Syftet med studien var att studera polisens övning POLKON HT2020 och hur övningen kunde förstås utifrån den kunskap som finns om pågående dödligt våld. Vidare syftade studien till att ta reda på hur kunskapen och analysen av övningen kunde användas för att planera framtida övningar. Materialet som användes i studien bestod av polisens material från övningen POLKON HT2020 som genomfördes hösten 2020 i Jönköping. Syftet med övningen var att poliserna skulle öva på att möta och bekämpa pågående dödligt våld. Studien genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalysen kopplades sedan samman med kriminologisk forskning samt rutinaktivitetsteorin och kognitiva psykologiska teorier. Resultatet visade att de moment som genomfördes i övningen i stor utsträckning överensstämde med den kunskap som finns om pågående dödligt våld. Framtida övningar bör bygga på kunskap om brottstypen för att på samma sätt förbereda poliserna på skarpt läge. / The purpose of this study was to analyze the POLKON HT2020 drill and how its content can be utilised in comparison to the knowledge available about active shooter situations. Additionally, the study aimed at investigating how this knowledge and the analysis of the drill could be used in planning future police drills. The material used in the study consisted of the police´s written material about the POLKON HT2020 drill, which was done during fall 2020 in Jönköping. The purpose of the drill was to prepare the officers to handle an active shooter situation. The material in the study was examined by qualitative content analysis. The result of the content analysis was put in relation to criminological research, routine activity theory and cognitive psychological theories. The results showed that the drill to a large extent corresponds with currently available knowledge about active shooter situations. According to the conclusion of this study, future drills should be planned using criminological research and theory in order to guarantee the same knowledge as the POLKON HT2020 for future officers involved.

Uppsatsen tar sikte på svenska polisers beslutsfattning inom situationer där någon form av legitim våldsanvändning kan bli aktuell. I uppsatsen har sex poliser från polisområde södra Skåne (POSS) tillfrågats om deras beslutsfattande i tre fiktiva scenarion. Scenariona benämns som dynamiska situationer då de hela tiden skiftade beroende på vad den tillfrågade polisen svarat på föregående fråga. Scenariona var inte på något sätt tillspetsade utan var tre vanligt förekommande situationer som poliser hamnar i där legitimt våld kan vara det enda sättet att lösa tjänsteåtgärden som de har blivit beordrade till. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur det går till när poliser i yttre tjänst tar beslut om våldsanvändning för att verkställa sin tjänsteåtgärd.  Resultatet visade att intervjupersonerna ofta tänkte i mönster men var även analytiska när situationen utvecklade sig på ett sätt de inte var förberedda på. Detta ligger i linje med Kahnemans teori (2011) om att vi har två olika system, kallade implicita och explicita systemen, som konkurrerar och samverkar med varandra när vi ska ta beslut. Här ges även stöd för Kleins teori (1999 & 2011) att blåljuspersonal ofta tänker i mönster och mönsterigenkänning vid beslutsfattning. Intervjuerna visar att poliser ofta har en gräns när de övergår till våldsanvändning för att verkställa en tjänsteåtgärd och gör så för att inte riskera sin egen säkerhet, vilket tyder på ett högt säkerhetsmedvetande. De gånger poliser tar medvetna avsteg från sin egen säkerhet görs detta för att uppnå målet med tjänsteåtgärden snabbare då den dynamiska situationen inte tillåter den tidsfrist som egentligen behövs.