Learning study är en modell för skolutveckling samt en praxisnära forskningsmetod. Denna modell har under flera år används i svenska skolan i framförallt ämnet matematik och i grundskolan. Träningsskolan är en inriktning inom den obligatoriska grundsärskolan och syftet med följande examensarbete är att undersöka på vilket sätt learning study uppfattas vara en skolutvecklingsmodell för träningsskolans pedagoger samt huruvida elevernas lärande utvecklas med hjälp av modellen och teorin. Arbetet består av interventionsstudien learning study samt intervjuer med deltagande pedagoger. I studien ingår tre pedagoger med tre elever i enskild undervisning med det specifika lärandeobjektet "1" och "2" som symboler för antal. Lärandeobjektet behandlar kvantitet inom träningsskolans ämnesområde "verklighetsuppfattning". I ett variationsteoretiskt perspektiv planerades och analyserades forskningslektionerna av mig som forskare samt pedagogerna i denna learning study. Med inspiration av en fenomenografisk ansats analyserades därefter data av pedagogernas uppfattningar av learning study som skolutvecklingsmodell för träningsskolan. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att learning study kan användas som skolutvecklingsmodell även i träningskolan både i resultat av interventionsstudien samt pedagogernas uppfattningar. Då det inom den specialpedagogiska yrkesrollen ingår att leda utveckling av det pedagogiska arbetet med kunskap om sambandet mellan vetenskap och praktik kan denna studie ses som användbar inom mitt yrkesområde.

Med min tidigare erfarenhet som civilingenjör i maskinteknik och högskolelärare, har jag i min undervisning märkt av hur viktigt det är att man lär sig av sin tidigare arbetslivserfarenhet och tar tag i problemen som kan uppstå. Det är viktigt för att eleverna ska lära sig, men även för att jag som lärare, ska kunna utvecklas i min undervisning. Därför är just beprövad erfarenhet en viktig del av läraryrket som också tas upp i skollagen. Ansvaret för att sammankoppla teknikundervisningen med forskning och beprövad erfarenhet ligger hos lärare, rektorer och huvudmän.Syftet med denna studie är att undersöka hur tekniklärare på gymnasiet kan planera undervisning med stöd av erfarenhet och beprövad erfarenhet. De frågeställningar jag undersökte lyder som följer:1. Hur planerar tekniklärare undervisning i enlighet med kursplanen och med stöd av erfarenhet och beprövad erfarenhet?2. Hur kan teknikundervisning utvecklas utifrån erfarenhet och beprövad erfarenhet för att uppfylla elevers förväntningar?Dessa har jag undersökt genom enskilda intervjuer av tre tekniklärare på gymnasiet och genom observationer under deras lektioner. På så sätt fick jag tillgång till olika perspektiv och exempel på erfarenheter och beprövade erfarenheter.Resultaten påvisar att lärarna har mycket gemensamt men att de ändå planerar undervisning på olika sätt, beroende på vilka erfarenheter och beprövade erfarenheter de har. Alla tre lärare anser att de undervisningsmaterial som finns tillgängliga är otillräckliga. Under planeringen behöver läraren, med hjälp av sin erfarenhet och tidigare utvärderingar komma fram till det som fungerat bäst och bakomliggande anledningar. Utefter det kan läraren sedan planera undervisningen. Åsa föredrar formativ medan Håkan föredrar summativ bedömning och Adam använder gärna en blandning av båda när tiden räcker till. Dock har alla tre en gemensam utgångspunkt, vilket är det centrala innehållet och bedömningsmatriser. En lärare bör kunna, med hjälp av erfarenhet och didaktik, utveckla sin undervisning i ett ämne, ha god kännedom om elevernas förkunskaper och skapa trygghet i klassrummet. Lärarnas val i det man arbetar med bör beröra forskning och beprövad erfarenhet.Nyckelord:3Beprövad erfarenhet; Didaktik; Formativ bedömning; Kollegialt lärande; Planering; Summativ bedömning; Teknikdidaktik; Vetenskaplig grund.

