Denna uppsats belyser hur lärare i grundskolan inhämtar forskning och tillämpar den i sin undervisning. Utgångspunkt är skollagens krav att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och ansvaret detta lägger på skolledning och lärare. I uppsatsen görs en intervjuundersökning med lärare som undervisar i svenska som andraspråk. Det rör sig om sex intervjuade lärare som är verksamma vid tre olika skolor: en skola med särskild inriktning på nyanlända elever, en friskola med språklig inriktning samt en kommunal skola av vanligt slag. De frågor som ställs gäller lärarnas inhämtning av forskning som om läsförståelse och hur de förvärvade kunskaperna sedan används i undervisningen. Intervjuerna visar att de tillfrågade lärarna har starka ambitioner att utveckla skolans undervisning, men att det kan finnas hinder såsom att det saknas tid för egen förkovran under arbetsdagen och att skolan inte erbjuder lämpliga forum och grupper för pedagogisk diskussion. Den slutsats som dras i uppsatsen är att det är skolledningens uppgift att ge bättre förutsättningar för lärarnas inhämtning av forskning, liksom att aktivt stödja att de förvärvade kunskaperna sedan tillämpas i undervisningen. Att dessa möjligheter sedan verkligen utnyttjas bör ses som ett gemensamt ansvar för skolledning och lärare.

Primary schools in Sweden today display a significant lack of aesthetic learning processes and non-traditional teaching methods in all school subjects. It is well established, through previous studies, that the use of music, art, dance and drama activities benefits student’s language development in second language learning. This study aims to investigate how English teachers in year 4 work with aesthetic learning processes and non-traditional teaching methods in the classroom. Therefore, only the school subject English will be focused on in this study, as it is the first compulsory foreign language that is taught to students in Swedish primary schools. The question formulation of the study is: how often do English teachers in year 4 work with aesthetic learning processes (non-traditional teaching methods) in their teaching? How does the use of aesthetic learning processes affect students' learning, motivation and participation in the school subject English according to the teachers? This study was conducted using a qualitative research method, with semi-structured interviews, as well as classroom observations, with five teacher participants from different primary schools. The theoretical viewpoints of the study are Howard Gardner’s theory of multiple intelligencesand Thomas Guskey's model for professional teacher development. The analysis of the results showed that only a small group of teachers have competence and knowledge in aesthetic learning processes. The teachers in this study, who lack educational experience on the use of aesthetic learning processes, tend to have more negative attitudes towards aesthetic activities in the classroom. Teachers who, on the contrary, have had courses on aesthetic learning processes in educational programs, often use these types of activities during their English lessons. The lack of non-traditional methods in some teacher’s lessons seems to have a connection to the teachers own educational experience, as well as their attitudes towards the use of it in the classroom. The fear of failing and losing authority in their lessons is one of the crucial factors to why some teachers avoid going beyond the methods they use themselves in the classroom. The increase of student motivation, as well as the desire to learn English, in non-traditonal activities is something all the teachers agree on. The teachers also emphasize that this type of activities becomes a way for the students to concretize their knowledge. The students seem to learn new words better by singing them and dare to speak English orally with activities where they can express themselves in many different ways. Thus, the students develop their english language through creative subjects and activities. In conclusion there is still a significant lack of non-traditional methods in primary schools in Sweden, which can be linked to the teachers educational experience and competence, as well as their attitudes and own beliefs.

