Bakgrund  I svensk lag stadgas att hälso- och sjukvårdspersonal skall utföra sitt arbete i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Ständig och snabb utveckling inom vårdens och omsorgens områden gör att tidigare kunskap fortlöpande måste omvärderas. Den enskilda sjuksköterskan har därför ett personligt ansvar att hålla sig à jour genom livslångt lärande och kontinuerlig uppdatering av de egna kunskaperna. Detta är viktigt då tillämpning av relevant kunskap ger optimal användning av tillgängliga resurser, och minskar risken att hälso- och sjukvårdens resurser ödslas på ineffektiva vårdåtgärder. Trots att studier visar att en klar majoritet av yrkesutövande sjuksköterskor i Sverige är positivt inställda till forskning, skattar sjuksköterskor själva låg användning av forskningsresultat. Syfte Syftet var att beskriva faktorer som kan underlätta eller försvåra sjuksköterskans möjlighet att ta del av forskningsresultat då evidensbaserad vård och omvårdnad skall bedrivas. Metod Metoden som valdes för examensarbetets genomförande var litteraturöversikt. Sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes under april månad 2016 i databaserna CINAHL och PubMed.  Resultat Det framkom många faktorer som påverkar sjuksköterskans möjlighet att ta del av forskningsresultat. Försvårande faktorer utgjordes exempelvis av tidsbrist, bristande kunskaper inom forskning, bristande sökkunskaper, svårighet att få tillgång till databaser och arbetsplatsens kultur. Underlättande faktorer beskrevs bland annat utgöras av enkel och snabb tillgång till pålitlig information, erhållen utbildning samt fortbildning, och att databasernas terminologi påminde om sjuksköterskornas egna. Slutsats Faktorer såsom den individuella sjuksköterskans befintliga kunskaper, logistik, tid, miljö och organisatoriskt stöd kan påverka möjligheten att ta del av forskningsresultat.

The Professional Nurse in Relation to Academic Nursing Education The increasing demands on the nurse’s competence in the society are reflected in laws and ordinances as well as in the transition of the nursing education to universities. The overall aim of this thesis was to illuminate, describe and understand nurses’ professional awareness in relation to academic nursing education. The longitudinal studies I and II of the thesis included novice nursing students (n= 164/163), senior students (n=123/124), and nurses three to five years after graduating (n=83/82). Study III of the thesis covered a nationally random selection of nurses graduated during four different years before and after the implementation of the academic education (n=289). Study IV focused on senior students (n=155). The data were collected by means of three questionnaires: open questions where the respondents were asked to describe their views of a good nurse and a bad nurse (I); a scale for assessing the professional self in relation to others (modified Nurse Self Description Form) (II); and finally, a questionnaire designed to asses the nurses’ (III) and the students’ (IV) attitudes to and awareness of research within nursing (as developed in study III). The data were analysed by means of content analysis (I) and parametric and non-parametric statistical methods (II, III, IV), and factor analysis (III). The result was that the characteristic of a good nurse ”to do good for others” emerged strongly and retained its dominant position throughout the education and beyond. ”To be competent and skilled” was also highly favoured and gained ground during and after the training. ”To have professional courage and pride” and ”to seek professional development” were considerably less prominent but increased slightly in importance over time (I). The professional self in relation to others in similar situations were generally rated as both strong among students and experienced nurses (II). Also in this respect there was an emphasis on the aspect of doing good for others. The professional self grew stronger over time in the areas of drive, objectivity, flexibility, ability to teach, ability to communicate and sociability, whereas the desire to contribute through research and knowledge mastery decreased over time (II). The process of developing into an experienced nurse, however, entailed increased awareness of the complexity of the nursing profession. The instruments for measuring attitudes to nursing research were validated through factor analysis, which generated seven factors termed ”research language,” ”need of research knowledge,” ”participation,” ”the profession,” ”meaningfulness,” ”study literature,” and ”developing–resources” (III). Nurses (III) as well as students (IV) expressed a positive attitude to nursing