Ostlänken är en del av den enskilt största investeringen för svensk infrastruktur i modern tid, en ny dubbelspårig höghastighetsjärnväg mellan Järna och Linköping. Den kommer tillföra ny kapacitet i järnvägssystemet och frigöra belastning på befintliga banor och på det sättet förstora regionen. Swecos uppgift är att leverera en tids- och ekonomiskt effektiv lösning som samtidigt är både säker, miljömässigt- och socialt hållbar. I det arbetet är Swecos organisation indelad i bland annat de tre blocken plan, miljö och teknik som vart och ett är ansvariga för att utveckla järnvägsplan, miljökonsekvensbeskrivning respektive systemhandlingar. Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen och kunskapsutbytet mellan kompetensområdena som ingår under blocken miljö och teknik upplevs och förs i praktiken. Ett vidare syfte är att sätta studiens resultat i relation till Swecos interna projektmål och styrdokument för kommunikation och erfarenhetsåterföring, för att vidare kunna synliggöra styrkor och förbättringsområden vad avser kommunikationen inom uppdraget Ostlänken. Insamlat material från enkätundersökning, intervjuer och fokussamtal har sammanställts med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade att användningen av kommunikationsmedel varierar inom uppdraget. Många upplever ett stort informationsflöde, bland annat i form av många möten. Det finns ett upplevt kunskapsglapp både mellan blocken, men också mellan de olika teknikområdena där det ibland är svårt att se varandras behov och förutsättningar. Med stöd av teorier inom det organisationspedagogiska området, visar studien vikten av att ta ansvar för det egna lärandet i form av aktivt lyssnande och reflektion över sina egna referensramar i förhållande till andras. Men också för andras lärande i form av hur man väljer att uttrycka sig och dela med sig av relevant information. Några av de områden som skulle kunna gynna organisationens utveckling är tydliga och detaljerade mötesagendor, mentorskap för att orientera nyanställda i uppdraget och främja kunskapsåterföring, återkommande tillfällen för reflektion kring arbetsgången samt arbete för att frångå invanda mönster gällande samtalsutrymme. Studien visar vidare att uppfyllelsen av den målbild som anläggningen har, kräver en strävan hos varje individ att bli expert på själva uppdraget samt att varje teknikområde får ta plats i beslutsprocesser. Genom att inte betrakta lärande som en naturlig del av arbetsgången, utan enbart sträva efter framfart i form av produktivitet, finns det på längre sikt risk för att detta sker på bekostnad av organisationens utveckling. / The project Ostlänken is part of the single largest investment for Swedish infrastructure in modern times, a new double track high-speed railway between Järna and Linköping. It will provide new capacity to the railway system and off load existing traffic and thus enlarge the region. Sweco's task is to deliver a time- and economically efficient solution that is both secure, environmentally- and socially sustainable. To achieve this, Sweco's organization is divided into the three areas plan, environment and technology. Each of which is responsible for developing railway plans, environmental impact assessment and system documents. The purpose of the study is to analyze how communication and knowledge exchange between the areas environment and technology are experienced and put into practice. A further aim is to put the results of the study in relation to Sweco's internal project- and control documents for communication and knowledge and experience transfer, in order to further visualize strengths and improvement areas in terms of communication within the assignment Ostlänken. Collected material from a questionnaire survey, interviews and focus discussions has been compiled using a thematic analysis. The results showed that the use of communication means varies within the assignment. Many people experience a large flow of information, partly as a result of the high meeting frequency. There is an experienced knowledge gap between the main areas, but also between the different technical areas of expertise where it is sometimes hard to see each other's needs and prerequisites. Based on theories from organizational pedagogy, the study shows the importance of taking responsibility for the individual learning in the forms of active listening and reflection on ones frame of reference and how it relates to others. But also the importance of taking responsibility for others' learning in terms of how to express one self and sharing relevant information. Some of the areas that could benefit the organization's development are clear and detailed meeting agendas, mentoring to orient new employees in the project, recurrent opportunities for reflection on the workflow and continuous work to make sure that the word is evenly distributed at meetings. The study further shows that to fulfill the overall project objectives, individual endeavor is required in order to become an expert in the project itself, and also that each area of expertise may take place in decision-making processes. By not considering learning as a natural part of the workflow, but merely striving for progress in terms of productivity, there is a risk that this will happen at the expense of the organization's development in the longer term.