SammanfattningVictoria Laurin (2015), Skolforskning för alla?- Vem söker vad och hur, Schoolresearch for all?- Who are looking for what and how, Specialpedagogprogrammet,Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola.Bakgrund: En undran om varför vi inom skolans värld verkar lägga tid på att ständigtuppfinna hjulet igen föranledde en nyfiken fråga om vem som söker, sprider ochomsätter forskning inom verksamheten. Vem har ansvaret formulerat i sittyrkesuppdrag? Hur ser det ut angående ansvar, sökande, kommunikation och praktisktanvändande av forskning ute i verksamheterna? Som student vidspecialpedagogprogrammet har jag skaffat mig förtrogenhet med att söka, tolka ochomvandla forskning genom förändringsarbete. Hur ser verkligheten ut som möter migsom färdig specialpedagog?Syfte och frågeställning: Syftet är att, genom en mindre undersökning, söka svar påfrågorna om hur forskning bevakas, söks, kommuniceras och används inom skolan samtvem som ansvarar för detta. Jag vill också ta del av några rektorers tankar om forskningför skolan och praxisnära forskning. Undersökningen begränsas till några kommunalagrundskolor i Skåne och vänder sig till skolledare, specialpedagog, speciallärare samtförstelärare. Preciserade frågeställningar är; Hur söks forskning? Hur kommunicerasforskning? Vem ansvarar för att bevaka, söka och/eller kommunicera forskning? Huranvänds forskning i verksamheten? Hur ser rektor på forskning och praxisnäraforskning?Teori och metod: Empirin har samlats in genom enkäter som skickats ut till 77slumpvis utvalda rektorer, biträdande rektorer, förstelärare, specialpedagoger samtspeciallärare inom fem olika kommuner samt genom 2 individuella intervjuer medrektorer verksamma inom samma kommun. Empirin har tolkats utifrån etthermeneutiskt förhållningssätt samt utifrån systemtänkandet och de fem disciplinernaför att skapa lärande organisationer (Senge m.fl. 2012).Konklusion: Pedagogisk forskning söks och sprids via internet, facktidningar och denätverk informanterna ingår i. Spridningsvägar och ansvaret för att forskning spridsinom verksamheterna är relativt vaga och skiftande. Forskning omsätts till praktik mendå främst sådan forskning som är lättillgänglig och direkt applicerbar i verksamheten.4Rektorerna är positivt inställda till forskning och anser sig ha stort ansvar för att sökaforskning. Hos de intervjuade rektorerna är inställningen till praxisnära forskningnyfiken men formerna för denna typ av forskning på skolorna är svåra att se.Implikationer: För specialpedagogen, som är förtrogen med att söka, tolka och omsättaforskning, finns det mycket att omsätta som yrkesverksam. Professionen bör kunna bäraett stort ansvar för att forskning söks, tolkas och sedan sprids och omsätts inomverksamheten. Specialpedagogen bör kunna vara ett stöd till övriga yrkeskategorier idenna uppgift. För vidare forskning pekar denna begränsade undersökning på ett stortbehov av att utreda hur tid och kunskap skapas för att ta del av forskning inom skolanoch att hitta kanaler för att forskning av skiftande slag ska få genomslagskraft inomverksamheten.Nyckelord:Evidens, forskning för skolan, praxisnära forskning, skolforskning, skolnära forskning,skolutveckling, spridning av forskning, vetenskaplig grund

This essay examines which didactic choices religion teachers make in the course Religion 1 based on the didactic questions what?, why? and how?. The aim is to investigate how religion teachers at upper secondary school teach the central content of the Religion 1 course within the time frame of 50p. Relevant for the analysis are firstly the ruling governing documents for upper secondary school and secondly that teachers are expected to build their teaching on a scientific basis and proven experience. Previous research addresses teachers’ assignments, relevant knowledge and challenges for religion teachers, as well as the foundation of religious education. The method for this essay is a digital survey and the selection frame is upper secondary school religion teachers who at some point during the last eleven academic years (2011-2022) taught the Religion 1 course at the upper secondary school at least once. 119 religious teachers contributed to the survey. The results from the survey are presented descriptively. The conclusion is that the religion teachers who participated in the study know what they have to do, but that many experience a challenge with the content in relation to the given time for the course. Even the didactic choices the respondents make based on the didactic questions why? and how? is affected by lack of time. Despite the lack of time religion teachers have, the majority of the respondents in the survey shows that they generally make knowingly didactic choices based on governing documents, scientific basis and proven experience. This is also supported by the research that this paper builds on.