research and its application to the nursing profession. However, the nurses in particular stated that they seldom read scientific journals and seldom applied nursing research in their daily work. To sum up, the research in this thesis shows that students and nurses only to a moderate extent displayed the professional awareness that the academic nursing education aims for. The traditional image of a good nurse was the most clearly manifested form of awareness, whereas insufficient awareness was registered in areas related to own responsibility for research-based practice. The result indicates a need for further collaboration between the nursing education and the health care sector, as well as for academically highly qualified nurses as resource persons in nursing practice, to support quality development in nursing, and serve as role models for students. / Den professionella sjuksköterskan i relation till den akademiska sjuksköterskeutbildningen Kraven på en professionell sjuksköterska har ökat i samhället vilket synliggjorts genom olika lagar och författningar samt akademiseringen av sjuksköterskeutbildningen. Det övergripande syftet med avhandlingen var att belysa, beskriva och förstå sjuksköterskors professionella medvetenhet i relation till den akademiska sjuksköterskeutbildningen. Delstudie I och II, som var longitudinella, inkluderade sjuksköterskestudenter i början av utbildningen (n=164/163), i slutet av utbildningen (n=123/124) samt sjuksköterskor tre till fem år efter examen (n=83/82). Delstudie III genomfördes med ett nationellt slumpmässigt urval av sjuksköterskor (n=289) examinerade vid fyra olika tillfällen före och efter det att sjuksköterskeutbildningen blev akademiserad. Delstudie IV inkluderade sjuksköterskestudenter strax före examen (n=155). Data har insamlats med hjälp av tre frågeformulär: ett med öppna svar där deltagarna beskrev sin syn på en bra sjuksköterska (I); ett med en skala för bedömning av det professionella jaget i förhållande till andra (modifierad Nurse Self Description Form) (II); ett om sjuksköterskors (III) respektive studenters (IV) inställning till och medvetenhet om omvårdnadsforskning (utvecklades i delstudie III). Data analyserades med hjälp av innehållsanalys (I) och parametriska och icke parametriska statistiska metoder (II, III, IV) samt faktoranalys (III). Karaktäristiskt för en bra sjuksköterska var (I): ”att göra gott för andra”, vilket framträdde starkt och bibehölls till stora delar från nybörjarstudent till erfaren sjuksköterska; ”att vara kompetent och skicklig” framträdde också starkt samt ökade under och efter utbildningen; ”att vara modig och stolt i yrkesrollen” samt ”att sträva efter professionell utveckling” framkom i betydligt mindre grad men med en viss ökning över tid. Det professionella jaget i relation till andra i liknande situationer skattades generellt som starkt från nybörjarstudent till erfaren sjuksköterska (II). Även här fanns en betoning av att göra gott för andra. Det professionella jaget stärktes över tid inom arbetsförmåga, objektivitet, flexibilitet, undervisningsförmåga, kommunikationsförmåga och social förmåga medan det försvagades inom vilja att behärska kunskap och vilja att bidra till ny kunskap (II). Utvecklingen till erfaren sjuksköterska visade på en ökad medvetenhet om sjuksköterskeyrkets komplexitet. Instrumentutvecklingen för att skatta inställning till omvårdnadsforskning validerades genom faktoranalys som genererade sju faktorer benämnda ”forskningsspråket”, ”behov av forskningskunskap”, ”delaktighet”, ”professionen”, ”meningsfullhet”, ”studera litteratur” samt ”utveckling – resurs” (III). Såväl sjuksköterskor (III) som studenter (IV) angav en positiv attityd till omvårdnadsforskning och dess tillämpning i sjuksköterskans arbete. Däremot angav framför allt sjuksköterskorna att de i ringa grad läste vetenskapliga tidskrifter samt i ringa grad använde omvårdnadsforskning i det dagliga arbetet. Sammanfattningsvis framkom att studenter och sjuksköterskor endast delvis uppvisade en professionell medvetenhet relaterat till intentionerna i den akademiska sjuksköterskeutbildningen. Den medvetenhet som tydligast framkom kan relateras till den traditionella bilden av en bra sjuksköterska medan de områden som framträdde som bristfälliga kan relateras till de krav som ställs på ett professionellt arbete grundat på vetenskap och beprövad erfarenhet. Resultatet påvisar behovet av fortsatt samverkan mellan sjuksköterskeutbildningen och vårdverksamheten samt behovet av sjuksköterskor med högre akademisk utbildning som resurspersoner för utveckling av en forskningsbaserad patientvård. / <p>Vid disputationstillfället var delarbete 1, den professionella sjuksköterskan – i relation till den akademiska sjuksköterskeutbildningen, accepterat för publicering.</p>

