De senaste åren har utveckling och hantering av AI i praktiken utvecklats exponentiellt i alla branscher för att effektivisera processer. Dessvärre medför AI etiska implikationer som måste hanteras på ett etiskt korrekt sätt. Hanteras dessa etiska implikation ansvarslöst kan det möjligtvis vara till nackdel för både verksamheter och allmänheten. Den befintliga forskningen är begränsad och lyfter fram flera etiska implikationer med AI i praktiken samt svårigheter med dess hantering. Syftet med studien är att identifiera möjliga etiska implikationer med AI i praktiken samt hur dessa kan hanteras. Sex intervjuer har genomförts med experter inom området. Respektive respondenter har olika roller men vardera arbetar med AI samt etiska implikationer. De etiska implikationer som identifierades genom den empiriska datainsamlingen består främst av implikationer kring transparens, integritet och partiskhet. Med hänsyn till bristande regelverk, otydliga riktlinjer om nivån av transparens och sämre datakvalitet uppstår etiska implikationer. För att effektivt hantera bland annat tidigare nämnda etiska implikationer används EU:s riktlinjer. Utöver EU:s riktlinjer är det grundläggande att implementera arbetsmetoder från början till slutet i AI-systems projekt, det är även effektivt att ha ett kompetenscentrum tillgängliga för råd och anvisningar. / In recent years, the development and management of AI in practice have developed exponentially in all industries to streamline processes. Unfortunately, AI carries ethical implications that must be managed in an ethically correct way. If these ethical implications are managed irresponsibly, it could significantly harm businesses and the public. The existing research is limited and highlights several ethical implications of AI in practice as well as difficulties with its management. The bachelor´s thesis is written in Swedish. The purpose of the study is to identify possible ethical implications with AI in practice and how these can be managed. Six interviews have been conducted with experts in the field. Each respondent has different roles, however, the respondents work with AI and ethical implications. The ethical implications that were identified through the empirical data collection mainly consist of implications around transparency, integrity, and bias. Furthermore, the lack of regulations, unclear guidelines on the level of transparency, and poorer data quality, causes significant ethical implications. To effectively manage the ethical implications, EU guidelines are used. In addition to EU guidelines, it is fundamental to implement work methods from start to finish in AI systems projects. Furthermore, it is effective to have an internal competence center available for advice and instructions.

Schulbibliothekare sollen mit Lehrern zusammenarbeiten, um die Informationskompetenz (IK) der Schüler zu fördern, aber Informationswissenschaftler berichten international über mangelnde und oberflächliche Zusammenarbeit. Die Sicht der Lehrer auf die Förderung von IK und die Zusammenarbeit mit der Schulbibliothek wurde in der Forschung bisher kaum berücksichtigt. Basierend auf einem qualitativen Design beschreibt diese Studie den Prozess der Förderung von IK in einem ganzen Lehrerkollegium in einer US-amerikanischen Privatschule in einer detaillierten Theorie. Daten über Lehrer wurden in teilstrukturierten Interviews mit der Schulleitung und Schülern erhoben, Daten von Lehrern in einem Fragebogen und teilstrukturierten Interviews. Die Lehrer identifizierten sieben Bereiche von IK. Die Ergebnisse zeigten zudem, dass die Mehrzahl der Lehrer IK unterrichtete, vor allem mit Hilfe von Rechercheaufgaben, und dabei mit der Schulbibliothek zusammenarbeitete, und dass sowohl Schulbibliothekare als auch Lehrer didaktische Maßnahmen ergriffen. Der Prozess der IK-Förderung wurde beeinflusst durch die Fachgebiete und den Umfang der Rechercheaufgaben. Beispielsweise wurden in kleineren Projekten in erster Linie Quellen aus dem Internet genutzt, in größeren hingegen Quellen aus der Schulbibliothek; auch unterrichteten die Schulbibliothekare im Rahmen von kleineren Rechercheaufgaben vorrangig Aspekte zum Auffinden von Informationen, in größeren Arbeiten hingegen Aspekte zur Mehrzahl der sieben IK-Bereiche. Die Förderung von IK in der formalen Bildung ist ein komplexes Unterfangen. Schlussfolgerungen für die Praxis sind, dass die Schulbibliothekare dieser Komplexität Rechnung tragen und sich mit den Lehrern über gemeinsame Begriffe von IK sowie Ziele, Gelegenheiten und Verantwortlichkeiten bei der Förderung von IK verständigen sollten. In Schulen ohne Bibliothekare sollten Lehrer besonders gut vorbereitet sein, um die erforderlichen didaktischen Interventionen alleine zu leisten. / School librarians are expected to interact with teachers for enhancing student information literacy (IL); however, information scientists report low numbers and