Teaching is a complex and stressful job and despite efforts to consolidate the understanding of professional development programs, the effectiveness of such programs in real schools remains inconsistent. In this study, habit is used to understand the barriers to teacher development when looking to implement “interleaved practice” in mathematics. Interleaved practice consists of exercises involving different concepts, as opposed to “blocked practice” where there is only one concept practiced at once, and it has a growing experimental research base although lacking evidence from naturalistic studies. After an introduction to interleaved practice and the science behind it, different teachers’ activity was tracked using weekly surveys before the completion of interviews. The results showed that secondary mathematics teachers understood the benefits of interleaved practice, particularly in comparison to their previous employment of blocked practice which they now viewed negatively. Resource creation was the greatest barrier to the implementation of interleaved practice, which all the teachers overcame by finding personal resource creation routines, resulting in differing interpretations of interleaved practice. On top of the routine to create resources, each teacher described a unique rhythm that their normal lessons followed. There was a negative correlation between stress and the use of interleaved practice, however, one outlier strongly influenced this as they uniquely reported the highest levels of stress and had minimal novel use of interleaved practice. The results showed that with a light intervention, teachers can intuitively understand the weaknesses of the predominant blocked practice, but to change this habit they needed to define a new routine for creating interleaved resources. Understanding the teachers’ habits in terms of routines brings into focus the role of pedagogies of enactment, the teaching of strategies, within professional development. In terms of interleaved practice, this means evaluating how different strategies might affect teacher choices and student learning, and in general the interaction between strategies and teachers’ routines and habits. Finally, the stress outlier raises questions for future research on the effect of stress on teachers’ habitual behaviour, the strength of any relationship and whether it is linear or non-linear. / Att undervisa är ett komplext och stressigt arbete, och trots ansträngningar för att konsolidera förståelsen för professionella utvecklingsprogram är effektiviteten av sådana program i verkliga skolor fortfarande inkonsekvent. I den här studien används vanor för att förstå hindren för lärarutveckling när man försöker införa ”interleaved practice” i matematikundervisning. Interleaved practice består av övningar som omfattar olika begrepp, till skillnad från ”blocked practice” där endast ett begrepp tränas samtidigt, och metoden har en växande experimentell forskningsbas även om den saknar evidens från naturalistiska studier. Efter en introduktion till interleaved practice och vetenskapen bakom den följdes olika lärares verksamhet upp med hjälp av veckoenkäter innan intervjuer genomfördes. Resultaten visade att matematiklärare på gymnasienivå förstod fördelarna med interleaved practice, särskilt i jämförelse med deras tidigare användning av blocked practice som de nu såg negativt på. Resurskapande var det största hindret för genomförandet av interleaved practice, vilket alla lärare övervann genom att hitta personliga rutiner för resursskapande, vilket resulterade i olika tolkningar av interleaved practice. Utöver rutinen för att skapa nytt undervisningsmaterial beskrev varje lärare en unik rytm som deras normala lektioner följde. Det fanns en negativ korrelation mellan stress och användningen av interleaved practice, men ett avvikande värde påverkade detta starkt, eftersom de rapporterade de högsta stressnivåerna och hade minimal ny användning av interleaved practice. Resultaten visade att med en lätt intervention kan lärare intuitivt förstå svagheterna i den dominerande blocked practice, men för att ändra denna vana behövde de definiera en ny rutin för att skapa resurser med syfte att använda dem genom interleaved practice. Genom att förstå lärarnas vanor i termer av rutiner sätts fokus på den roll som pedagogiska metoder för genomförande, undervisning i strategier, spelar inom professionell utveckling. När det gäller interleaved practice innebär detta att man utvärderar hur olika strategier kan påverka lärarnas val och elevernas lärande, och i allmänhet samspelet mellan strategier och lärarnas rutiner och vanor. Slutligen väcker det avvikande värdet frågor för framtida forskning om hur stress påverkar lärares vanemässiga beteende, hur starkt sambandet är och om det är linjärt eller icke-linjärt.

