2009 i Jönkö-ping. Genom en kvalitativ textanalys och ett strategiskt urval kommer sex handlingar från Länsstyrelsen i Jönköping analyseras. Tre handlingar före och tre handlingar efter år 2009. Handlingarna är reella dokument som avser beslut om djurhållning i Jönköpings län.  Texterna analyseras och jämförs med hjälp av Klarspråksprojektets självkontrollstest och riktlinjer samt genom en stilistisk analys tillsammans med den linjära kommunika-tionsmodellen. Resultatet kommer därefter förklaras med hjälp av teorin organisationskul-tur och Jacobsen och Thorsviks organisationsmodell i kapitlet resultatdiskussion.  Resultatet visar att det inte har skett någon märkbar förändring i Länsstyrelsens ex-ternkommunikation. Det som går att utläsa är att det har gjorts försök men att det ännu inte följer Klarspråksprojektets riktlinjer för ett mer mottagaranpassat språk. Ur ett stilis-tiskt perspektiv går det att se en förändring i hur mottagaren tilltalas samt hur sändaren benämner sig själv i handlingarna. Analysen bekräftar även att Länsstyrelsen i Jönköping har haft mottagaren i åtanke när de har förmedlat sitt beslut vilket är en bra utgångspunkt för en konstruktiv kommunikation. / In 2009 the Swedish Justice Department introduced project "Klarspråk", in translation “easy lan-guage”, consisting of a set of informative tools and guidelines meant to improve communication between government agencies and the public. Its core message was to use clear and simple lan-guage that all recipients comprehend.  Purpose of study is to compare if a government entity in the county of Jönköping called Länsstyrelsen, changed written external communication since Klarspråk was implemented. Through a qualitative text analysis and strategic selection, six documents originating from Länsstyrelsen in Jönköping's agricultural division, is analyzed. Three documents before the turn of the year 2009, and three after.  The documents used for this study are correspondence relating to decisions made in regards to animal treatment in the county boundaries of Jönköping. By comparison analysis the documents are evaluated against Klarspråk guidelines, and through a stylistic examination, assessed against the linear communication model. In conclusion, the result is explained through the theory of organiza-tional culture and Jacobsen and Thorsvik's (2008) pertaining model.  Results show there has not been any significant change in the format of Länsstyrelsen's external communication. Documents show attempts were made to simplify language, yet Klarspråk's pro-consumer guidelines were not consistently followed. From a stylistic aspect there was improvement to how the recipient is titled in documents and originator promotes itself. In conclusion, Länsstyrelsen in Jönköping county indeed makes effort in their attempts to improve its external communication, and even with its flaws it is the beginning of constructive communication.

Zugl.: Leipzig, Univ., Diss., 2008

Syftet med denna studie var att undersöka hur Centrala studiestödsnämndens språkliga stil skiljer sig på Facebook och den egna hemsidan. Detta gjordes genom en stilanalys i kombination med en undersökning av läsbarhetsindex i 14 utvalda texter, 5 från hemsidan och 9 från Facebook-flödet. Resultatet av LIX-analysen visar att Facebook-inläggen räknas som mycket lättlästa medan texterna på Facebook är lättlästa. Stilanalysen visar i sin tur att texterna på hemsidan är något mer info-packade och detaljerade då till exempel nominalkvoten är högre och meningarna längre. Facebook-inläggen är mer informella och aningen mer emotiva sett till bland annat ordval och ordklasser. Skillnaderna är dock inte påfallande och slutsatsen är därför att stilen i språket inte skiljer sig lika mycket som förväntat. De skillnader som finns kan dessutom även bero på vad man vill kommunicera i de olika kanalerna.