Det gränslösa murbyggandet är en studie i politisk teori om den liberala paradoxen i murens politik, det vill säga; hur vi i denna globala värld å ena sidan har idealet om öppna gränser och hög rörelsefrihet, å andra sidan bygger vi fler murar och fortifierar gränser mer än någonsin. Med avstamp i sex olika studier av forskare inom området politisk teori diskuteras vilket arbete muren utför – politiskt, ekonomiskt och ideologiskt, hur dessa paradoxer uppstår, vad som föreslås vara vägen framåt och hur teorierna om muren skiljer sig åt. Analysen är indelad efter de tre paradoxerna som går att utläsa ur den så kallade ’överordnade’ liberala paradoxen. De tre paradoxerna berör ekonomi, suveränitet och säkerhet, och effektivitet. Avslutningsvis sammanfattas kärnan i de tre paradoxerna men det diskuteras även huruvida rädslan för ’den andre’ kan hjälpa till att lösa upp paradoxerna. Vid närmare anblick är de identifierbara paradoxerna i vår samtid inte så paradoxala trots allt

Purpose - This study aims to understand what paradoxical tensions arise within an ecosystem when companies collectively pursue digital servitization and how these tensions impact value co-creation. Method -  The study is an explorative single-case study based on the mining industry in Sweden and involves respondents from industry-leading organizations. A total of 30 interviews were conducted and analyzed through a thematic analysis. Findings – Our study has identified five paradoxical tensions that arise during the process of digital servitization in ecosystems. These tensions are the paradox of competition and cooperation, the tension between IP sharing and control preservation, the tension of skill transition and reluctance to change, the tension between traditional identity and digital identity, and the need to balance data access and data security. The findings also identified the impact that the tensions have on value co-creation. Theoretical contributions – Our study demonstrates the intricate nature of tensions within ecosystems, revealing their multifaceted origins stemming from factors such as ecosystem coopetition, organizational identity dynamics, and data utilization practices. Additionally, we highlight that these tensions can manifest at two levels: within organizations and between ecosystem partners. Our research provides a more nuanced understanding of the complex and multi-faceted nature of tensions in ecosystems. Managerial contributions – This study provides valuable insights for managers of the impact on value co-creation of paradoxical tensions within a digital servitization ecosystem. We highlight the significance of recognizing and addressing tensions in ecosystem collaborations. By unpacking the complexity of tensions, we contribute to mitigating conflicts and enhancing the effectiveness of business ecosystems in practical settings. Limitations – This research is based on a single case study in the mining industry. Therefore, there are opportunities for future research to investigate the applicability of the findings in other industrial contexts. / Syfte - Denna studie syftar till att förstå vilka paradoxala spänningar som uppstår inom ett ekosystem när företag gemensamt strävar efter digital tjänstefiering och hur dessa spänningar påverkar värdeskapande. Metod - Studien är en utforskande fallstudie baserad på gruvindustrin i Sverige och involverar respondenter från ledande organisationer inom branschen. Totalt 30 intervjuer genomfördes och analyserades genom tematisk analys. Resultat - Vår studie har identifierat fem paradoxala spänningar som uppstår under processen med digital tjänstefiering i ekosystem. Dessa spänningar är paradoxen mellan konkurrens och samarbete, spänningen mellan delning av immateriella tillgångar och bevarande av kontroll, spänningen mellan färdighetsövergång och motvilja till förändring, spänningen mellan traditionell identitet och digital identitet samt behovet av att balansera åtkomst till data och datasäkerhet. Resultaten identifierade även hur spänningarna påverkar värdeskapande. Teoretiskt bidrag - Vår studie visar den komplexa naturen av spänningar inom ekosystem, och avslöjar deras mångfacetterade ursprung från faktorer som ekosystemets samverkan och konkurrens, organisationers identitetsdynamik och praxis för dataanvändning. Dessutom betonar vi att dessa spänningar kan yttra sig på två nivåer: inom organisationer och mellan ekosystempartners. Vår forskning ger en mer nyanserad förståelse för spänningarnas komplexa och mångfacetterade natur i ekosystem. Praktiskt bidrag - Denna studie ger värdefulla insikter för ledare om påverkan av paradoxala spänningar på värdeskapandet inom ett digitalt tjänstefierings-ekosystem. Vi belyser vikten av att erkänna och hantera spänningar i ekosystemssamarbeten. Genom att avveckla komplexiteten i spänningar bidrar vi till att mildra konflikter och öka effektiviteten hos affärs-ekosystemen i praktiska sammanhang. Begränsningar - Denna forskning baseras på en fallstudie i gruvindustrin. Därför finns det möjligheter för framtida forskning att undersöka tillämpbarheten av resultaten i andra industriella sammanhang.

