Detta examensarbete studerar den ambition som finns att forskningsbasera den svenska skolan. Dels har ett specifikt utbildningsinitiativ studerats - forskarutbildning för lärare - och därtill har direktiv till det nybildade Skolforskningsinstitutet undersökts. Med dessa två inriktningar finns en förhoppning om att teckna en bild kring forskningsbaseringens motiv,uttryck och utmaningar.Med avstamp i ett professionsteoretiskt ramverk ställs följande frågeställningar: Vilka motiv ligger bakom intentionerna att forskningsbasera den svenska skolan? Hur kan intentionerna att forskningsbasera skolan förstås utifrån de som representeras av Skolforskningsinstitutet? Hur kan ambitionen att forskningsbasera skolan förstås utifrån ett initiativ som forskarutbildning för lärare? Hur kan lärarprofessionens karakteristika enligtprofessionsteori förklara utmaningar med ambitionen att forskningsbasera skolan?Syftet med studien är att analysera och förstå ambitionen att forskningsbasera skolans verksamhet. Genom att använda ett professionsperspektiv finns samtidigt intentionen att nyansera diskussionen om forskning för skolan och bidra med en analys kring de utmaningar som kan uppstå när skolverksamheten ska bli forskningsbaserad. Den teoretiska stommenutgörs av sociologen Thomas Brantes professionsteori.Frågeställningarna undersöks med hjälp av en dokumentanalys. Exempel på dokument som har studerats är regeringsdirektiv, statliga offentliga utredningar (SOU), propositioner och rapporter. Materialet har studerats genom en kvalitativ textanalys med en hermeneutiskansats.I fallet med forskarutbildning för lärare visar uppsatsen att forskningsbaseringen av skolan tenderar att bli top-down styrd. Detta kan möjligen förklara vissa utmaningar med att implementera forskningsresultat i skolans verksamhet. I en vidare analys av top-down styrning kan forskningsbasering betraktas som ett professionaliseringssträvande. En slutsats är att forskningsbasering av skolan riskerar att i förlängningen politiseras.

Syftet med den här studien är att få ökade kunskaper om lärares relation till forskning. Studien har en kvalitativ ansats och grunden för studien är intervjuer med lärare. De forskningsfrågor som ställs handlar om hur lärare kommer i kontakt med forskning, hur de använder sig av forskning och vilka faktorer som kan påverka lärares användande av forskning. Studiens teoretiska utgångspunkt är den nyinstitutionella teorin, som finns med som förklaringsmodell för hur skolan som organisation tar emot och använder sig av nya idéer. Resultatet visar att lärare har stor tilltro till forskning och de uppger flera olika anledningar till ett forskningsanvändande. De menar dock att det inte alltid är så lätt att ta del av forskning. Det framkommer att det är stora skillnader mellan skolorna när det gäller vilka förutsättningar som finns för lärarnas forskningsanvändande. Studiens resultat visar att det är viktigt att ta hänsyn till vilka faktorer som kan bidra till lärares möjligheter till att ta del av och använda sig av forskning i den pedagogiska verksamheten. Resultatet bidrar också med en insikt om att lärares användning av forskning är ett mångfacetterat fenomen där flera olika processer och faktorer påverkar vilken forskning som lärare använder sig av och hur forskningsanvändande sedan tar sig uttryck i den lokala praktiken.

Syftet med den här studien är att få ökade kunskaper om hur lärare tolkar och realiserar Skollagens skrivning om en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800). Studien har en kvalitativ ansats där insamling av data har skett både genom intervjuer med lärare och genom fältstudier i lärares praktik. I nära anslutning till fältstudierna har även uppföljande samtal genomförts. Forskningsfrågorna behandlar hur lärare tolkar begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, samt vilka eventuella uttryck som kan skönjas i lärares praktik utifrån Skollagens formulering.   Den sociologiska nyinstitutionalismen finns med som teoretisk förklaringsmodell i tolkningen av resultaten. Framkomna resultat visar att olika uttryck för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kan ses i lärares praktik, men i varierande grad och med olika tyngdpunkt i de två kunskapstraditionerna. Lärarnas tolkning av begreppet vetenskaplig grund är främst utifrån vetenskap som innehåll exempelvis olika forskningsbaserade metoder och modeller. Lärarna framhåller däremot inte i lika hög grad vetenskaplig grund som form d.v.s. ett vetenskapligt förhållningssätt. Begreppet beprövad erfarenhet är relativt svårdefinierat och en del lärare tolkar begreppet som den egna erfarenheten. Lärarna i studien ger uttryck för en tilltro till forskning och vad den kan bidra med i deras verksamhet, men i resultatet framträder dock att lärares praktik främst är erfarenhetsgrundad. Resultatet visar på olika faktorer som kan ses centrala för en utveckling av en forskningsbaserad skola såsom organisatoriska förutsättningar och utbildningsinsatser. Sammantaget så bidrar studiens resultat till att synliggöra en komplex bild av lärares möjligheter till att leva upp till Skollagens formulering om en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800).