Studiens utgångspunkt är den lag som Sveriges skollag föreskrev år 2010: ”Utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (SFS 2010:800, 5§). I Studien utgör förskolan kontext och därmed undersöks vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (VGBE) i förskolan. Tidigare forskning visar att policyn är vagt formuleradoch att det därmed är otydligt vad den innebär för de professionella som ska tillämpa den. Genom tre fokusgrupper med sju förskollärare och tre rektorer i förskolan syftar studien till att bilda kunskap om hur deltagarna talar om och vilka föreställningar deltagarna ger uttryck för om VGBE i förskolan samt vilka handlingsutrymmen som produceras. Studiens teoretiska utgångspunkter har socialkonstruktionistisk grund och diskursanalyssom metod för analys. I studiens resultat framträder fyra diskurser om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i förskolan som är policyn som otydlig, undervisning på vetenskaplig grund, tyst kunskap som beprövad erfarenhet samt policyn som villkorad. I resultatet framkommer olika subjektspositioner som producerats genom diskurserna vilka möjliggör eller omöjliggör olika praktiker. Resultatet visar att policyn uppfattas vara otydlig och att dess tillämpning uppfattas vara villkorad av olika aspekter, exempelvis av förskollärares uppdragsförståelse och tidsmässiga förutsättningar. Studiens slutsats är att möjligheterna för policyns tillämpning är begränsade och att förskollärare behöver bättre organisatoriska förutsättningar och bildning i hur policyn kan tillämpas.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.   Resultatet visar att det överlag finns en positiv inställning till att använda forskning i skolan och förskola. Resultatet visar att samtal med kollegor är den största källan till forskning och att egen forskning är den källa som minst bidrar till en vetenskaplighet i skola och förskola. Studien visar att det som anses vara det största hindret för att använda forskning är tid och språkliga svårigheter. Undersökningen visar på en relativt låg vetenskaplig begreppsbas när det gäller kunskapsteorier och forskningsmetoder. Detta kan tyda på ett mindre utvecklat yrkesspråk. Diskussionens konklusion är att det kommer att fodras åtskilligt med ansträngning och kreativitet, både organisations- och kunskapsmässigt, för att skollagens skrivning skall kunna realiseras. / This paper investigates a number of attitudes to the formation of the Swedish School Law that education shall rest on a scientific base with the aim of getting a better understanding of which conditions and startingpositions these are for the implementing of the law. The basic data have been taken from a quantitative total survey which has been sent to school leaders and teachers on schools and pre-schools in a smaller commune. The response rate of the survey is 40 %. Then the data have been analysed and shown as descriptive statistics. The paper has a phenomenogical starting-point. The result shows that, generally, there is a positive attitude to using research in school and pre-school. The result indicates also that conversation with colleagues is the most important source of research and that one´s own research is the source that least contributes to scientific thinking in school and pre-schools. The study shows that what is considered to be the biggest obstacle for using research is lack of time and linguistic difficulties. The study points at a relatively low scientific base of conception concerning theories of knowledge and research methods. This can indicate a less developed professional language. The conclusion of the study is that much effort and creativity will be demanded concerning both organisation and knowledge in order to realize the formulation of the school law.