SammanfattningSyftet med examensarbetet är att undersöka och ta reda på vad studenten med ekonomexamen 180 hp som basutbildning samt som har en lärarexamen 90 hp i pedagogik, arbetar med idag? Examensarbetet kommer i stort belysa frågeställningar om lärarens bakgrund och arbetslivserfarenheter, tidigare ekonomisk utbildning och lärarutbildningen på Malmö Högskola samt vad den utexaminerade läraren arbetade med efter sin lärarexamen. Studien är en kvantitativ webbundersökning som är uppdelad i tre grupper: Den första gruppen riktar in sig på de lärare som fortfarande är lärare, den andra gruppen de som varit lärare men inte är det längre och den tredje gruppen är de som aldrig arbetat som lärare.Sammantaget kan vi konstatera i undersökningen, att det är jämnt fördelat mellan könen och det verkar vara ett väl övervägt beslut att bli lärare, snarare än ett impulsbeslut. Tiden mellan ekonomexamen och lärarexamen är i genomsnitt drygt 10 år och har ett spann mellan 2 och 28 år. De övervägande skälen till att gå lärarutbildningen är att få en lärarbehörighet och det genuina intresset av att undervisa. Dessutom anser respondenterna att det viktigaste de lärde sig under praktikperioden var att planera och genomföra en lektion samt att samarbeta med kollegor och att använda olika typer av läromedel. Det man främst saknade i utbildningen var konfliktlösning och retorik men även kunskap i att hantera betygssystemet. Respondenternas uppfattningar om stödpersoner under utbildningen varierar och i undersökningen får handledarna på praktikplatsen störst förtroende medan lärarna på Malmö Högskola får minst förtroende. De allra flesta respondenterna fick arbete som lärare inom tre månader medan två respondenter aldrig fick något arbete som lärare. De respondenter som fortfarande arbetar som lärare och de som har arbetat som lärare betonar vikten av den tidigare arbetslivserfarenheten, som är drygt tio år. Erfarenheten anser de sig ha mycket stor nytta av i sitt lärararbete, beträffande ämneskunskap, det höga arbetstempot, förmågan att formulera problem, referera till realistiska exempel från arbetslivet samt konsten att tala inför grupp. De nackdelar dessa lärare upplever är lönen, skolans ekonomiska resurser och arbetsbelastningen.För att ytterligare belysa ämnet kan en studie göras till de som fortfarande är lärare, om varför man är kvar i yrket om man är missnöjd med lönen? En annan studie kan vara till de respondenter som aldrig arbetat som lärare, där man utreder vad som egentligen hände efter lärarexamen?

Teaching is a complex and stressful job and despite efforts to consolidate the understanding of professional development programs, the effectiveness of such programs in real schools remains inconsistent. In this study, habit is used to understand the barriers to teacher development when looking to implement “interleaved practice” in mathematics. Interleaved practice consists of exercises involving different concepts, as opposed to “blocked practice” where there is only one concept practiced at once, and it has a growing experimental research base although lacking evidence from naturalistic studies. After an introduction to interleaved practice and the science behind it, different teachers’ activity was tracked using weekly surveys before the completion of interviews. The results showed that secondary mathematics teachers understood the benefits of interleaved practice, particularly in comparison to their previous employment of blocked practice which they now viewed negatively. Resource creation was the greatest barrier to the implementation of interleaved practice, which all the teachers overcame by finding personal resource creation routines, resulting in differing interpretations of interleaved practice. On top of the routine to create resources, each teacher described a unique rhythm that their normal lessons followed. There was a negative correlation between stress and the use of interleaved practice, however, one outlier strongly influenced this as they uniquely reported the highest levels of stress and had minimal novel use of interleaved practice. The results showed that with a light intervention, teachers can intuitively understand the weaknesses of the predominant blocked practice, but to change this habit they needed to define a new routine for creating interleaved resources. Understanding the teachers’ habits in terms of routines brings into focus the role of pedagogies of enactment, the teaching of strategies, within professional development. In terms of interleaved practice, this means evaluating how different strategies might affect teacher choices and student learning, and in general the interaction between strategies