Pågående Dödligt Våld har blivit ett allt mer diskuterat ämne inom ambulanssjukvården den senaste tiden. Det framkommer att en ökad hotbild har utvecklats över Europa och med detta ökar kravet på sjukvården gällande förberedelse och kunskap inom ämnet. Det kan röra sig om en eller flera gärningsmän som genomför ett brott med hjälp av vapen eller fordon och ofta är händelsen över inom 15 minuter. Som ambulanspersonal finns en risk att råka ut för en PDV-situation och denna studies syfte var att belysa ambulanspersonals erfarenheter av agerande i en situation med pågående dödligt våld. För att svara till studiens syfte valde författarna att använda sig av en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Under studiens gång intervjuades sex personer, varav två kvinnor och fyra män och därefter transkriberades och sammanställdes intervjuerna för att ett resultat skulle kunna framarbetas. Resultatet framställdes efter granskning med hjälp av Elo och Kyngäs (2008) mall för kvalitativ innehållsanalys och redovisades därefter genom fyra huvudkategorier och tio subkategorier. Resultatet visar på att den ambulanspersonal som agerat i en PDV-situation var nöjd med sin egen och sina kollegors insats, men känner en fortsatt oro över att behöva agera i en liknande situation igen. En utmaning finns därför i att försöka skapa en trygghet kring fenomenet med hjälp av ytterligare mental och praktisk utbildning.

Samhällets försämrade säkerhetsläge i kombination med akutmottagningens komplexa och utmanande vårdmiljö samt akutsjuksköterskans utsatta roll, är faktorer som kan öka risken för att utsättas för pågående dödligt våld. Därav finns betydelse att belysa de förmågor som stärker akutsjuksköterskans handlande i händelse av sådan situation på akutmottagning. Syftet med studien var att sammanfatta befintlig litteratur kring vilka förmågor i form av kompetens och beredskap akutsjuksköterskan bör ha i händelse av pågående dödligt våld på akutmottagning. Som metod valdes en systematisk och integrativ litteraturöversikt där nio vetenskapliga artiklar samt grå litteratur inkluderades. Ur resultatet framträdde tre kategorier: “Förmåga att förebygga och förbereda inför händelse av pågående dödligt våld”, “Förmåga att agera och skydda under händelse av pågående dödligt våld” och “Förmåga att stödja efter händelse av pågående dödligt våld”. Resultatet påtalade vikten av att akutsjuksköterskan, utifrån uppdraget att verka för en trygg och säker vård, ges rätt verktyg i form av mental medvetenhet, säker arbetsmiljö, kompetens och beredskap för att ha förmågan att stävja hotfulla situationer och agera utifrån sin egen och omgivningens säkerhet vid händelse av pågående dödligt våld på akutmottagning.

Syftet med studien var att studera polisens övning POLKON HT2020 och hur övningen kunde förstås utifrån den kunskap som finns om pågående dödligt våld. Vidare syftade studien till att ta reda på hur kunskapen och analysen av övningen kunde användas för att planera framtida övningar. Materialet som användes i studien bestod av polisens material från övningen POLKON HT2020 som genomfördes hösten 2020 i Jönköping. Syftet med övningen var att poliserna skulle öva på att möta och bekämpa pågående dödligt våld. Studien genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalysen kopplades sedan samman med kriminologisk forskning samt rutinaktivitetsteorin och kognitiva psykologiska teorier. Resultatet visade att de moment som genomfördes i övningen i stor utsträckning överensstämde med den kunskap som finns om pågående dödligt våld. Framtida övningar bör bygga på kunskap om brottstypen för att på samma sätt förbereda poliserna på skarpt läge. / The purpose of this study was to analyze the POLKON HT2020 drill and how its content can be utilised in comparison to the knowledge available about active shooter situations. Additionally, the study aimed at investigating how this knowledge and the analysis of the drill could be used in planning future police drills. The material used in the study consisted of the police´s written material about the POLKON HT2020 drill, which was done during fall 2020 in Jönköping. The purpose of the drill was to prepare the officers to handle an active shooter situation. The material in the study was examined by qualitative content analysis. The result of the content analysis was put in relation to criminological research, routine activity theory and cognitive psychological theories. The results showed that the drill to a large extent corresponds with currently available knowledge about active shooter situations. According to the conclusion of this study, future drills should be planned using criminological research and theory in order to guarantee the same knowledge as the POLKON HT2020 for future officers involved.

