Denna uppsats belyser hur lärare i grundskolan inhämtar forskning och tillämpar den i sin undervisning. Utgångspunkt är skollagens krav att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och ansvaret detta lägger på skolledning och lärare. I uppsatsen görs en intervjuundersökning med lärare som undervisar i svenska som andraspråk. Det rör sig om sex intervjuade lärare som är verksamma vid tre olika skolor: en skola med särskild inriktning på nyanlända elever, en friskola med språklig inriktning samt en kommunal skola av vanligt slag. De frågor som ställs gäller lärarnas inhämtning av forskning som om läsförståelse och hur de förvärvade kunskaperna sedan används i undervisningen. Intervjuerna visar att de tillfrågade lärarna har starka ambitioner att utveckla skolans undervisning, men att det kan finnas hinder såsom att det saknas tid för egen förkovran under arbetsdagen och att skolan inte erbjuder lämpliga forum och grupper för pedagogisk diskussion. Den slutsats som dras i uppsatsen är att det är skolledningens uppgift att ge bättre förutsättningar för lärarnas inhämtning av forskning, liksom att aktivt stödja att de förvärvade kunskaperna sedan tillämpas i undervisningen. Att dessa möjligheter sedan verkligen utnyttjas bör ses som ett gemensamt ansvar för skolledning och lärare.

Tidigare forskning påvisar att sjuksköterskor i ringa omfattning kan ta sig tid till att söka och läsa vetenskapliga rapporter vilket även speglar sig i handledarskapet. Om studenter inte ser sjuksköterskor söka ny kunskap i forskningen eller får handledning i att söka, kan vi då förutsätta att de kommer att uppfylla kravet från högskoleverket under studietiden samt socialstyrelsens kompetensbeskrivning när de är färdiga sjuksköterskor?Att belysa sjuksköterskors egna erfarenheter av att använda forskningsrapporter kan ge kunskaper om sjuksköterskor har behov av att stärka sitt eget kritiska tänkande och sin vetenskapliga hållning som sedan kan berika dem i deras handledarroll.Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att använda forskningsrapporter i sitt dagliga arbete med vård och handledning av studenter i klinisk verksamhet. För att belysa handledande sjuksköterskors erfarenheter valdes intervju som metod och texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Uppsatsens resultat ger en nulägesbeskrivning av studiens forskningsområde och stöds av tidigare forskningsresultat. Resultatet redovisas i två domäner, hinder och begränsningar samt möjligheter och förutsättningar för att tillvarata forskningsresultat i vårdandet och studenthandledning.Hinder och begränsningar var tidsbrist, brist på vilja och engagemang, brist på kunskap i informationssökning och att kunna tillgodogöra sig det vetenskapliga språket och till sist bristande tillgänglighet på forskningsrapporter. Möjligheter och förutsättningar var önskan om mer tid, vilja och engagemang, att ha kunskap och erfarenhet och till sist tillgänglighet till forskningsrapporter. Diskussionen tar upp att flera av sjuksköterskorna skulle vilja stimulera studenterna mer att ta tillvara forskningsresultat men att många handledare saknade kunskaper som informationssökning och det vetenskapliga språket. / Program: Fristående kurs

<p>I detta arbete försöker jag belysa om pedagoger använder sig av forskares resultat då de planerar sitt arbete med barns språkutveckling. Jag synar ett samverkansområde och en skolas språkutvecklingsprojekt. Jag kommer fram till att pedagoger har en stor teorikunskap men att deras egna erfarenheter är mer betydelsefulla. Om forskare och praktiker kan mötas i ömsesidig respekt för varandras kunskap och båda parter är delaktiga i forskningsprocessen, nås den bästa utvecklingen.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att öka förståelsen för hur ämneslärare uppfattar och använder sig av begreppet forskningsanknytning. Undersökningen har gjorts utifrån en fallstudie där fem ämneslärare i svenska har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de intervjuade lärarna har uppfattat forskningsanknytning dels via kursinnehåll, dels som ett arbetssätt, och att de främst har upplevt forskningsanknytningen som punktvisa nedslag vid vissa kursavsnitt, framförallt vid uppsatsskrivande. Lärarna använder sig av forskningsanknytning i sin lärarverksamhet genom val av metoder och material, och genom att tillämpa delar av forskningsprocessen när de planerar och genomför undervisning. Studien visar också att de intervjuade lärarna förefaller dels kunna mer om, dels använda sig av forskningsanknytning i större utsträckning än vad de själva ger uttryck för.</p>

