Studiens syfte är att undersöka om pedagoger i förskolan söker tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet enligt svensk skollag 2010:800 som berör all utbildningsverksamhet och alla som deltar inom utbildning och undervisningssammanhang. För att få svar på studiens frågeställningar har studien haft tillgång till ett underlag från två kommuner. Från den ena kommunen har underlag varit ansökningshandlingar, svar av enkät- och andra frågor samt pedagogiskt material från utbildningsnämndens enhet som arbetar med barn i behov av särskilt stöd för att stödja pedagogerna i sin kartläggning. Från den andra kommunen har underlaget varit en intervju med två personer med anknytning till en övergripande roll i pedagogisk ledning- en förskolechef och en t.f. biträdande utbildningschef som har arbetat som samordnare för barn och elevhälsa och handläggare för barn i behov av särskilt stöd. Undersökningen har använt sig av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Studiens har använt sig av Bronfenbrenners ekologiska systemteori och resultatet redovisas i tre kategorier - barn i behov av särskilt stöd, vetenskapligt förhållningsätt och special-pedagogiska perspektiv. Resultatet visar att barn i behov av särskilt stöd är en fråga som grundar sig i vilken pedagogisk grundsyn som råder i makro, exo och mikrosystem. Otydlighet på makrosystemnivå främjar olika modeller för att möta barn i sitt lärande på exo systemnivå. Grundsynen på ett mikrosystem återspeglar den pedagogiska grundsynen på exosystemet som är ett resultat av de material och de processer som finns för att barn ska få sin rätt till stöd. Ett vetenskapligt förhållningsätt som använder sig av faktakunskaper kan förebygga tolkningen att det är barnen som är i behov av särskilt stöd då det istället kan vara verksamheten som är i behov av att höja sin kvalité.

In Based upon disciplinary foundation... – A study on teachers’ prerequisite for continuing pro- fessional development (CPD) I have examined the prerequisites that teachers in Nacka have for CPD, due to the new school law that states that all teaching must be based upon disciplinary foundation and proven experience. According to a recently published governmental report, as well as international research, not only structural aspects like time and financial compensation are crucial to whether teachers continue their development. Encouragement from the principal and colleagues are also a contributing factor; and not to mention those factors combined. There is a world wide shared consensus among educational researchers claiming that one very important piece in creating a successful school is having a well-educated and updated staff. By embracing that idea, in our new school law, there must also exist a platform where that idea can be implemented. The aim of this study is to find out to what extent teachers in Nacka are given prerequisites for continuing professional development, in other words carry out their assignment according to the law. This study is based upon two questionnaires sent to all primary school teachers in Nacka and their principals. What are the structural prerequisites that teachers in Nacka are given for CPD? Does principals encourage their staff to further CPD? Are their any local or regional plans regarding CPD? Do the teachers’ and the principals’ respective views regarding prerequisites for CPD correlate? The study showed that even though teachers and principals had similar views of the different prerequisites, principals did rate their strategies more positive than teachers valued them. It turned out that only one principal had a plan for how to make his or her teachers to continue their development. Maybe the teachers were not aware of their prerequisites; perhaps the principals overrated their offers. But what was clearly shown is that there is a lack of communication between the teachers and principals.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om vilka förståelser av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet som konstrueras i kommunikation mellan förskollärare. Studien styrs av två frågeställningar: Vilka språkliga kategorier konstrueras i förskollärares kommunikation om vetenskaplig grund? och Vilka språkliga kategorier konstrueras i förskollärares kommunikation om beprövad erfarenhet?. Studien har en kvalitativ metodansats, med en teoretisk utgångspunkt i kontextuell socialkonstruktionism. Studiens data samlas in genom två fokusgrupper med tio verksamma förskollärare i förskolan. Datan analyseras med hjälp av begreppen performativitet och fabrikationer. Performativiteten relateras till uppdraget i läroplanen och Skollag som förskollärare är ålagda att följa. I läroplanen för förskolan (Lpfö 18) står det att "undervisningen med innehåll och arbetsätt ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet". I studien synligörs fabrikationer som innebär att förskollärarna framställer eller rättfärdigar sin undervisning på ett bättre sätt än vad som överensstämmer med verkligheten. Studiens reslutat visar tre slutsatser: mångtydlighet, otydlighet i ansvar och brist på gemensam förståelse av begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Begreppen har inte tidigare diskuterats av förskollärarna i studien, vilket innebär att egna tolkningar och förklaringar över begreppen