<p>The Professional Nurse in Relation to Academic Nursing Education</p><p>The increasing demands on the nurse’s competence in the society are reflected in laws and ordinances as well as in the transition of the nursing education to universities. The overall aim of this thesis was to illuminate, describe and understand nurses’ professional awareness in relation to academic nursing education.</p><p>The longitudinal studies I and II of the thesis included novice nursing students (n= 164/163), senior students (n=123/124), and nurses three to five years after graduating (n=83/82). Study III of the thesis covered a nationally random selection of nurses graduated during four different years before and after the implementation of the academic education (n=289). Study IV focused on senior students (n=155). The data were collected by means of three questionnaires: open questions where the respondents were asked to describe their views of a good nurse and a bad nurse (I); a scale for assessing the professional self in relation to others (modified Nurse Self Description Form) (II); and finally, a questionnaire designed to asses the nurses’ (III) and the students’ (IV) attitudes to and awareness of research within nursing (as developed in study III). The data were analysed by means of content analysis (I) and parametric and non-parametric statistical methods (II, III, IV), and factor analysis (III).</p><p>The result was that the characteristic of a good nurse ”to do good for others” emerged strongly and retained its dominant position throughout the education and beyond. ”To be competent and skilled” was also highly favoured and gained ground during and after the training. ”To have professional courage and pride” and ”to seek professional development” were considerably less prominent but increased slightly in importance over time (I). The professional self in relation to others in similar situations were generally rated as both strong among students and experienced nurses (II). Also in this respect there was an emphasis on the aspect of doing good for others. The professional self grew stronger over time in the areas of drive, objectivity, flexibility, ability to teach, ability to communicate and sociability, whereas the desire to contribute through research and knowledge mastery decreased over time (II). The process of developing into an experienced nurse, however, entailed increased awareness of the complexity of the nursing profession. The instruments for measuring attitudes to nursing research were validated through factor analysis, which generated seven factors termed ”research language,” ”need of research knowledge,” ”participation,” ”the profession,” ”meaningfulness,” ”study literature,” and ”developing–resources” (III). Nurses (III) as well as students (IV) expressed a positive attitude to nursing research and its application to the nursing profession. However, the nurses in particular stated that they seldom read scientific journals and seldom applied nursing research in their daily work.</p><p>To sum up, the research in this thesis shows that students and nurses only to a moderate extent displayed the professional awareness that the academic nursing education aims for. The traditional image of a good nurse was the most clearly manifested form of awareness, whereas insufficient awareness was registered in areas related to own responsibility for research-based practice. The result indicates a need for further collaboration between the nursing education and the health care sector, as well as for academically highly qualified nurses as resource persons in nursing practice, to support quality development in nursing, and serve as role models for students.</p> / <p>Den professionella sjuksköterskan i relation till den akademiska sjuksköterskeutbildningen</p><p>Kraven på en professionell sjuksköterska har ökat i samhället vilket synliggjorts genom olika lagar och författningar samt akademiseringen av sjuksköterskeutbildningen. Det övergripande syftet med avhandlingen var att belysa, beskriva och förstå sjuksköterskors professionella medvetenhet i relation till den akademiska sjuksköterskeutbildningen.