levels of collaboration internationally. The teachers’ perspective on both IL teaching and collaboration with the school library has been neglected in research. Hence, a qualitative case study approach was chosen for gaining an in-depth understanding and developing a theory about the process of IL teaching in an entire faculty in a US independent high school. Data were collected about teachers in interviews with administrators, the head school librarian, and students, and from teachers in a questionnaire and semi-structured interviews. IL emerged out of the study in the form of seven concepts with major findings exhibiting that the majority of teachers do teach IL, especially through the assignment of research tasks, and collaborate with the school library, and that school librarians as well as teachers provide pedagogical interventions. IL competencies covered in research tasks, pedagogical interventions, and collaborative interactions were partly shaped by disciplines and the scope of research tasks. For example, web sources were prevalent in small-scale projects and library sources in extended projects; moreover, school librarians provided pedagogical interventions predominantly about information finding when students undertook small-scale research projects and about the majority of IL competencies when students undertook extended projects. IL teaching in formal education is a highly complex endeavor. Implications for practice include that school librarians need to take into account this complexity and agree with teachers on common understandings of IL and negotiate objectives, opportunities, and responsibilities with them for providing pedagogical interventions; where librarians are missing within schools, teachers need to be particularly well prepared for providing these interventions alone.

No description available.

Bakgrund och problem: Att arbeta processorienterat är viktigt för alla typer av företag för att kunna möta en högre ställd kravbild från kunder och omvärlden. En del av processorienteringen involverar att utveckla och effektivisera affärsprocesser. För att möta behovet av utveckling har en mängd olika metoder tagits fram för hur bolag kan arbeta med detta. Bolaget Atea Logistics AB har identifierat ett problem i en av deras affärsprocesser som inte presterar på önskvärd nivå. Problematiken är kopplat till inköpsprocessen och hanteringen av leveransdata, vilket leder till svårigheter i att fastställa ett säkert ankomstdatum av gods. Detta påverkar flera delar i värdekedjan och det slutliga kundvärdet vilket väcker ett behov av utvecklingsarbete. Trots processutvecklingens ökade vikt menar en del kritiker att metoderna som tagits fram för detta är svårförstådda och saknar en praktisk användbarhet. Eftersom den tidigare forskningen sägs sakna praktisk förankring kring hur metoderna faktiskt kan bidra till bättrade affärsprocesser avser denna studie att testa och utvärdera en av dessa metoder på Ateas problematik för att i slutändan öka den praktiska användbarheten. Syfte: Uppsatsens syfte är att testa en metod för processutveckling på ett problem hos företaget Atea. Därefter ska en utvärdering av metoden genomföras för att bidra med eventuella förbättringsförslag sammanställt i ett ramverk. Vidare syftar även uppsatsen till att presentera rekommendationer till Atea kring hur de kan arbeta för att överbrygga sina upplevda problem i affärsprocessen. Metod: Den generella forskningsstrategi som använts är i huvudsak en kvalitativ fallstudie med en till stor del deduktiv ansats med vissa induktiva inslag. För att läsaren tidigt skulle ges en mer övergriplig bild kring processtänkandets olika delar samlades detta i en teoretisk referensram. Sedermera ämnade den teoretiska insamlingen som legat till grund för arbetet att skapa förståelse för de olika metoder som finns för processutveckling för att vidare kunna testa en av dessa i en praktisk miljö. Insamlingen av empiri har skett genom en särskilt verksamhetsnära forskningsmetod, interventionistisk forskning med hjälp av intervjuer, telefonsamtal, fokusgrupper och workshops. Metoden använder ett mer experimentellt och interagerande sätt för observationer genom att vara en del av forskningsobjektet. En testning av en teoretisk metod gjordes därefter på fallet för att lösa ett praktiskt problem parallellt som en utvärdering av metoden kunde genomföras. Den kunskapsteoretiska ståndpunkt som legat till grund för uppsatsen är empirisk realism för att skapa en ökad förståelse för verkligheten än den som teorin beskriver.  