SammanfattningSyftet med examensarbetet är att undersöka och ta reda på vad studenten med ekonomexamen 180 hp som basutbildning samt som har en lärarexamen 90 hp i pedagogik, arbetar med idag? Examensarbetet kommer i stort belysa frågeställningar om lärarens bakgrund och arbetslivserfarenheter, tidigare ekonomisk utbildning och lärarutbildningen på Malmö Högskola samt vad den utexaminerade läraren arbetade med efter sin lärarexamen. Studien är en kvantitativ webbundersökning som är uppdelad i tre grupper: Den första gruppen riktar in sig på de lärare som fortfarande är lärare, den andra gruppen de som varit lärare men inte är det längre och den tredje gruppen är de som aldrig arbetat som lärare.Sammantaget kan vi konstatera i undersökningen, att det är jämnt fördelat mellan könen och det verkar vara ett väl övervägt beslut att bli lärare, snarare än ett impulsbeslut. Tiden mellan ekonomexamen och lärarexamen är i genomsnitt drygt 10 år och har ett spann mellan 2 och 28 år. De övervägande skälen till att gå lärarutbildningen är att få en lärarbehörighet och det genuina intresset av att undervisa. Dessutom anser respondenterna att det viktigaste de lärde sig under praktikperioden var att planera och genomföra en lektion samt att samarbeta med kollegor och att använda olika typer av läromedel. Det man främst saknade i utbildningen var konfliktlösning och retorik men även kunskap i att hantera betygssystemet. Respondenternas uppfattningar om stödpersoner under utbildningen varierar och i undersökningen får handledarna på praktikplatsen störst förtroende medan lärarna på Malmö Högskola får minst förtroende. De allra flesta respondenterna fick arbete som lärare inom tre månader medan två respondenter aldrig fick något arbete som lärare. De respondenter som fortfarande arbetar som lärare och de som har arbetat som lärare betonar vikten av den tidigare arbetslivserfarenheten, som är drygt tio år. Erfarenheten anser de sig ha mycket stor nytta av i sitt lärararbete, beträffande ämneskunskap, det höga arbetstempot, förmågan att formulera problem, referera till realistiska exempel från arbetslivet samt konsten att tala inför grupp. De nackdelar dessa lärare upplever är lönen, skolans ekonomiska resurser och arbetsbelastningen.För att ytterligare belysa ämnet kan en studie göras till de som fortfarande är lärare, om varför man är kvar i yrket om man är missnöjd med lönen? En annan studie kan vara till de respondenter som aldrig arbetat som lärare, där man utreder vad som egentligen hände efter lärarexamen?

This bachelor thesis examines factors affecting the academic performance in Swedish schools. Specifically, the average qualification point among ninth grade students in schools in Stockholm municipality during the academic year 2021-2022 are studied. Multiple linear regression is used to identify individual, social, and school specific factors which have a significant impact on the average qualification point in schools. The purpose is to identify factors affecting the academic performance, and by that contribute to the knowledge base constituting the foundation for the work to improve the academic performance and provide equal opportunities for all students. The Swedish grading system, previous research on factors affecting students' performance, and the Swedish school in a societal perspective are also discussed. The findings indicate that the background of the students, the parents' level of education, and the number of students per teacher are good predictors for academic performance. / Denna kandidatuppsats undersöker faktorer som påverkar studieresultatet i svenska skolor. Specifikt studeras det genomsnittliga betyget bland elever i årskurs nio i Stockholms kommuns skolor under läsåret 2021-2022. Multipel linjär regression används för att identifiera individfaktorer, sociala faktorer och skolspecifika faktorer som har en signifikant inverkan på skolors genomsnittliga betyg. Syftet är att identifiera faktorer som påverkar studieresultatet och därmed bidra till kunskapsbasen som utgör grunden för arbetet med att förbättra studieresultat och tillhandahålla lika möjligheter för alla elever. Det svenska betygssystemet, tidigare forskning kring faktorer som påverkar elevers studieprestation samt den svenska skolan i ett samhälleligt perspektiv diskuteras också. Resultatet tyder på att elevernas bakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå och antalet elever per lärare är bra prediktorer för akademisk prestation.