uttalas. Förskollärarna saknar en tydligare definition av vetenskaplig grund och beprövad erfarnehet, vilket överensstämmer med vad tidigare forskning belyser. / The Purpose of the study is to contribute knowledge about which understandings of scientific basis and proven experience are constructed in communication between preschool teachers. The study is guided by two questions: What language categories are constructed in preschool teachers' communications about the scientific basis? and What language categories are constructed in preschool teachers' communication about proven experience?. The study has a qualitative methodological approach, with a theoretical starting point in contextual social constructionism. The study data is collected through two focus groups with ten active preschool teachers in the preschool. The data are analyzed to the concepts of performativity and fabrications. The performativity is related to the assignment in the curriculum for preschool (Lpfö 18) states that "teaching with content and working methods must be based on scientific grounds and proven experience". The study highlights fabrications that mean that preschool teachers present or justify their teaching in a better way than what corresponds to reality. The results of the study show three conclusions: ambiguity, ambiguity in responsibility and lack of common understanding of the concepts of scientific basis and proven experience. The concepts have not previously been discussed by the preschool teachers in the study, which means that their own interpretations and explanations of the concepts are pronounced. Preschool teachers lack a clearer definition of scientific basis and proven experience, which is in line with what previours research sheds light on.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om huvudmannens uppfattning av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och huvudmannens beskrivning av organisering enligt uppdraget med en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Essän utgår från två övergripande frågeställningar; Hur uppfattar huvudmannen innebörden av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? och Hur beskriver huvudmannen arbetet med att planera, genomföra och följa upp en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Teoretiska utgångspunkter är fenomenografin, där uppfattningsbegreppet är centralt, och en teori om organisering som bidrar till att utforska organisering genom att identifiera organisationens handlingsnät. Semistrukturerade intervjuer har genomförts utifrån ett målstyrt urval med informanter vilka representerar huvudmän som samtliga har en pågående samverkan med akademin. Vetenskapsrådets etiska principer för forskning utgör grund genom hela processen. Huvudmannens uppfattningar av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet omfattar lärande och förbättringsarbete hos enskilda professionella och verksamheter, lärande och förbättringsarbete mellan professionella och mellan verksamheter och ett stöd för det systematiska kvalitetsarbetet. Huvudmannens berättelser om planering, genomförande och uppföljning av utbildningen beskrivs vara en system- och organisationsfråga där chefer ger service genom att producera organisering. Identifierade handlingsnät omfattar utvecklingsarbete på styrkedjans olika ansvarsnivåer, samverkan med akademin och dokumentation baserat på det systematiska kvalitetsarbetet vilket bidrar till huvudmannens skolförbättringsprocess. / The aim of the study is to contribute with knowledge about the accountable authority´s understanding of scientific knowledge and proven experience and organising for leadership towards education based on scientific knowledge and proven experience. The essay is based on two overarching questions: How does the accountable authority perceive the meaning of scientific knowledge and proven experience? and How does the  accountable authority plan, implement and follow up the work with an education based on scientific knowledge and proven experience? Theoretical startingpoints are phenomenography where the concept of perception is central and a theory of organization that helps to explore organization by identifying the organization's action nets. Semi-structured interviews have been conducted based on a goal-oriented selection with informants who represent the  accountable authority who all have an ongoing collaboration with the Academy. Vetenskapsrådets (The Swedish Research Council's) ethical principles for research constitutes basis throughout the process. The accountable authority's understanding of scientific knowledge and proven experience include learning and improvement work among individual professionals and school units, learning and improvement work between professionals and between school units and a support for the systematic quality work. The accountable authority's stories about the planning, implementation and follow-up of the education describes as a system- and organizational issue where managers provide service by producing organization. Identified action nets include development work at the different levels of responsibility in the chain of command, collaboration with the academy and documentation based on the systematic quality work that contributes to the accountable authority's  school improvement process.