Detta examensarbete studerar den ambition som finns att forskningsbasera den svenska skolan. Dels har ett specifikt utbildningsinitiativ studerats - forskarutbildning för lärare - och därtill har direktiv till det nybildade Skolforskningsinstitutet undersökts. Med dessa två inriktningar finns en förhoppning om att teckna en bild kring forskningsbaseringens motiv,uttryck och utmaningar.Med avstamp i ett professionsteoretiskt ramverk ställs följande frågeställningar: Vilka motiv ligger bakom intentionerna att forskningsbasera den svenska skolan? Hur kan intentionerna att forskningsbasera skolan förstås utifrån de som representeras av Skolforskningsinstitutet? Hur kan ambitionen att forskningsbasera skolan förstås utifrån ett initiativ som forskarutbildning för lärare? Hur kan lärarprofessionens karakteristika enligtprofessionsteori förklara utmaningar med ambitionen att forskningsbasera skolan?Syftet med studien är att analysera och förstå ambitionen att forskningsbasera skolans verksamhet. Genom att använda ett professionsperspektiv finns samtidigt intentionen att nyansera diskussionen om forskning för skolan och bidra med en analys kring de utmaningar som kan uppstå när skolverksamheten ska bli forskningsbaserad. Den teoretiska stommenutgörs av sociologen Thomas Brantes professionsteori.Frågeställningarna undersöks med hjälp av en dokumentanalys. Exempel på dokument som har studerats är regeringsdirektiv, statliga offentliga utredningar (SOU), propositioner och rapporter. Materialet har studerats genom en kvalitativ textanalys med en hermeneutiskansats.I fallet med forskarutbildning för lärare visar uppsatsen att forskningsbaseringen av skolan tenderar att bli top-down styrd. Detta kan möjligen förklara vissa utmaningar med att implementera forskningsresultat i skolans verksamhet. I en vidare analys av top-down styrning kan forskningsbasering betraktas som ett professionaliseringssträvande. En slutsats är att forskningsbasering av skolan riskerar att i förlängningen politiseras.