Sedan 1907 har det upplåtits fastigheter med tomträtt i Sverige. Tomträtt innebär att kommun eller stat, mot en årlig avgäld, upplåter mark med nyttjanderätt till en tomträttshavare med avgäldsperioder om minst tio år. Att inneha bebyggelse på mark som är förenad med tomträtt kan, beroende på tomträttshavarens ekonomiska situation, leda till ett skräckscenario. En kombination av kraftiga markvärdestegringar och långa avgäldsperioder resulterar i chockhöjda tomträttsavgälder för tomträttshavare, på nivåer som är svåra att förutspå. I nuläget saknas tydliga direktiv för hur bestämmelse av tomträttsavgälden vid ny avgäldsperiod ska ske och trots förslag om att förenkla regleringen har inga ändringar gjorts.  Syftet med denna uppsats är att undersöka rättsläget kring bestämmelse av tomträttsavgälden inför ny avgäldsperiod och på så sätt försöka bringa klarhet i den problematik som finns. Genom en rättsvetenskaplig metod där rättskällor har tolkats, utretts och analyserats kunde vi dra slutsatsen att den reglering som finns kring bestämmande av tomträttsavgälden bör ses över. Tills vidare får denna undersökning och de riktlinjer vi funnit ses som en vägledning.