Introduktion: Specialistsjuksköterskor ska kunna kommunicera och samverka med andra aktörer för att främja en god och säker vård för patienterna. Prehospitalt möter personalen inom ambulansen utmanande situationer involverat våld och hot. En situation som ställer kommunikation och samverkan på prov är en händelse med pågående dödligt våld. I Sverige har det inte skett så många PDV händelser, men de blir vanligare och vanligare. Alla blåljusenheter har sitt ansvar på en skadeplats, men alla har ett gemensamt mål och det är att rädda liv. För att göra det behöver kommunikation och samverkan fungera. Syfte: att beskriva blåljuspersonalens upplevelser av kommunikation och samverkan vid en PDV händelse. Metod: En manifest kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Totalt åtta individuella intervjuer utfördes, men endast sju är grunden till resultatet. Resultat: Kommunikation och samverkan behövs både före, under och efter en PDV händelse och att det finns utrymme för båda områdena att förbättras inför framtiden. De fem kategorier som identifierades under analysen var: Att det gemensamma kommunikationssystemet möjliggör god samverkan, att bristen på information leder till känslor av frustration, att gemenskap är en nyckelfaktor, att få möjlighet till tvärprofessionell reflektion och att säkerheten alltid prioriteras. Slutsats: För en god kommunikation och samverkan behöver samordning finnas, både före och efter en PDV händelse. Kliniska implikationer: Studiens resultat kan användas för att framåt planera, utföra och analysera utbildningen för personalens beredskap vid PDV händelser samt för att utveckla samverkan och kommunikation.

Detta arbete avhandlar antagonistiska hot gentemot högstadie- och gymnasieskolor i Sverige i form av skolattacker och skolskjutningar. Fokuset har varit riktat mot projekteringsstadiet av nybyggnation och ombyggnation av skolor där förebyggande åtgärder kan genomföras för att försvåra för potentiella gärningsmän innan polis anländer och kan börja agera. Detta syftar också till att underlätta för personer som befinner sig inne i byggnaderna, samtidigt som utrymningsmöjligheterna vid brand enligt räddningstjänstens insatsidé bibehålls.De antagonistiska hoten har blivit allt vanligare i Sverige då hotbilden gentemot samhället har ökat. Denna utveckling kan leda till förödande konsekvenser där elever och skolpersonal riskerar allvarliga skador på sina liv och hälsa.Kvalitativa metoder i form av intervju med brandskyddsprojekterande brandingenjör samt tre intervjuer i pappersform med kommunala säkerhetssamordnare genomfördes som ett första steg. Därefter genomfördes studiebesök på två gymnasieskolor samt en ytterligare en intervju med sakkunnig polisinspektör inom POLKON-ämnet. Detta ligger till grund för de slutsatser och svar på frågeställningarna som lyfts i arbetet.Diskussionen kretsar kring vikten av integrerade säkerhetsperspektiv i planeringen av skolor, myndigheters samverkan och behovet av utbildning för personalen. Vid analyser av säkerhetsstrategier på skolor i de olika kommunerna belyses variationer och olika fokusområden inom säkerhetsplaneringen. Dessa inkluderar tekniska lösningar som säkerhetsappar, kameraövervakning och taggsystem, parallellt med betoning på elevers psykiska hälsa och en tidig upptäckt av eventuella hot.Det framgår att utrymnings- och inrymningsstrategier vid PDV inte alltid införs tillräckligt vid brandskyddsprojektering av skolor, vilket kan kräva anpassning och bättre hantering av vid potentiella hot.Polismyndighetens förändrade taktik mot ett än mer offensivt agerande vid PDV-situationer, liknande räddningstjänstens strategi vid brand i byggnader, betonas. Dock behövs fortsatt samordning och dialog mellan myndigheterna för att säkerställa en effektiv hantering av nödsituationer på skolor.Slutsatserna av arbetet är att ökad medvetenhet och anpassning av säkerhetsstrategier är nödvändigt för att möta dagens komplexa hot i skolor. Det betonas vikten av att införa lämpliga åtgärder för både brand och PDV i brandskyddsprojekteringen, samt säkerställa en samsyn mellan Polismyndighetens taktiska förhållningssätt och räddningstjänstens insatsstrategi för att trygga elever och personals säkerhet på skolor. Brister på krav i svensk lagstiftning bidrar till varierande säkerhetsåtgärder mellan kommuner och skolor.