Studien har som syfte att tolka och förstå det som pågår i lärarens vardag med hjälp av komplexitetsteorier. Komplexitetsteorier utgör de specifika delarna i komplexitetstänkande som är en resurs för att diskutera relationen mellan skolan som komplext system, vetenskaplig grund och evidens. En förståelse bestående av att lärares vardag är mång- och tvetydig till dess innehåll är väl känt och beskrivet genom exempelvis framställningar av vad en lärares görande består av. För att tolka lärarens vardag är komplexitetsteorier inte vanligt förekommande. Komplexitetsteorier studerar mönster av självorganisering och det pågående med fokus på relationer. Komplexa system är icke-linjära och kausaliteten är cirkulär. Intentionen med komplexitetstänkande är att beskriva, tolka och förstå mönster av komplexitet. För att visa på en helhet och mönster har studien en narrativ ansats. Ett narrativt förhållningssätt ligger nära vardagens hantering av en rad paradoxer där det kända och okända samtidigt förekommer. För att samla in rika berättelser om lärarens vardag användes kvalitativa intervjuer som metod. Resultat visar på att det är det mångsidiga innehållet i relationerna som bland annat skapar komplexiteten i lärares vardag. Lärarens vardag består av många delar och ett komplexitetstänkande sätter fokus på att sätta ihop delarna till helhet och se mönster. Resultatet visar också på att en rad olika paradoxer måste hanteras. I berättelserna framträder hur lärarna hanterar en rad olika processer i relationen mellan kontroll och icke-kontroll, mellan på förhand det kända och okända där överraskningar är en del av vardagen, en del av interaktionen mellan människor. I en evidensbaserad praktik framträder att lärarens hantering av en rad paradoxer begränsas eftersom idén om evidensbaserad praktik innebär generaliserbara metoder där utfallet anses vara givet. Komplexitetstänkande innebär att det ställs andra krav på användning av vetenskaplig grund. Aktörer som rektorer, huvudmän och Skolverket bör i utformning av stöd till skolor inkludera tanken om att praktiken är ett komplext system. / The purpose is to use complexity theories to describe, interpret and understand teacher's everyday life. An everyday life where the predictable and the unpredictable exist in parallel. In relation to the teacher's everyday life and complexity theories, scientific basis and evidence are discussed. To show a cohesive complexity, the study has a narrative approach. A narrative approach is close to the structure of everyday life where the known and the unknown exist in symbiosis. To collect rich stories about the teacher's everyday life, qualitative interviews were used as a method. The result shows the circular causality that exists in non-linear systems. The teacher's everyday life contains many different processes that create a high degree of complexity. Some key processes are communication, relationships and complexity that are closely linked. Words that have in common the local interaction that includes the social as well as material things where there are possibilities of action. It is the multilateral job description that, among other things, creates the complexity of teachers' everyday lives. Structures and routines are important in order to be able to reduce the complexity of everyday life to a certain extent. Further on to deal with the paradox between control and non-control. Based on complexity theories, structures must contain the opportunity to be interpreted, adapted and translated to the practice. The school is a non-linear system and evidence-based practice is based on a linear system. In order to be able to interact with the practice, government investment in school to increase a more scientific ground. One of these projects is called, “läslyftet”. These projects need to take into account the processes and the unique in the practice. The study's contribution is to use complexity theories to show other perspectives on how change can take place in school. Specifically, how scientific basis and evidence can interact in the complex practice. Furthermore, show how complexity theories can help to make it possible to find new paths to development within school.

