<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka typer av miljöbeskrivande adjektiv och stilistiska figurer som används för att ge en bild av de olika miljöerna i Frances Hodgson Burnetts berättelse <em>Den hemliga trädgården</em>. De miljöer som analyseras är huset Misselthwaite Manor, heden, trädgårdarna och den hemliga trädgården. Metoden som används i uppsatsarbetet är en stilistisk metod som innebär en närläsande intensivanalys av den enskilda texten. Även kvantitativa och kvalitativa aspekter inkluderas i metoden.</p><p>Analysen visar att följande typer av adjektiv förekommer i samtliga miljöskildringar: adjektiv som beskriver dimension, värdering, tillstånd och färg. Adjektiv som beskriver ålder hittas i miljöerna huset Misselthwaite Manor, trädgårdarna och den hemliga trädgården och de som beskriver sinnesstämning hittas i skildringarna av trädgårdarna och den hemliga trädgården. De klassificerande adjektiven hittas endast i skildringen av huset Misselthwaite Manor. Den vanligaste typen av adjektiv är de som utrycker värdering med sammanlagt 148 exempel. Stilfigurerna besjälning och liknelse förekommer i samtliga skildringar, medan metaforen saknas i beskrivningen av huset. Besjälning och liknelse är de vanligaste stilfigurerna, medan metaforen är minst representerad. Analysen visar även att den hemliga trädgården genomgår en positiv förändring, vilket inte är fallet med huset som förblir dystert. Samma typer av adjektiv används i de båda miljöerna förutom de klassificerande, som endast används i skildringen av huset Misselthwaite Manor, och de adjektiv som beskriver sinnesstämning, som används i skildringen av den hemliga trädgården. Den hemliga trädgården innehåller samtliga stilistiska figurer, medan huset saknar figuren metafor. </p><p>         </p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka typer av miljöbeskrivande adjektiv och stilistiska figurer som används för att ge en bild av de olika miljöerna i Frances Hodgson Burnetts berättelse Den hemliga trädgården. De miljöer som analyseras är huset Misselthwaite Manor, heden, trädgårdarna och den hemliga trädgården. Metoden som används i uppsatsarbetet är en stilistisk metod som innebär en närläsande intensivanalys av den enskilda texten. Även kvantitativa och kvalitativa aspekter inkluderas i metoden. Analysen visar att följande typer av adjektiv förekommer i samtliga miljöskildringar: adjektiv som beskriver dimension, värdering, tillstånd och färg. Adjektiv som beskriver ålder hittas i miljöerna huset Misselthwaite Manor, trädgårdarna och den hemliga trädgården och de som beskriver sinnesstämning hittas i skildringarna av trädgårdarna och den hemliga trädgården. De klassificerande adjektiven hittas endast i skildringen av huset Misselthwaite Manor. Den vanligaste typen av adjektiv är de som utrycker värdering med sammanlagt 148 exempel. Stilfigurerna besjälning och liknelse förekommer i samtliga skildringar, medan metaforen saknas i beskrivningen av huset. Besjälning och liknelse är de vanligaste stilfigurerna, medan metaforen är minst representerad. Analysen visar även att den hemliga trädgården genomgår en positiv förändring, vilket inte är fallet med huset som förblir dystert. Samma typer av adjektiv används i de båda miljöerna förutom de klassificerande, som endast används i skildringen av huset Misselthwaite Manor, och de adjektiv som beskriver sinnesstämning, som används i skildringen av den hemliga trädgården. Den hemliga trädgården innehåller samtliga stilistiska figurer, medan huset saknar figuren metafor.

Uppsatsen analyserar texten i oavkortade utgåvor av Mästerdetektiven Blomkvist (2003) och Den hemliga trädgården (2010) och jämföra dessa med lättlästa versioner. Syftet med analysen är undersöka skillnaderna i de olika versionerna utifrån språkförändringar, “murbruk” och ton. Uppsatsen är en komparativ litteraturstudie. Analysen visar att det finns stora skillnader i de olika versionerna av böckerna. Originalversionerna har ett äldre språkbruk än den lättlästa versionen av samma bok. Analysen har även visat en hårdare jargong mellan karaktärerna vilket förmedlar en hårdare ton i originalversionen. Beroende på vilket mål man har med undervisningen kan olika versioner vara mer aktuella än andra.