</p><p>Delstudie I och II, som var longitudinella, inkluderade sjuksköterskestudenter i början av utbildningen (n=164/163), i slutet av utbildningen (n=123/124) samt sjuksköterskor tre till fem år efter examen (n=83/82). Delstudie III genomfördes med ett nationellt slumpmässigt urval av sjuksköterskor (n=289) examinerade vid fyra olika tillfällen före och efter det att sjuksköterskeutbildningen blev akademiserad. Delstudie IV inkluderade sjuksköterskestudenter strax före examen (n=155). Data har insamlats med hjälp av tre frågeformulär: ett med öppna svar där deltagarna beskrev sin syn på en bra sjuksköterska (I); ett med en skala för bedömning av det professionella jaget i förhållande till andra (modifierad Nurse Self Description Form) (II); ett om sjuksköterskors (III) respektive studenters (IV) inställning till och medvetenhet om omvårdnadsforskning (utvecklades i delstudie III). Data analyserades med hjälp av innehållsanalys (I) och parametriska och icke parametriska statistiska metoder (II, III, IV) samt faktoranalys (III).</p><p>Karaktäristiskt för en bra sjuksköterska var (I): ”att göra gott för andra”, vilket framträdde starkt och bibehölls till stora delar från nybörjarstudent till erfaren sjuksköterska; ”att vara kompetent och skicklig” framträdde också starkt samt ökade under och efter utbildningen; ”att vara modig och stolt i yrkesrollen” samt ”att sträva efter professionell utveckling” framkom i betydligt mindre grad men med en viss ökning över tid. Det professionella jaget i relation till andra i liknande situationer skattades generellt som starkt från nybörjarstudent till erfaren sjuksköterska (II). Även här fanns en betoning av att göra gott för andra. Det professionella jaget stärktes över tid inom arbetsförmåga, objektivitet, flexibilitet, undervisningsförmåga, kommunikationsförmåga och social förmåga medan det försvagades inom vilja att behärska kunskap och vilja att bidra till ny kunskap (II). Utvecklingen till erfaren sjuksköterska visade på en ökad medvetenhet om sjuksköterskeyrkets komplexitet. Instrumentutvecklingen för att skatta inställning till omvårdnadsforskning validerades genom faktoranalys som genererade sju faktorer benämnda ”forskningsspråket”, ”behov av forskningskunskap”, ”delaktighet”, ”professionen”, ”meningsfullhet”, ”studera litteratur” samt ”utveckling – resurs” (III). Såväl sjuksköterskor (III) som studenter (IV) angav en positiv attityd till omvårdnadsforskning och dess tillämpning i sjuksköterskans arbete. Däremot angav framför allt sjuksköterskorna att de i ringa grad läste vetenskapliga tidskrifter samt i ringa grad använde omvårdnadsforskning i det dagliga arbetet.</p><p>Sammanfattningsvis framkom att studenter och sjuksköterskor endast delvis uppvisade en professionell medvetenhet relaterat till intentionerna i den akademiska sjuksköterskeutbildningen. Den medvetenhet som tydligast framkom kan relateras till den traditionella bilden av en bra sjuksköterska medan de områden som framträdde som bristfälliga kan relateras till de krav som ställs på ett professionellt arbete grundat på vetenskap och beprövad erfarenhet. Resultatet påvisar behovet av fortsatt samverkan mellan sjuksköterskeutbildningen och vårdverksamheten samt behovet av sjuksköterskor med högre akademisk utbildning som resurspersoner för utveckling av en forskningsbaserad patientvård.</p> / Vid disputationstillfället var delarbete 1, den professionella sjuksköterskan – i relation till den akademiska sjuksköterskeutbildningen, accepterat för publicering.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka några pedagogers uppfattning om vilka olikafaktorer som kan påverka barns benägenhet att samarbeta och på vilket sätt dessa faktorer påverkar. Sommetod för att samla in data till studien har fyra pedagoger intervjuats. De berättar om i vilka situationerde sett barn samarbeta. Undersökningen redogör för olika faktorer som påverkar barns förmåga attsamarbeta. Dessa är miljön, gruppidentitet, kommunikation, tillit, gemensamt mål samt de vuxnasförhållningssätt. De olika påverkansfaktorerna samverkar med varandra men den övergripande faktornför barn är de vuxnas förhållningssätt då det är detta förhållningssätt som skapar förutsättningarna för deandra faktorerna. Undersökningen tar också upp skillnader mellan pedagoginitierat samarbete ochbarninitierat samarbete samt jämför pedagogernas erfarenhetsbaserade kunskap med denforskningsbaserade kunskapen.

Hur kan begreppet support structures förstås i relation till det konstnärliga projektet SOLO SHOW? Denna uppsats behandlar arbetets villkor och synliggörandet av dessa inom konstens fält. Support structures (stödstrukturer) kan förstås som det arbete som upprätthåller, uppmuntrar, stärker och står bakom (något). Närmandet till ett, eller flera,”svar” på frågeställningen sker genom ett resonerande i relation till utsnitt ur Julia Bryan-Wilsons Art Workers: radical practice in the Vietnam war era, Hito Steyerls ”Is a Museum a Factory?” och hennes tolkning av termerna ”work” och ”occupation”, samt det genomgående teoretiska verktyget: begreppet support structures.