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.   Resultatet visar att det överlag finns en positiv inställning till att använda forskning i skolan och förskola. Resultatet visar att samtal med kollegor är den största källan till forskning och att egen forskning är den källa som minst bidrar till en vetenskaplighet i skola och förskola. Studien visar att det som anses vara det största hindret för att använda forskning är tid och språkliga svårigheter. Undersökningen visar på en relativt låg vetenskaplig begreppsbas när det gäller kunskapsteorier och forskningsmetoder. Detta kan tyda på ett mindre utvecklat yrkesspråk. Diskussionens konklusion är att det kommer att fodras åtskilligt med ansträngning och kreativitet, både organisations- och kunskapsmässigt, för att skollagens skrivning skall kunna realiseras. / This paper investigates a number of attitudes to the formation of the Swedish School Law that education shall rest on a scientific base with the aim of getting a better understanding of which conditions and startingpositions these are for the implementing of the law. The basic data have been taken from a quantitative total survey which has been sent to school leaders and teachers on schools and pre-schools in a smaller commune. The response rate of the survey is 40 %. Then the data have been analysed and shown as descriptive statistics. The paper has a phenomenogical starting-point. The result shows that, generally, there is a positive attitude to using research in school and pre-school. The result indicates also that conversation with colleagues is the most important source of research and that one´s own research is the source that least contributes to scientific thinking in school and pre-schools. The study shows that what is considered to be the biggest obstacle for using research is lack of time and linguistic difficulties. The study points at a relatively low scientific base of conception concerning theories of knowledge and research methods. This can indicate a less developed professional language. The conclusion of the study is that much effort and creativity will be demanded concerning both organisation and knowledge in order to realize the formulation of the school law.

The purpose of this study is to investigate the challenges and opportunities in the communication between software developers and their stakeholders, as well as the impact that the product owners have on the communication. The research was conducted using a case study approach, and data was mainly collected through observations andinterviews with product owners and software developers at the case company Kry. The findings show that the challenges in communication are the technical language of software developers, difficulty for stakeholders to understand the software development process and difficulty for developers to understand the underlying context of a feature request. The opportunities in their communication are that the developers can better understand the reasons of a request and thus feel more engaged in the product and more satisfied towards the company; Good communication can cut development time and cost. The product owner is shown to be almost irreplaceable due to the large impact that they have. They become translators between the developers and stakeholders, enabling them to communicate better. Furthermore, they are the main point of contact for the stakeholders, thus allowing the developers to focus more on doing development work. However, this might sometimes result in that the developers get involved too late in the process, making changes costly when they discover something faulty. As a conclusion, the communication between stakeholders and developers powered by product owners greatly enhance the possibility to build good, maintainable software and lead to a more sustainable work environment for all involved. / Syftet med studien är att undersöka utmaningar och möjligheter i kommunikationen mellan mjukvaruutvecklare och stakeholders, samt den påverkan som produktägare har på kommunikationen. Detta gjordes genom en fallstudie och data är i huvudsak insamlad genom observationer och intervjuer med produktägare och utvecklare på företaget Kry. Resultatet visar att utmaningar i kommunikationen är mjukvaruutvecklarnas tekniska språk, svårigheter för stakeholders att förstå mjukvaruutvecklingsprocessen och för utvecklarna att förstå de bakomliggande anledningarna för en kravändring. Möjligheter i kommunikationen är att utvecklarna bättre kan förstå de här anledningarna och därför bli mer engagerade i produkten och känna sig mer nöjda med företaget; bra kommunikation kan minska utvecklingskostnader och tid. Produktägare visar sig vara nästan oersättliga på grund av den stora påverkan de har. De blir översättare mellan utvecklare och stakeholders, och hjälper dem att kommunicera bättre. De blir också den huvudsakliga kontaktpersonen för stakeholders, vilket ger utvecklarna mer möjligheter att fokusera på deras utvecklingsarbete. Dock kan det resultera i att utvecklarna ibland blir inblandade för sent i processen, vilket gör potentiella behov av förändringar dyra när de upptäcker något som är fel. Sammanfattningsvis, när kommunikationen mellan stakeholder och utvecklare är faciliterad av produktägare så ökar möjligheterna för att bygga bra mjukvaraoch det leder till en mer hållbar arbetsmiljö för alla inblandade.