Syftet med studien var att genom en statistisk analys och ur ett riskkommunikationsperspektiv undersöka informationens roll för riskuppfattning och upplevelse av oro kring pågående dödligt våld (PDV) hos studenter vid lärosäten i Sverige. I studien innefattar informationens roll beteenden kopplade till informationssökning, information som trygghetsskapande faktor och informationsbehov. I studien genomfördes en enkätundersökning som 120 studenter vid ett lärosäte besvarade. Genom en statistisk analys analyserades studiens forskningsfrågor utifrån aspekter kring informationskonsumtion, riskuppfattning, tillit och oro för att undersöka informationens roll. Studiens teoretiska ramverk bestod av teorier och begrepp från riskkommunikationsforskning (riskuppfattning) samt teorier och begrepp relaterade till informationskonsumtion (informationsundvikande, uncertainty reduction theory och risk information seeking and processing model). Resultatet i studien visade att de studenter som är oroliga och som söker information kring PDV är de studenter som i störst utsträckning anser sig ha kunskap om ämnet, däremot fanns det inte ett enskilt samband mellan ökad oro och att söka information. Individer som förväntas besitta kunskap om PDV, söker i större utsträckning mer information om ämnet. Studenterna i studien har inte fått information kring PDV från sitt lärosäte, men vill generellt få mer information och tror att information kan göra dem tryggare. Studenterna känner generellt tillit till lärosätet, trots att de inte fått någon information om PDV. De som känner tillit till lärosätet skulle vilja söka information om PDV hos dem, medan de som inte känner tillit söker mer information på egen hand. Vidare uppmuntras forskning där det undersöks vilken roll andras förväntan på individens kunskaper om risker spelar för individens informationskonsumtion. / The purpose of this study was to investigate the role of information for the risk perception and worry regarding ongoing deadly violence (ODV) that students at Swedish schools experience. The role of information regards behaviours in relation to information seeking, information need and information as a way to reduce worry. In the study, a web survey was conducted in which 120 students at a Swedish school participated. Through a statistical analysis, the research questions were analysed from aspects regarding information consumption, risk perception, trust and worry to investigate the role information plays. The theoretical framework for this study consisted of theories and concepts from the risk communication research field (such as risk perception), but it also consisted of theories and concepts related to information consumption (such as information avoidance, uncertainty reduction theory, and risk information seeking and processing model). The result of this study indicated that students who worry and seek information about ODV believe that they possess knowledge about the subject. However, no correlation between a higher level of worry and increased information seeking was shown. The individuals that feel a greater responsibility to have knowledge about ODV seek more information. The students in this study have not been given information about ODV from their school, but generally want to get more information and believe that information could make them less worried. Those who trust the school would seek information about ODV from the school, while the ones that do not trust the school tend to seek more information by themselves. Furthermore, we encourage further research that aim to investigate which role the expectations of others regarding expected knowledge play for the level of knowledge that individuals possess about risks and their information consumption.

Dödligt skolvåld har sedan länge varit ett uppmärksammat problem i bland annat USA. Forskningen om dödligt skolvåld tenderar ofta att studera amerikanska exempel där syftet är att identifiera riskindivider genom att undersöka personlighetsdrag och bakgrundsfaktorer. Dödligt skolvåld i en skandinaviskt kontext saknas det dock kunskap om. Syftet med den här studien är att undersöka utmaningar och framgångsfaktorer med samverkan vid hanteringen före, under och efter händelser med dödligt våld i den svenska skolmiljön. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod där det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Med utgångspunkt i ledning och samverkan som teoretiskt ramverk och med boundary spanning som centralt teoretiskt begrepp, analyserades insamlade data med tematisk analys. Studien resulterade i två huvudsakliga teman, utmaningar för samverkan och framgångsfaktorer för samverkan. Studien visade att avsaknad av systematik och bristande kommunikation utgör de främsta utmaningarna, samtidigt som god person- och förmågekännedom utgör de främsta framgångsfaktorerna vid samverkan. Studiens resultat bekräftar delvis tidigare forskning men lyfter också fram nya fynd. Till exempel att lagstadgade sekretessbestämmelser utgör hinder för effektiv samverkan mellan skolan, polisen och socialtjänsten. / Deadly school violence has long been acknowledged as a pressing issue, particularly within the United States. Existing research primarily concentrates on American instances, with a focus on identifying high-risk individuals through the examination of personality traits and background factors. However, there exists a notable gap in understanding deadly violence within a Scandinavian context. This study aims to explore the challenges and success factors associated with collaborative efforts in managing incidents of deadly violence within the Swedish school environment, spanning the periods before, during, and after such occurrences. Employing a qualitative approach, empirical data was gathered through semi-structured interviews. Drawing upon the theoretical framework of management and collaboration, and boundary spanning as a central theoretical concept, thematic analysis was employed to analyze the collected data. The study highlights two key themes: challenges for collaboration and success factors for collaboration. Findings reveal that the lack of systematic approaches and inadequate communication represent primary challenges, while good understanding of individuals and their capabilities are the primary success factors in collaboration. The study's findings partly confirm previous research but also highlight new discoveries. For instance, statutory confidentiality regulations pose obstacles to effective collaboration between schools, the police, and social services.