Denna studie undersöker framförallt god redovisningssed och rättvisande bild samt vilka konsekvenser dessa begrepp får för byggbranschen. Det visar sig att det trots detaljerade regelverk ändå finns utrymme i lagen för tolkning och subjektiva bedömningar vid entreprenader, varulager och avyttring av fastighet. Arbetsgången inleddes med en teoristudie för att göra en fördjupning och inblick i ämnet. Olika redovisningsprinciper i tillämpliga delar har studerats. Liksom även de internationella regelverken även om uppsatsen har begränsats till svenska förhållanden. Det gäller framför allt de normer som gäller för byggföretag, i fråga om successiv vinstavräkning, varulagervärdering och överlåtelse av fastighet. Den kvalitativa metoden har använts i studien som genomfördes genom samtalsintervjuer med fem olika byggföretag verksamma i Karlstads omnejd.I den teoretiska referensramen förklaras begrepp som rättvisande bild, värdering av varulager, bestämmelser vid avyttring av fastighet, samt forskning om successiv vinstavräkning och entreprenader, vilket uppsatsen grundas på. Empirin byggs på intervjuerna och allmän information om företagen, samt avgränsning av respondenter. I analys presenteras grundläggande redovisningssynpunkter, entreprenader och varulagervärdering, vilket är baserat på teoretiska referensramen och empirin.

Pågående Dödligt Våld har blivit ett allt mer diskuterat ämne inom ambulanssjukvården den senaste tiden. Det framkommer att en ökad hotbild har utvecklats över Europa och med detta ökar kravet på sjukvården gällande förberedelse och kunskap inom ämnet. Det kan röra sig om en eller flera gärningsmän som genomför ett brott med hjälp av vapen eller fordon och ofta är händelsen över inom 15 minuter. Som ambulanspersonal finns en risk att råka ut för en PDV-situation och denna studies syfte var att belysa ambulanspersonals erfarenheter av agerande i en situation med pågående dödligt våld. För att svara till studiens syfte valde författarna att använda sig av en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Under studiens gång intervjuades sex personer, varav två kvinnor och fyra män och därefter transkriberades och sammanställdes intervjuerna för att ett resultat skulle kunna framarbetas. Resultatet framställdes efter granskning med hjälp av Elo och Kyngäs (2008) mall för kvalitativ innehållsanalys och redovisades därefter genom fyra huvudkategorier och tio subkategorier. Resultatet visar på att den ambulanspersonal som agerat i en PDV-situation var nöjd med sin egen och sina kollegors insats, men känner en fortsatt oro över att behöva agera i en liknande situation igen. En utmaning finns därför i att försöka skapa en trygghet kring fenomenet med hjälp av ytterligare mental och praktisk utbildning.

No description available.

Samhällets försämrade säkerhetsläge i kombination med akutmottagningens komplexa och utmanande vårdmiljö samt akutsjuksköterskans utsatta roll, är faktorer som kan öka risken för att utsättas för pågående dödligt våld. Därav finns betydelse att belysa de förmågor som stärker akutsjuksköterskans handlande i händelse av sådan situation på akutmottagning. Syftet med studien var att sammanfatta befintlig litteratur kring vilka förmågor i form av kompetens och beredskap akutsjuksköterskan bör ha i händelse av pågående dödligt våld på akutmottagning. Som metod valdes en systematisk och integrativ litteraturöversikt där nio vetenskapliga artiklar samt grå litteratur inkluderades. Ur resultatet framträdde tre kategorier: “Förmåga att förebygga och förbereda inför händelse av pågående dödligt våld”, “Förmåga att agera och skydda under händelse av pågående dödligt våld” och “Förmåga att stödja efter händelse av pågående dödligt våld”. Resultatet påtalade vikten av att akutsjuksköterskan, utifrån uppdraget att verka för en trygg och säker vård, ges rätt verktyg i form av mental medvetenhet, säker arbetsmiljö, kompetens och beredskap för att ha förmågan att stävja hotfulla situationer och agera utifrån sin egen och omgivningens säkerhet vid händelse av pågående dödligt våld på akutmottagning.

<p>Bakgrund: Pågående arbeten är ett omdebatterat område där valet av redovisningsmetod får stor inverkan på det redovisade resultatet. Det finns två metoder att tillgå; successiv vinstavräkning och färdigställandemetoden. Beroende på val av metod ställs olika krav på t ex styrning, kalkyler och ekonomisystem. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att visa på hur redovisning av pågående arbeten sker såväl internt som externt i de företag vi studerar och därmed beskriva sambanden mellan extern och intern redovisning. För att erhålla en helhetsbild av pågående arbeten vill vi även studera styrningens, kalkylens och ekonomisystemets roll i ett projekt.</p><p>Genomförande: Både litteratur och empiri har studerats. I referensramen beskrivs allmänna teorier om styrning, kalkyler, redovisning samt ekonomisystem. Empirin, som består av intervjuer gjorda på två företag, har analyserats med hjälp av referensramen.</p><p>Resultat: Lagar och rekommendationer överensstämmer inte vad gäller redovisningsmetod. Detta gör att företagen har en valmöjlighet som påverkas bl a av vad de vill visa med sin redovisning samt när de vill beskatta vinsten. Vid användandet av den successiva metodenligger den interna redovisningen till grund för den externa, det föreligger tydliga samband mellan kalkyl, styrning, ekonomisystem och redovisning.</p>