Den här uppsatsen behandlar mitt agerande utifrån två olika dilemman. I det första dilemmat intar jag ett grupperspektiv och utesluter individen. Den andra situationen skildrar en händelse där jag som pedagog utför en aktivitet tillsammans med ett barn, där individperspektivet blir i fokus och gruppen utesluts. Syftet med denna uppsats är att finna en fördjupad förståelse för mitt eget handlande utifrån de två dilemman som uppstod. Hur kan jag med säkerhet veta att mitt val av perspektivtagande i stunden är det rätta att utgå ifrån? Kan jag välja att utgå från både individens och gruppens perspektiv? Utifrån mina två dilemman har jag med stöd av reflektion och diskussioner med kurskamrater och handledare utfört en undersökning om hur mitt handlande hade kunnat ske utifrån olika infallsvinklar. Genom reflektionen och analysen har essäskrivande som metod varit det centrala verktyget. I undersökningen använder jag mig av bland annat Piagets och Vygotskijs teorier och tankar, men också pedagogisk litteratur, forskning och uppsatser finns som stöd i min uppsats. Min första tanke var att undersöka individen och gruppens perspektiv. Men under processens gång väcktes nya områden att se perspektiven ifrån. I min essä behandlas läroplanen, det sociala samspelets betydelse, det kompetenta barnet, inkludering och exkludering, barn i behov av stöd, normkritiskt förhållningssätt samt vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och praktisk kunskap. I det sista kapitlet belyser jag Aristoteles begrepp episteme (vetskap) och fronesis (praktisk klokhet) och vad avsaknaden av dessa begrepp bidrog till. I min reflektion och analys beskriver jag vad som hände, samt hur jag skulle gjort ha gjort idag. Min undersökning visar på att bristen av kunskap i de två olika situationerna bidrog till att antingen gruppen eller individen blev utesluten, exkluderad utifrån mitt tolkningsföreträde. / This essay is focused on my actions based on two different dilemmas. In the first dilemma I take on a group perspective, excluding the individual. The other dilemma describes a situation where I as pedagogue perform an activity together with a child, focusing only on the individual perspective and excluding the group. The purpose of this essay is to get a deeper understanding of my own actions on the two arisen dilemmas. How can I know for sure that my chosen perspective is the right one to work by? Can I choose to focus on both the individual´s and the group´s perspective? Based on my two dilemmas, I have been able to carry out a study of how my actions could have been from different angles of approach by using essay as a method. This has been possible through reflection, discussions with classmates, mentor and analysis. In the study, I use Piaget´s and Vygotskij´s theories and thoughts, pedagogical literature, previous research, and essays to support my conclusions. My initial thought was to examine the perspective of both the individual and the group. But during the process, I came across more interesting areas and perspectives to study. My essay covers the Swedish curriculum, the importance of social interaction, the competent child, inclusion and exclusion, children with support needs, norm-critical approach and scientific basis, proven experience, and practical knowledge. In the last chapter, I highlight Aristotele´s concepts of techne (prociciency), episteme (knowledge) and fronesis (practical wisdom) and what the lack of these concepts contributed to. In my reflection and analysis, I describe what happened versus how I would have acted in a similar situation today. My research shows the lack of knowledge in the two different dilemmas contributed the exclusion of either the group or the individual based on my own interpretive precedence excluded.

Forskning visar att bilder och bildstöd är fördelaktiga verktyg för att utveckla  språk- och läsförståelse. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare  resonerar kring och reflekterar över bilder och bildstöd i läromedel och  material för läsutveckling. Genom en kvalitativ undersökning utvecklades en  tematisk analys som inspirerats av Carney och Levins (2002) tio riktlinjer  (bilaga 1) för hur lärare ska gå tillväga när de ska välja ut bilder för  undervisning. Resultatet visar att lärare i förskoleklass och årskurs ett inte  beskriver någon större betydelse av bilder vid val av läromedel, böcker och  annat material för läsutveckling i svenskämnet, bilder är lågt prioriterade. De  talar endast om tilltalande och tydliga bilder och det framkommer ingen tydlig  reflektion kring valen de gör. De få reflektioner som sker är mestadels om  läromedlets struktur och nivå samt om de anser att eleverna kan tycka om det  eller inte.