Slutsats: För att besvara uppsatsens frågeställningar var syftet att genomföra en testning av BPR på ett verkligt problem hos Atea. Slutsatserna som kan erhållas utifrån detta är först och främst att i egenskap av praktisk användbarhet så kan det konstateras att metoden som testades i uppsatsen definitivt var praktisk användbar men lämnade utrymme för förbättringspotential. Under uppsatsens gång har det uppenbarat sig en avsaknad av vissa aspekter i metoden. De anpassningar som gjorts av metoden på grund av detta är kopplade till praktiskt förekommande företeelser såsom tid, engagemang och motivation. Vidare ansågs metodens praktiska användbarhet kunna höjas ytterligare genom att förändra metodens ordningsföljd i en del av uppgifterna för att på så vis skapa en mer logisk arbetsprocess. Att säkert kunna konstatera att den praktiska användbarheten faktiskt höjts ställer krav på att en ny testning genomförs med det nya ramverket. Däremot finns det mycket som pekar på att dessa förändringar är ett möjligt steg till en mer praktisk metod med enklare användbarhet för processutveckling. Utvecklingsarbetet mynnade även ut i rekommendationer till Atea, de huvudsakliga förbättringsområdena involverade stärkt kommunikation såväl internt som externt, standardisering av processer, samt en utveckling av automatiseringslösningar. / Background and problem: Working process oriented is important for all types of companies in order to meet the high demands from customers and the outside world. Working process oriented involves developing business processes. To meet the increased need for process development a variety of methods have been made on how companies can work with this. Atea Logistics AB have identified an issue in one of their business processes that does not perform in line with their expectations. The issue is linked to the purchasing process and the handling of delivery dates, which leads to difficulties when determining certain arrival date of the goods. This affects several parts in the value chain as well as the final customer value, which raises a need for development. Despite the increased importance of process development, critics mean that the methods for this is difficult to understand and lacks a practical applicability. Since the previous research misses a practical anchoring on how the methods actually contributes to improved business processes this study aims to test and evaluate one of these methods for process development on Atea’s issue, to hopefully increase the practical usability.  Purpose: The purpose of the study is to conduct a testing of a method for process development on a practical issue within the company Atea. Thereafter an evaluation of the method will be done in order to present any suggestions for improvement and to compile these in a framework. Furthermore, the study also aims to provide recommendations to Atea regarding how they can work in order to overcome their experienced issues within their business process.  Method: The study is mainly a qualitative case study. The approach was deductive with some elements of inductive reasoning. A theoretical frame with key concepts was gathered in order to provide the reader with a comprehensive knowledge of the different parts of process orientation. Furthermore, the purpose of the theoretical sampling was to create an understanding of the different methods that exists for process development in order to conduct a testing of one of these in a practical environment. The empirical sampling has been conducted through a particularly practical approach, interventionist research method. The method uses an experimental and interacting approach to gather empirical observations by being a part of the research object. A testing of a theoretical method for process development were then conducted on the practical case in order to solve the issue in parallel to an evaluation of the method. The philosophy applied is empirical realism which strives to create an increased understanding for the reality beyond what is described in theory.  Conclusion: To be able to answer the question of the essay the purpose was to conduct a testing of the BPR method on a real problem within Atea. The conclusions that can be obtained from this is that the method that was tested was practical and useful but left some room för improvement. During the course of the essay, a lack of some aspects in the method has become apparent. The adjustments that have been made because of this is linked to practical phenomena’s such as time, commitment, and motivation. Furthermore, it was considered that the methods practical use could be increased even further by rearranging the order of some of the key tasks in order to create a more logical work process. To be able to state with certainty that the practical usability has actually been increased, it requires that a new test is conducted with the new framework. However, there are many indications that these changes are a possible step towards a more practical method with simpler usability for process development. The development work also resulted in recommendations to Atea, the main areas for improvement involved strengthened communication both internally and externally, standardization of processes, and the development of automation solutions.