and teachers’ routines and habits. Finally, the stress outlier raises questions for future research on the effect of stress on teachers’ habitual behaviour, the strength of any relationship and whether it is linear or non-linear. / Att undervisa är ett komplext och stressigt arbete, och trots ansträngningar för att konsolidera förståelsen för professionella utvecklingsprogram är effektiviteten av sådana program i verkliga skolor fortfarande inkonsekvent. I den här studien används vanor för att förstå hindren för lärarutveckling när man försöker införa ”interleaved practice” i matematikundervisning. Interleaved practice består av övningar som omfattar olika begrepp, till skillnad från ”blocked practice” där endast ett begrepp tränas samtidigt, och metoden har en växande experimentell forskningsbas även om den saknar evidens från naturalistiska studier. Efter en introduktion till interleaved practice och vetenskapen bakom den följdes olika lärares verksamhet upp med hjälp av veckoenkäter innan intervjuer genomfördes. Resultaten visade att matematiklärare på gymnasienivå förstod fördelarna med interleaved practice, särskilt i jämförelse med deras tidigare användning av blocked practice som de nu såg negativt på. Resurskapande var det största hindret för genomförandet av interleaved practice, vilket alla lärare övervann genom att hitta personliga rutiner för resursskapande, vilket resulterade i olika tolkningar av interleaved practice. Utöver rutinen för att skapa nytt undervisningsmaterial beskrev varje lärare en unik rytm som deras normala lektioner följde. Det fanns en negativ korrelation mellan stress och användningen av interleaved practice, men ett avvikande värde påverkade detta starkt, eftersom de rapporterade de högsta stressnivåerna och hade minimal ny användning av interleaved practice. Resultaten visade att med en lätt intervention kan lärare intuitivt förstå svagheterna i den dominerande blocked practice, men för att ändra denna vana behövde de definiera en ny rutin för att skapa resurser med syfte att använda dem genom interleaved practice. Genom att förstå lärarnas vanor i termer av rutiner sätts fokus på den roll som pedagogiska metoder för genomförande, undervisning i strategier, spelar inom professionell utveckling. När det gäller interleaved practice innebär detta att man utvärderar hur olika strategier kan påverka lärarnas val och elevernas lärande, och i allmänhet samspelet mellan strategier och lärarnas rutiner och vanor. Slutligen väcker det avvikande värdet frågor för framtida forskning om hur stress påverkar lärares vanemässiga beteende, hur starkt sambandet är och om det är linjärt eller icke-linjärt.

The aim of this study is to describe two strategies of professional teacher development in Cuba and analyse how they affect the professional growth of the teachers. The strategies investigated are methodological work sessions and further education at the university. Eight upper-secondary school teachers were interviewed and it was analysed how their professional growth was affected by the Cuban professional development strategies. The model utilized was the interconnected model of professional growth (Clarke & Hollingsworth, 2002).The results show that, four of the eight interviewed teachers experienced change sequences and growth networks as a consequence of participating in the two investigated strategies. The methodological work sessions promote a collaborative approach among the teachers to developing the education in their school. Further education in the university, on the other hand, encourages the teachers to reflect individually on practical school-related problems. The results indicate that the organization of the work both the professional development strategies provided acted as an incentive for the interviewed teachers’ development. / Målet med den här studien är att beskriva två lärarutvecklingsstrategier i Kuba och analysera hur de påverkar lärarnas professionella utveckling. De undersökta strategierna är metodologiska arbetsmöten och vidareutbildning vid universitet. Åtta gymnasielärare intervjuades och det analyserades hur deras professionella utveckling påverkats av de kubanska lärarutvecklingsstrategierna. Modellen som använts är the interconnected model of professional growth (Clarke & Hollingsworth, 2002).Resultaten visar att de metodologiska arbetsmötena uppmuntrar lärarna att arbeta kollektivt med att utveckla utbildningen i sin skola. Universitetsvidareutbildning, vad andra sidan, främjar individuell reflektion över praktiska skolrelaterade problem. Resultatet indikerar att den organisation av arbetet som båda lärarutvecklingsstrategierna medför stimulerar lärarna att utvecklas.