Denna uppsats syftar till att öka förståelsen för hur ämneslärare uppfattar och använder sig av begreppet forskningsanknytning. Undersökningen har gjorts utifrån en fallstudie där fem ämneslärare i svenska har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de intervjuade lärarna har uppfattat forskningsanknytning dels via kursinnehåll, dels som ett arbetssätt, och att de främst har upplevt forskningsanknytningen som punktvisa nedslag vid vissa kursavsnitt, framförallt vid uppsatsskrivande. Lärarna använder sig av forskningsanknytning i sin lärarverksamhet genom val av metoder och material, och genom att tillämpa delar av forskningsprocessen när de planerar och genomför undervisning. Studien visar också att de intervjuade lärarna förefaller dels kunna mer om, dels använda sig av forskningsanknytning i större utsträckning än vad de själva ger uttryck för.

I detta arbete försöker jag belysa om pedagoger använder sig av forskares resultat då de planerar sitt arbete med barns språkutveckling. Jag synar ett samverkansområde och en skolas språkutvecklingsprojekt. Jag kommer fram till att pedagoger har en stor teorikunskap men att deras egna erfarenheter är mer betydelsefulla. Om forskare och praktiker kan mötas i ömsesidig respekt för varandras kunskap och båda parter är delaktiga i forskningsprocessen, nås den bästa utvecklingen.

Klimatdebatten är mycket aktuell idag, frågorna är många och de entydiga svaren är få. Detta fick en klass gymnasieelever uppleva i ett rollspelsprojekt där de tilldelades åsikter från ett antal olika källor. Eleverna fick representera dessa åsikter under en debatt som utgjorde avslutning på ett tre veckor långt projekt. Vid starten hade majoriteten av eleverna mycket liknande åsikter men under projektets gång kom de till insikter om varför denna typ av komplicerade frågor sällan har entydiga svar. De insåg också att vi människor är mycket lättpåverkade och att personliga känslor och åsikter ofta påverkar möjligheterna till en rationell debatt. Rollspel visade sig i detta projektet vara en mycket användbar metod för att engagera elever och vidga deras vyer kring denna typ av frågeställningar.

Detta examensarbete studerar den ambition som finns att forskningsbasera den svenska skolan. Dels har ett specifikt utbildningsinitiativ studerats - forskarutbildning för lärare - och därtill har direktiv till det nybildade Skolforskningsinstitutet undersökts. Med dessa två inriktningar finns en förhoppning om att teckna en bild kring forskningsbaseringens motiv,uttryck och utmaningar.Med avstamp i ett professionsteoretiskt ramverk ställs följande frågeställningar: Vilka motiv ligger bakom intentionerna att forskningsbasera den svenska skolan? Hur kan intentionerna att forskningsbasera skolan förstås utifrån de som representeras av Skolforskningsinstitutet? Hur kan ambitionen att forskningsbasera skolan förstås utifrån ett initiativ som forskarutbildning för lärare? Hur kan lärarprofessionens karakteristika enligtprofessionsteori förklara utmaningar med ambitionen att forskningsbasera skolan?Syftet med studien är att analysera och förstå ambitionen att forskningsbasera skolans verksamhet. Genom att använda ett professionsperspektiv finns samtidigt intentionen att nyansera diskussionen om forskning för skolan och bidra med en analys kring de utmaningar som kan uppstå när skolverksamheten ska bli forskningsbaserad. Den teoretiska stommenutgörs av sociologen Thomas Brantes professionsteori.Frågeställningarna undersöks med hjälp av en dokumentanalys. Exempel på dokument som har studerats är regeringsdirektiv, statliga offentliga utredningar (SOU), propositioner och rapporter. Materialet har studerats genom en kvalitativ textanalys med en hermeneutiskansats.I fallet med forskarutbildning för lärare visar uppsatsen att forskningsbaseringen av skolan tenderar att bli top-down styrd. Detta kan möjligen förklara vissa utmaningar med att implementera forskningsresultat i skolans verksamhet. I en vidare analys av top-down styrning kan forskningsbasering betraktas som ett professionaliseringssträvande. En slutsats är att forskningsbasering av skolan riskerar att i förlängningen politiseras.