No description available.

Svenska elevers allt sämre prestationer i PISA-undersökningarna har väckt debatt i Sverige om skolans kvalitet och hur man ska kunna förbättra den. Svenska elevers kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse har också sjunkit betydligt sedan den första undersökningen gjordes år 2000. För att kunna vända trenden av fallande resultat är det viktigt att försöka identifiera de faktorer inom skolan som kan ha störst effekt på elevernas lärande. Faktorer som har föreslagits ha stor inverkan på lärande är lärarnas behörighet, förhållandet antal elever per lärare och lärarbrist.Syftet med arbetet är att via sökning av litteratur och OECD:s databaser från PISA-undersökningarna år 2000 till 2014 ta reda på om behörighet hos lärare eller/och lärartäthet kan förklara de försämrade förmågor i läsning, naturvetenskap och matematik som konstaterats hos svenska elever i PISA-undersökningarna och att undersöka om samband kan finnas med andra OECD-länders resultat.Resultaten tyder på att lärarbehörighet och lärartäthet kan vara av betydelse för hur eleverna presterat i PISA – framförallt verkar det vara viktigt att skillnaderna mellan lärarnas behörighet i skolan är liten (liten spridning). Ett exempel på ett OECD-land där trenden i elevresultat är uppåtgående är Polen där både lärarbehörighet ökat och förhållandet elev-lärare minskat med motsvarande minskande spridning.

För att få bra valmöjligheter inom skola och utbildning krävs det att elever uppnår höga betyg. Tidigare forskning visar många olika resultat på faktorer som kan samvariera med elevens betyg, både positivt och negativt. De teoretiska mekanismer som tas upp i denna studie är Vygotskij som menar att vuxna är viktiga för barns lärande och Mead som har fokus på social interaktion där individer behöver ett samspel. En nedgång i konjunkturen kan påverka lärartätheten, det vill säga antal vuxna som finns tillgängliga i barnens vardag. Studien söker därför att undersöka om det går att finna korrelation mellan konjunkturen och skolresultat. För att besvara denna frågeställning har data samlats in ifrån Konjunkturinstitutet, Skolverket och Stockholmsenkäten. Korrelationen undersöks för skolelever i årskurs nio. Data behandlas genom regressioner och Spearmans korrelationstest för att undersöka om konjunkturen korrelerar med meritvärde eller om de ofta sammanfaller med varandra. Studien har inte funnit samband på en nationell nivå men i Stockholm finns en svag korrelation mellan meritvärde och konjunkturen. Studien har även testat för andra faktorer som elevens kön, lärartäthet, föräldrars utbildning och föräldrars sysselsättning, som alla korrelerar kraftigare med meritvärdet. Den nya aspekt denna studie lyfter fram är om skolresultat i Sverige i förhållande till konjunkturen korrelerar samt en uppdelning mellan nationell data och Stockholms data.

This bachelor thesis examines factors affecting the academic performance in Swedish schools. Specifically, the average qualification point among ninth grade students in schools in Stockholm municipality during the academic year 2021-2022 are studied. Multiple linear regression is used to identify individual, social, and school specific factors which have a significant impact on the average qualification point in schools. The purpose is to identify factors affecting the academic performance, and by that contribute to the knowledge base constituting the foundation for the work to improve the academic performance and provide equal opportunities for all students. The Swedish grading system, previous research on factors affecting students' performance, and the Swedish school in a societal perspective are also discussed. The findings indicate that the background of the students, the parents' level of education, and the number of students per teacher are good predictors for academic performance. / Denna kandidatuppsats undersöker faktorer som påverkar studieresultatet i svenska skolor. Specifikt studeras det genomsnittliga betyget bland elever i årskurs nio i Stockholms kommuns skolor under läsåret 2021-2022. Multipel linjär regression används för att identifiera individfaktorer, sociala faktorer och skolspecifika faktorer som har en signifikant inverkan på skolors genomsnittliga betyg. Syftet är att identifiera faktorer som påverkar studieresultatet och därmed bidra till kunskapsbasen som utgör grunden för arbetet med att förbättra studieresultat och tillhandahålla lika möjligheter för alla elever. Det svenska betygssystemet, tidigare forskning kring faktorer som påverkar elevers studieprestation samt den svenska skolan i ett samhälleligt perspektiv diskuteras också. Resultatet tyder på att elevernas bakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå och antalet elever per lärare är bra prediktorer för akademisk prestation.