Strategizing är vad människor i en organisation gör när de planerar och medverkar i aktiviteter som ska bidra till företagets riktning. Forskning inom strategizing har tidigare fokuserat på organisationens ledning, men även medarbetarperspektivet kan bidra till en bredare uppfattning, då medarbetarna ofta uppfattar strategisk kommunikation på ett annat sätt. Mellancheferna är väsentliga medlare i genomförandet av strategiska förändringar och deras roll är att förmedla samt anpassa strategisk information till sina medarbetare. Syftet med studien är att vidga förståelsen kring strategizing genom att undersöka hur företagens strategiska information kommuniceras genom mellancheferna på operativ nivå inom dagligvaruhandeln. Den empiriska datan är baserad på två företag inom dagligvaruhandeln, Willys och City Gross. Datan har samlats in genom kvalitativ metod med hjälp av en kombination av intervjuer, observationer och dokumentanalys, bestående av externa och interna dokument. Studiens resultat lyfter teamets arbete och menar att trivsel skapar effektivitet och måluppfyllnad. En varierad arbetssituation lägger grunden för förändringar i personalbehovet. Mellancheferna bör fortsätta använda sig av dialoger för att säkerställa anpassningen och översättningen av informationen. De behöver bli bättre på att använda mötesstrukturen och tekniska hjälpmedel. / Strategizing is what people within the organization do when they plan and take part in activities that should contribute to the direction of the company. Research in strategizing has previously focused on top management but the perspective of the employees can contribute to a wider perception as well, because of the employees’ conception of strategic communication. The middle managers are crucial intermediators in the implementation of strategic development and their position is to communicate and adjust the strategic information to their employees. The purpose of this study is to expand the understanding about strategizing by investegate how the companies’ strategic information communicates through the middle managers on the operational level within the retail sector.  The empirical data is based on two companies within the retail sector, Willys and City Gross. The data has been gathered through a qualitative method using a combination of interviews, observations and content analysis, containing external and internal documents. The result of the study highlights teamwork and that well-being creates efficiency and goal fulfillment. A work situation with variation establishes a foundation for changes in staff requirements. The middle managers should keep using dialogues to ensure the adjustment and translation of the information. They need to improve their use of meeting structure and technical tools.

No description available.

Denna studie undersöker hur elever i Särskilda Utbildningsbehov i Matematik (SUM) upplever problemlösning i grupp i matematik samt hur de agerar i praktiken vid sådana tillfällen. Med fördjupad kunskap kring ämnet är ambitionen att på ett gynnsamt sätt organisera den specialpedagogiska undervisningen så att SUM-elever blir delaktiga vid problemlösningssituationer i den ordinarie undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats där observationer och intervjuer med tre SUM-elever från år 3 har genomförts. Till grund för analysen har studiens teoretiska begrepp kommunikation och delaktighet funnits.   Resultatet visar att eleverna upplever att de är delaktiga i gruppen och att de alla på något sätt är aktiva i arbetet med uppgiften. Ett inkluderande förhållningssätt visade sig spela roll för hur eleverna valde att delta och kommunicera i respektive grupper. Vid observationerna blev det synligt att inkludering ur ett didaktiskt perspektiv är viktigt för att få eleverna att känna att de klarar av uppgiften samt att de kan bidra med något i gruppen. Dock blir det tydligt i vissa fall att det i kommunikationen eleverna emellan används tillvägagångssätt som är inövade utan förståelse vilket leder till att de inte har någon kontroll över arbetet att lösa uppgiften. Några elever framför samtidigt i intervjuerna hur deras låga tilltro till sin egna matematiska förmåga kring att lösa problem gör att de hellre arbetar i grupp. / This study examines students in Special needs Education in Mathematics (SEM) experience of problem solving in groups in mathematics. The studie also investigates how the students act in practice in problem solving situations. The overall aim of the study is to reach in-depth knowledge about the subject which would be a good help in organizing the special education work with SEM-pupils and problem solving in a successful way. The study has a qualitative approach, where observations and interviews with three SEM pupils from lower primary school (grade 3) in Sweden has formed the empirical material in the study. The theoretical concepts communication and participation are the foundation of analysis.   The result show that an inclusive approach seems to be important in how the pupils chose to communicate and participate, meaning that the students in SEM are in mixed ability groups when working with problem solving. The pupils experienced that they participated in the groups and all of them were at some degree active in the problem solving task and they expressed that they liked problem solving. The didactic perspective is very important to make pupils feel that they are up to the task and that they can contribute to the group. However, it`s clear in some of the cases that problem solving is practiced with strategies but without understanding. Some of the pupils talks about their bad confidence in their mathematical ability and therefore they prefer working with problem solving in groups.