<p>Bakgrund: Redovisning av tjänsteuppdrag är ett område som i Sverige karaktäriserats av försiktighet. Kostnader och intäkter har normalt sett redovisats först i den period när resultatet av uppdraget med full säkerhet kunnat fastställas. En successiv avräkning av vinsten, i takt med arbetets framåtskridande, har sällan gjorts. Redovisningsrådet har dock nu kommit med rekommendation nr 11 (RR 11) om redovisning av intäkter (med grund i IAS 18) som träder ikraft 2001. Rekommendationen ska tillämpas av de publika företagen och kräver att längre tjänsteuppdrag vinstavräknas successivt på koncernnivå. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga praxis för redovisning av tjänsteuppdrag som sträcker sig över flera rapporteringsperioder idag samt dess utveckling över tiden. Avgränsningar: Uppsatsen avser ej att behandla redovisning av entreprenaduppdrag då dessa inte omfattas av RR 11 utan behandlas i en separat rekommendation. Förändringen över tid studeras från 1980-talets slut fram till idag. </p><p>Genomförande: Studien har inriktats på börsnoterade koncerner med verksamhet inom konsult- och programvarubranscherna. Årsredovisningar studerades för tretton sådana företag, och med tre av dem genomfördes även intervjuer. </p><p>Resultat: I dagsläget är successiv vinstavräkning vanligare på tjänsteuppdrag på löpande räkning än på sådana till fast pris, trots att det för de sistnämnda blivit vanligare över tid. När det gäller redovisningen i balansräkningen klassificeras uppdrag till fast pris förhållandevis oftare som en lagertillgång jämfört med de på löpande räkning som mer frekvent ses som en fordran. Det krav på information som ställs i RR 11 uppfylls inte av dagens årsredovisningar.</p>

<p>Från 1 januari 2010 skall byggbranschen tillämpa nya redovisningsregler gällande redovisning av intäkter från försäljning av fastigheter. Denna regel, eller rättare sagt lagtolkning heter IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet och har till syfte att göra redovisningen mer enhetlig mellan företag och länder. Tidigare var det tillåtet att i högre grad tillämpa successiv vinstavräkning, vilket innebär att intäkter och tillhörande kostnader redovisas successivt under arbetsprocessen i takt med färdigställandegrad. Numera kommer det bli allt vanligare att försäljningsintäkten redovisas först när de betydande riskerna har övergått till köparen, vilket normalt sammanfaller med tillträdet till fastigheten. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur de fyra största svenska byggbolagen påverkas av den nya lagtolkningen. Dessa var Skanska, NCC, Peab och JM.</p><p>Arbetsgången inleddes med en teoristudie för att sätta oss in i ämnet. Vi har studerat olika redovisningsprinciper samt de internationella standarderna som berör intäktsredovisning IAS 11 Entreprenadavtal och IAS 18 Intäkter. IFRIC 15 skall vägleda företagen i valet av antingen IAS 11 eller IAS 18.</p><p>Vi har använt oss av den kvalitativa metoden för vår undersökning. Vi byggde vår empiri på årsredovisningar och intervjuer med ekonomer på företagen. Frågorna anpassades till de olika företagen utifrån information som fanns att läsa i finansiella rapporter.</p><p>Syftet med IFRIC 15 är att skapa en enhetlig praxis kring intäktsredovisning för uppförande av fastigheter. Eftersom IFRIC endast ger ut tolknings-föreskrifter så är det upp till varje bolag att göra sin egen tolkning. Vi har sett att de större bolagen Skanska och NCC påverkas mer av tolkningen än de mindre bolagen Peab och JM. Den huvudsakliga faktorn för vilka följdeffekter IFRIC 15 ger, är vilka avtalsformer företagen har med uppdragsgivare. Peab och JM arbetar mer med entreprenad då de fortsättningsvis får tillämpa successiv vinstavräkning. Skanska och NCC arbetar mer med försäljning och ska med tillämpning av IFRIC 15 redovisa intäkter vid överlämnande till slutkund.</p><p>En harmonisering kan vi inte se i de svenska bolagen men på längre sikt kanske det kan uppnås.</p>