Denna masteruppsats syfte är att vidga förståelsen för de förutsättningar som finns för att utbildning skall kunna vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet enligt skollagen från 2011. Detta genom att undersöka några av de diskursiva tankemodeller som kan finnas i lärares uppfattningar runt skrivningen och vilka roller som kan skapas utifrån dessa. Emperin har skapats utifrån två fokusgruppsamtal hos åtta verksamma lärare i skola och förskola och sedan analyserats i en diskursanalys. Studiens teoretiska ramar utgår ifrån Foucaults teorier om makt, kunskap och subjektets formande och Habermas teorier om kommunikativa handlingar.   Resultaten formar fyra diskurser; Kunskapssyn, vetenskap ses som utifrån en Klassisk kunskapssyn; Främlingskap, vetenskap ses som främmande eftersom lärare har ringa erfarenhet och kunskap av detta; Avståndstagande, lärare behöver inte befatta sig med vetenskap då den uppfattas som väsensskild från vardagen, som elitistiskt och som kan försvåra lärares profession; Möjlighet; det finns intresse av att använda vetenskap för att lösa specifika problem i verksamheten eftersom lärare ser sig som experter med möjlighet att utveckla utbildning i skolan. Undersökningen visar motstridiga roller; forskningsfrämling som upplever vetenskapen som svår, förvirrande och obegriplig; forskningsavståndstagare med en distans och ett förkastande av forskning; forskningsutövare där lärares egna initiativ och intresse hittar forskning utifrån specifika problem.   Diskussionen menar att lärares roll gentemot en utbildning på vetenskaplig grund är komplicerad och motstridig. Rollerna; främling, avståndstagare och utövare visar på utifrån Foucaults termer; subjektets underkastelse och motstånd och lärare kommer att förhålla sig till vetenskap på ett sätt som gör att deras självbild som professionell och skicklig kan hållas intakt, vilket kan innebära ett större avståndstagande. För att lagen skall kunna realiseras måste skolans styrning utgå ifrån läraren som utövare med möjlighet att påverka, inspirera och utöva inflytande i ett vetenskapliga samtal. Detta kommer att kräva att man ger lärare kunskap och verktyg för att kunna ge sitt kunnande en vetenskaplig form. / This master thesis aims to widening the understanding of the conditions that exist so education can rest on a research base and well-tried experience according to the school law from 2011. This through an investigation of some the discourses of thought that could be found in assumptions to the law. The emperical data have been created from two focus group talks with eight teachers working in school and pre-school and have then been analysed in a discourse analysis. The theoretical frames of the study come from Foucault´s theories on power, knowledge and the formation of the subject and Habermas´ theories on communicative actions. The results has formed four discourses; View of knowledge, where research is seen as  Classical view of knowledge, Alienation, research is something strange and something they have very little experience and knowledge of, Dissociation, where teachers don´t need to concern themselves with research, as they regard as completly different from the work-day and as something elitism and which partly despises the profession of the teachers, Possibility, there is an interest to use research to solve a specific problem in their work as they regard themselves as experts with a will to develop education at school. The study shows contradictory roles; the research stranger, who experiences research as difficult, confusing and incomprehensible; the research repudiator, with a distance to and a rejection upon research; the research practiser, where own initiative, interest and will find research to solve specific problems. The discussion means that the teacher’s role in relation to research is complicated and contradictory. The roles; the stranger, the repudiator and the practiser display the submission and the resistance as seen form Foucault´s terms, and teachers will look upon research in a way that makes that their selfimage as a professional can be held intact, which could mean a stronger repudiation. In order to make the law realizable the governing of the schoolsystem must emanate from the teacher as a practiser with a possibility to influence, inspire and exercise influence in a talk about research. This will demand that the teachers are given knowledge and tools to be able to give their ability a research form.