Studien har som syfte att tolka och förstå det som pågår i lärarens vardag med hjälp av komplexitetsteorier. Komplexitetsteorier utgör de specifika delarna i komplexitetstänkande som är en resurs för att diskutera relationen mellan skolan som komplext system, vetenskaplig grund och evidens. En förståelse bestående av att lärares vardag är mång- och tvetydig till dess innehåll är väl känt och beskrivet genom exempelvis framställningar av vad en lärares görande består av. För att tolka lärarens vardag är komplexitetsteorier inte vanligt förekommande. Komplexitetsteorier studerar mönster av självorganisering och det pågående med fokus på relationer. Komplexa system är icke-linjära och kausaliteten är cirkulär. Intentionen med komplexitetstänkande är att beskriva, tolka och förstå mönster av komplexitet. För att visa på en helhet och mönster har studien en narrativ ansats. Ett narrativt förhållningssätt ligger nära vardagens hantering av en rad paradoxer där det kända och okända samtidigt förekommer. För att samla in rika berättelser om lärarens vardag användes kvalitativa intervjuer som metod. Resultat visar på att det är det mångsidiga innehållet i relationerna som bland annat skapar komplexiteten i lärares vardag. Lärarens vardag består av många delar och ett komplexitetstänkande sätter fokus på att sätta ihop delarna till helhet och se mönster. Resultatet visar också på att en rad olika paradoxer måste hanteras. I berättelserna framträder hur lärarna hanterar en rad olika processer i relationen mellan kontroll och icke-kontroll, mellan på förhand det kända och okända där överraskningar är en del av vardagen, en del av interaktionen mellan människor. I en evidensbaserad praktik framträder att lärarens hantering av en rad paradoxer begränsas eftersom idén om evidensbaserad praktik innebär generaliserbara metoder där utfallet anses vara givet. Komplexitetstänkande innebär att det ställs andra krav på användning av vetenskaplig grund. Aktörer som rektorer, huvudmän och Skolverket bör i utformning av stöd till skolor inkludera tanken om att praktiken är ett komplext system. / The purpose is to use complexity theories to describe, interpret and understand teacher's everyday life. An everyday life where the predictable and the unpredictable exist in parallel. In relation to the teacher's everyday life and complexity theories, scientific basis and evidence are discussed. To show a cohesive complexity, the study has a narrative approach. A narrative approach is close to the structure of everyday life where the known and the unknown exist in symbiosis. To collect rich stories about the teacher's everyday life, qualitative interviews were used as a method. The result shows the circular causality that exists in non-linear systems. The teacher's everyday life contains many different processes that create a high degree of complexity. Some key processes are communication, relationships and complexity that are closely linked. Words that have in common the local interaction that includes the social as well as material things where there are possibilities of action. It is the multilateral job description that, among other things, creates the complexity of teachers' everyday lives. Structures and routines are important in order to be able to reduce the complexity of everyday life to a certain extent. Further on to deal with the paradox between control and non-control. Based on complexity theories, structures must contain the opportunity to be interpreted, adapted and translated to the practice. The school is a non-linear system and evidence-based practice is based on a linear system. In order to be able to interact with the practice, government investment in school to increase a more scientific ground. One of these projects is called, “läslyftet”. These projects need to take into account the processes and the unique in the practice. The study's contribution is to use complexity theories to show other perspectives on how change can take place in school. Specifically, how scientific basis and evidence can interact in the complex practice. Furthermore, show how complexity theories can help to make it possible to find new paths to development within school.

This paper explores the possibility and relevance of theological study of backward time travel and its consequences. An examination of current research on backward time travel reveals a number of interdisciplinary topics which are not handled within physics. Some of these topics, mainly concerning free will and determination, are of interest to philosophers, whereas topics such as meaning and responsibility are left aside.   In theology, there is a general dismissal of the idea of backward time travel. This study claims that this negative stance may be the result of taking science and its methods too seriously. The result of the study is that the interdisciplinary questions connected to backward time travel makes the subject very relevant for theological reflection. Thought experiments on backward time travel can provide valuable insights on how we deal with our lives, our world, time, and God today. / Denna explorativa studie utforskar möjligheten och relevansen av teologiska studier av tidsresor till det förflutna och deras konsekvenser. En undersökning av det aktuella forskningsläget visar på förekomsten av interdisciplinära frågeställningar som inte hanteras inom fysiken. Vissa frågor, framförallt knutna till den fria viljan och determinism, intresserar filosofer, medan andra områden som mening och ansvar inte behandlas vidare. Teologer ställer sig generellt negativa till tanken på resor till det förflutna. Denna studie hävdar att denna negativa inställning kan vara resultatet av en alltför stark respekt för vetenskapens fynd och metoder.  Resultatet av studien är att de interdisciplinära frågeställningar som är kopplade till tidsresor till det förflutna gör ämnet högst lämpligt för teologisk begrundan. Tankeexperiment kring ämnet kan ge värdefulla insikter om hur vi hanterar våra liv, vår värld, tiden och Gud idag.