Terminologi som fenomen härstammar ur människans inneboende behov att namnge och kategorisera de saker vi stöter på i vår omgivning. De termer vi använder för att beskriva vår omvärld har en direkt inverkan på hur vi upplever den, och ju fler termer vi använder, desto fler nyanser upplever vi. En konsekvent och gemensam diskurs underlättar kommunikation och främjar samarbete inom majoriteten av yrken. Men är musikdisciplinen ett undantag? Kan ett yrke som förlitar sig på ett fritt och personligt uttryck gagnas av ett konsekvent yrkesspråk? Denna uppsats undersöker perspektiven för och emot ett musikaliskt yrkesspråk, det medierade språkets representation i media, och presenterar resultatet av en undersökning om den terminologi som förekommer inom olika sektorer och nivåer av musik.

<p>Examensarbetet är en kvalitativ undersökning om vad och hur lärare på en halländsk grundskola dokumenterar. Den formativa bedömningens goda effekt på lärandet är välkänd för forskare inom pedagogik men dess genomslagskraft i skolan har inte varit lika stor. För att kunna formativt bedöma elevers mångdimensionella kunskap krävs att läraren fångar och dokumenterar den. Detta arbete kräver redskap och examensarbetet tar upp till exempel portfolio, loggbok, elevbedömningar, elevutvärderingar, bedömningsmatriser och kriteriebeskrivningar. Formativ bedömning ställer ökade krav på lärares dokumentation enligt forskningen och det är också lärarna i vår undersökning medvetna om. Lärarna i undersökningen visar insikt i den formativa bedömningsprocessens dokumentation men praktiserar inte denna fullt ut i vardagen. Lärarna känner att deras yrkesspråk inte är tillräckligt för att kunna dokumentera på ett tillfredsställande sätt. Individuella utvecklingsplaner med skriftliga bedömningar kräver att lärarna dokumenterar formativt. Detta har blivit en tung börda för lärarna som behöver stöd med att utveckla ett professionellt yrkesspråk.</p>

Examensarbetet är en kvalitativ undersökning om vad och hur lärare på en halländsk grundskola dokumenterar. Den formativa bedömningens goda effekt på lärandet är välkänd för forskare inom pedagogik men dess genomslagskraft i skolan har inte varit lika stor. För att kunna formativt bedöma elevers mångdimensionella kunskap krävs att läraren fångar och dokumenterar den. Detta arbete kräver redskap och examensarbetet tar upp till exempel portfolio, loggbok, elevbedömningar, elevutvärderingar, bedömningsmatriser och kriteriebeskrivningar. Formativ bedömning ställer ökade krav på lärares dokumentation enligt forskningen och det är också lärarna i vår undersökning medvetna om. Lärarna i undersökningen visar insikt i den formativa bedömningsprocessens dokumentation men praktiserar inte denna fullt ut i vardagen. Lärarna känner att deras yrkesspråk inte är tillräckligt för att kunna dokumentera på ett tillfredsställande sätt. Individuella utvecklingsplaner med skriftliga bedömningar kräver att lärarna dokumenterar formativt. Detta har blivit en tung börda för lärarna som behöver stöd med att utveckla ett professionellt yrkesspråk.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man arbetar med läsförståelse i grundskolans tidigare och senare år. Genom ökad kunskap om läsförståelse vill vi utvecklas i rollen som lärare. Med utgångspunkt i syftet har vi med kvalitativ metod genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma grundskollärare. I ljuset av den forskning om läsning och läsförståelse vi tagit del av har vi sedan tolkat resultaten. Resultaten visar på varierande arbetssätt som samtliga i olika grad gagnar läsförståelse. Vad som också framkom var att de undervisande lärarna är införstådda med läsförståelsens komplexitet men inte med alla de faktorer som läsförståelsen är beroende av. Intervjuerna visar tydligt på avsaknaden av ett yrkesspråk som kan uttrycka den kunskap man har och ytterligare har behov för i sin undervisning. Slutsatsen blir att lärare och lärarstudenter behöver explicit undervisning om läsförståelse för att i sin tur kunna föra kunskapen om användbara läsförståelsestrategier vidare till sina elever.

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man arbetar med läsförståelse i grundskolans tidigare och senare år. Genom ökad kunskap om läsförståelse vill vi utvecklas i rollen som lärare. Med utgångspunkt i syftet har vi med kvalitativ metod genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma grundskollärare. I ljuset av den forskning om läsning och läsförståelse vi tagit del av har vi sedan tolkat resultaten.</p><p>Resultaten visar på varierande arbetssätt som samtliga i olika grad gagnar läsförståelse. Vad som också framkom var att de undervisande lärarna är införstådda med läsförståelsens komplexitet men inte med alla de faktorer som läsförståelsen är beroende av. Intervjuerna visar tydligt på avsaknaden av ett yrkesspråk som kan uttrycka den kunskap man har och ytterligare har behov för i sin undervisning. Slutsatsen blir att lärare och lärarstudenter behöver explicit undervisning om läsförståelse för att i sin tur kunna föra kunskapen om användbara läsförståelsestrategier vidare till sina elever.</p>