Bakgrund: Redovisning av tjänsteuppdrag är ett område som i Sverige karaktäriserats av försiktighet. Kostnader och intäkter har normalt sett redovisats först i den period när resultatet av uppdraget med full säkerhet kunnat fastställas. En successiv avräkning av vinsten, i takt med arbetets framåtskridande, har sällan gjorts. Redovisningsrådet har dock nu kommit med rekommendation nr 11 (RR 11) om redovisning av intäkter (med grund i IAS 18) som träder ikraft 2001. Rekommendationen ska tillämpas av de publika företagen och kräver att längre tjänsteuppdrag vinstavräknas successivt på koncernnivå. Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga praxis för redovisning av tjänsteuppdrag som sträcker sig över flera rapporteringsperioder idag samt dess utveckling över tiden. Avgränsningar: Uppsatsen avser ej att behandla redovisning av entreprenaduppdrag då dessa inte omfattas av RR 11 utan behandlas i en separat rekommendation. Förändringen över tid studeras från 1980-talets slut fram till idag. Genomförande: Studien har inriktats på börsnoterade koncerner med verksamhet inom konsult- och programvarubranscherna. Årsredovisningar studerades för tretton sådana företag, och med tre av dem genomfördes även intervjuer. Resultat: I dagsläget är successiv vinstavräkning vanligare på tjänsteuppdrag på löpande räkning än på sådana till fast pris, trots att det för de sistnämnda blivit vanligare över tid. När det gäller redovisningen i balansräkningen klassificeras uppdrag till fast pris förhållandevis oftare som en lagertillgång jämfört med de på löpande räkning som mer frekvent ses som en fordran. Det krav på information som ställs i RR 11 uppfylls inte av dagens årsredovisningar.

Inom både skatterätten och redovisningsrätten finns begreppen pågående arbete och forskning och utveckling. Pågående arbete är uppdrag som ett företag utför för en annan persons räkning som är oavslutade vid räkenskapsårets utgång. De båda begreppen regleras olika både i skatterätten och i redovisningsrätten, varför gränsdragningen mellan forskning och utveckling och pågående arbete får betydelse för företag som arbetar på uppdrag av kunder samtidigt som man bedriver forsknings- och utvecklingsarbete. Syftet med den här uppsatsen är främst att analysera gränsdragningen mellan de skatterättsliga reglerna om forskning och utveckling och pågående arbete. Denna analys syftar till att komma fram till om det finns en skatterättslig gråzon inom vilken ett företag har möjlighet att välja om de vill hänföra en utgift till pågående arbete eller till forskning och utveckling. Även frågan om denna eventuella skatterättsliga gråzons gränser diskuteras. Utöver en analys av själva gränsdragningsproblematiken innehåller uppsatsen även en grundlig analys av själva begreppen pågående arbete och forskning och utveckling, samt en diskussion kring frågan om ett företags incitament att redovisa en utgift som pågående arbete respektive som forskning och utveckling. Min slutsats är att det finns en skatterättslig gråzon inom vilken ett företag har möjlighet att välja om de vill hänföra en utgift till pågående arbete eller till forskning och utveckling. Jag har även kommit till slutsatsen att det finns regler som sätter gränserna för denna skatterättslig gråzons omfattning.

Från 1 januari 2010 skall byggbranschen tillämpa nya redovisningsregler gällande redovisning av intäkter från försäljning av fastigheter. Denna regel, eller rättare sagt lagtolkning heter IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet och har till syfte att göra redovisningen mer enhetlig mellan företag och länder. Tidigare var det tillåtet att i högre grad tillämpa successiv vinstavräkning, vilket innebär att intäkter och tillhörande kostnader redovisas successivt under arbetsprocessen i takt med färdigställandegrad. Numera kommer det bli allt vanligare att försäljningsintäkten redovisas först när de betydande riskerna har övergått till köparen, vilket normalt sammanfaller med tillträdet till fastigheten. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur de fyra största svenska byggbolagen påverkas av den nya lagtolkningen. Dessa var Skanska, NCC, Peab och JM. Arbetsgången inleddes med en teoristudie för att sätta oss in i ämnet. Vi har studerat olika redovisningsprinciper samt de internationella standarderna som berör intäktsredovisning IAS 11 Entreprenadavtal och IAS 18 Intäkter. IFRIC 15 skall vägleda företagen i valet av antingen IAS 11 eller IAS 18. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden för vår undersökning. Vi byggde vår empiri på årsredovisningar och intervjuer med ekonomer på företagen. Frågorna anpassades till de olika företagen utifrån information som fanns att läsa i finansiella rapporter. Syftet med IFRIC 15 är att skapa en enhetlig praxis kring intäktsredovisning för uppförande av fastigheter. Eftersom IFRIC endast ger ut tolknings-föreskrifter så är det upp till varje bolag att göra sin egen tolkning. Vi har sett att de större bolagen Skanska och NCC påverkas mer av tolkningen än de mindre bolagen Peab och JM. Den huvudsakliga faktorn för vilka följdeffekter IFRIC 15 ger, är vilka avtalsformer företagen har med uppdragsgivare. Peab och JM arbetar mer med entreprenad då de fortsättningsvis får tillämpa successiv vinstavräkning. Skanska och NCC arbetar mer med försäljning och ska med tillämpning av IFRIC 15 redovisa intäkter vid överlämnande till slutkund. En harmonisering kan vi inte se i de svenska bolagen men på längre sikt kanske det kan uppnås.