Resultat från TIMS (Trends in International Mathematics and Science Study, 2019) visar att svenska elever presterar under genomsnittet i matematik både i årskurs fyra och i årskurs åtta. År 2020 sammanfattade Skolinspektionen tre områden som är avgörande för bättre kvalitet i skolan och som sammanfaller väl med bland annat testbaserat lärande. Skolinspektionens (2020) sammanfattning och testbaserat lärandets gemensamma nämnare är vikten av att ha tydliga lärandemål, skapa en varierad och anpassad undervisning som ger elever stimulans och utmaningar efter varje elevs förutsättningar, med stöd av läraren, samt betydelsen av elevers delaktighet och möjlighet till formativa återkoppling.  Mot den bakgrunden samt att det finns grundlig forskning kring testbaserat lärande som högeffektiv inlärningsstrategi analyserades sex lärares erfarenheter av implementeringsarbetet kring testbaserat lärande. Utöver det gjordes en kvantitativ studie inom testbaserat lärande i ämnet matematik. Studien utgår från kognitionsteori och har lärarperspektiv samt en teoretisk referensram i litteratur och artiklar från främst de senaste årtiondena. Efter implementeringen av testbaserat lärande intervjuades sex lärare på en F-6 skola vars undervisning (minst 75 procent av undervisningstillfällena) hade innehållit minst en testbaserad uppgift per lektion under sex veckor. Uppsatsens kvalitativa studie visade lärarnas reaktioner efter implementeringsperioden. De uttryckte en trygghet och motivation i implementeringsarbetet samt hur deras lektionsdesign hade förändrats genom återhämtningsaktiviteterna. De sex lärarna förmedlade också en överraskande positiv upplevelse kring den återkoppling som de testbaserade aktiviteterna gav eleven och läraren, med större möjlighet för läraren att justera sin undervisning för högre måluppfyllelse.Den kvantitativa studien som gjordes i ämnet matematik (aritmetik) i årskurs fyra och fem under en sex-veckors period var en mix av testbaserat lärande (retrieval practice) och delvis inflätat lärande (interleaved practice). Studien med de förutsättningar som gavs visade att testbaserade aktiviteter adderat till delvis inflätat lärande inte höjde resultaten i interventionsgruppen. Vid analysen framkom olika anledningar till resultatet som till exempel utformning och frekvens av de testbaserade aktiviteterna i planeringsschemat, lärarna och elevernas oerfarenhet inom området samt val av interventionsgrupp. / Results from TIMS (Trends in International Mathematics and Science Study, 2019) show that Swedish students perform below average in mathematics for, both in grade four and in grade eight. In 2020, the Skolinsepktionen summarized three areas that are crucial for better quality in schools and that coincide well with, among other things, retrieval practice. Skolverket's (2022) summary and retrieval practice common denominator is the importance of having clear learning goals, creating varied and adapted teaching that gives students stimulation and challenges according to each student's conditions, with the support of the teacher, as well as the importance of student participation and the opportunity for formative feedback. With that background and the fact that there is thorough research on retrieval practice as a highly effective learning method, six teachers' experiences of the implementation work of retrieval practice are analyzed in this essay. In addition to that, a quantitative study is carried out in test-based learning in the subject of mathematics. The study is based on cognitive theory and has a teacher's perspective as well as a theoretical frame of reference in literature and articles from mainly recent decades.  After the implementation of retrieval practice, six teachers were interviewed at an F-6 school whose instruction (at least 75% of the time) had included at least one retrieval practice activity per lesson for six weeks. The essay's qualitative study shows the teachers' positive reactions after the implementation period. They also express a sense of security and motivation in the implementation work and how their lesson design has changed through the recovery activities. The six teachers also convey a surprisingly positive experience regarding the feedback that the retrieval practice activities provide to the student and the teacher, with greater opportunity for the teacher to adjust their teaching for higher goal achievement. The quantitative study that is done in the subject of mathematics (arithmetic) in grades four and five during a six-week period is a mix of retrieval practice and interleaved practice. The study with the conditions provided showed that retrieval practice activities added to interleaved practice did not increase the results in the intervention group. During the analysis, various reasons emerged for the result, such as the design of the retrieval practices activities, frequency of the retrieval practices activities in the planning schedule, the teachers' and students' inexperience in the field, and the choice of intervention group.