Syftet är att undersöka och reflektera kring pedagogers språk i arbetet med utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner, pedagoger emellan samt mellan pedagoger och föräldrar. Efter en litteraturgenomgång som fokuserar diskurser, språk och yrkesspråk presenteras resultatet av sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer gjorda med pedagoger, yrkesverksamma i förskolan och grundskolan. Över etthundraåttio tusen pedagoger arbetar med barn och elever i Sverige. Har pedagoger i förskola och skola ett fungerande språk? Finns behovet av ett yrkesspråk? Ur specialpedagogiskt perspektiv beskrivs språket som ett viktigt redskap. Det har en avgörande roll för människans förståelse för vad som sker och för den roll hon får i samspel med andra. De intervjuade pedagogerna förmedlar hur språket i förskolan och skolan utvecklats under de senaste åren. Ord som värdegrund, didaktik och stereotypa könsroller har förändrat både terminologi och perspektiv. Resultatet visar att pedagogiskt språk framför allt handlar om tydlighet. Pedagogiskt språk används i samtal med kollegor och föräldrar, vid upprättande av dokument samt vid resursansökningar. De intervjuade pedagogerna beskriver att högskolekompetens leder till såväl pedagogiska kunskaper som pedagogiskt språk. I samtal med kollegor strävar de flesta pedagogerna efter att använda ett pedagogiskt språk men i utvecklingssamtalen sker ofta en anpassning till föräldrarnas språk. Resultatet antyder att utvecklingssamtalsunderlagens utformning påverkar pedagogers språkbruk. De intervjuade pedagogerna presenterar olika samtalsunderlag vars utformning varierar i hög grad. Det rör sig om allt från korta stolpord, via välformulerade lägesbeskrivningar till webbaserade färdigformulerade meningar. Många verksamheters IUP har standardiserats vilket gjort dem mer opersonliga men samtidigt mer rättvisa. Dagens förskollärare och lärare, och även specialpedagoger och speciallärare, består av en heterogen lärarkår med stora skillnader beträffande kunskap, erfarenhet och språk. En metod för att nå varandra i snår av individuella tolkningar och värderingar kan vara att skapa ett gemensamt språk. Framför allt i samtal om barn och elever i behov av särskilt stöd kan språket komma att ha en avgörande betydelse.

Syftet är att synliggöra erfarenheter av det språk som talas på den arbetsplatsförlagda utbildningen inom två yrkesförberedande program på gymnasieskolan. Studien inriktar sig på att undersöka elevens förberedelse inför kommunikativa situationer i yrket samt att förmedlaen bild av hur språket tillämpas på den arbetsplatsförlagda utbildningen. Studien har utgått från tre olika urvalsgrupper: praktiksamordnare, yrkeslärare och elever inom två av gymnasieskolans yrkesförberedande program: Bygg- och anläggningsprogrammet samt Fordons- och transportprogrammet. Datainsamling har genomförts genom sju semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkom att språket har betydande roll i elevens yrkesutveckling och framtida anställningsbarhet. På utbildningen ställs krav på att eleven genomför en språklig anpassning i mötet med branschen. Detta genom att tillägna sig ett fackspråk samt finna sig i en miljö med hård jargong. Samtliga involverade i elevens yrkesutbildning, såsom praktiksamordnare, yrkeslärare och yrkesutövarna ute i branschen fungerar som språkutvecklare. Av studiens resultat kan konstateras att skolan behöver finna strategier i samarbetet mellan skolans utbildning och den arbetsplatsförlagda utbildningen för att skapa förutsättning att både äga och nyttja sitt språk i syfte att kommunicera med människor i yrket.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera vilka strategier yrkeslärare använder i undervisningen för att eleverna ska utveckla ett yrkesspråk på gymnasieskolans byggprogram för att få förståelse om hur elevernas yrkesspråk utvecklas i undervisningen. Med utgångspunkt i studiens syfte formulerades två frågeställningar: Vilken betydelse tillskriver yrkeslärare på byggprogrammet att eleverna utvecklar ett yrkesspråk? Vilka metoder eller tillvägagångssätt anser yrkeslärarna på byggprogrammet är värdefulla att använda sig av för att eleverna ska utveckla ett yrkesspråk? Utifrån syfte och frågeställningar genomfördes tre kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet visade på vikten av att blanda teori och praktik för att skapa en djupare förståelse hos eleverna vilket i sin tur bidrog till att även yrkesspråket utvecklades. Vidare konstateras i slutsatsen att praktikplatsen har stor betydelse för elevernas utveckling av yrkesspråket. Samtidigt lyftes yrkesspråket som mycket avgörande för att eleverna överhuvudtaget ska ha en framtid i branschen / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

<p>The purpose of the essay is to study documentation of teachers in reports of students’ development at school. The study will concentrate on what teachers write in the reports, to what degree the written text refers to the aims of the Swedish curriculum and also to study what kind of language the teachers use in the reports, based on theories of professional language. The material used consists of written reports from two classes, one in the 6^th and one in the 8^th grade from two different schools. The reports come from six teachers altogether, and the text has been divided in phrases which have been categorized in different groups depending on the content and the language used. The result of the study shows that the content of the reports, the size and the language used vary much from one teacher to another, and that they seldom refer to the aims of the curriculum. Another result is that teachers often address the pupil directly and use a everyday language, or mixed everyday and learned language in the reports.</p>

The purpose of the essay is to study documentation of teachers in reports of students’ development at school. The study will concentrate on what teachers write in the reports, to what degree the written text refers to the aims of the Swedish curriculum and also to study what kind of language the teachers use in the reports, based on theories of professional language. The material used consists of written reports from two classes, one in the 6th and one in the 8th grade from two different schools. The reports come from six teachers altogether, and the text has been divided in phrases which have been categorized in different groups depending on the content and the language used. The result of the study shows that the content of the reports, the size and the language used vary much from one teacher to another, and that they seldom refer to the aims of the curriculum. Another result is that teachers often address the pupil directly and use a everyday language, or mixed everyday and learned language in the reports.