SAMMANFATTNING ”Ju fler som äger  frågan, desto bättre kommer resultatet att bli” Förskolechefers syn på att utbildningen i förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Antal sidor: 28 Från och med den 1 juli 2011 lyder förskolan under skollagen. Förskolan ses som första steget i utbildningsväsendet och utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Studien syftar till att undersöka hur förskolechefer beskriver vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de tänker att begreppen ska implementeras i verksamheten. Våra frågeställningar är: Hur uppfattar förskolecheferna   innebörden av begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess innebörd för den pedagogiska verksamheten?   På vilket sätt uppfattar de att dessa begrepp kan implementeras i verksamheten? För att få svar på våra frågor genomförde vi intervjuer med fyra förskolechefer. Intervjuerna transkriberades och analyserades. Utifrån tolkningar av svaren framkom fyra   områden: Ställningstaganden, Kommunikation/Dialog, Tydligare uppdrag och Dilemman i praktiken. Resultatet av studien visar att det finns en medvetenhet hos förskolecheferna om betydelsen av skollagens skrivning för förskolans verksamhet och status i samhället. Kravet på dokumentation ses som positivt, då förskolan tidigare varit dålig på att dokumentera sin verksamhet och koppla till forskning. Styrdokument och den egna utbildningen anses till stor del stå för den vetenskapliga grunden. Det komplexa är dock att den egna utbildningen upplevs som gammal och det gör implementeringsarbetet av de nya styrdokumenten svårt. En organisation där delaktighet, ett kritiskt förhållningssätt samt tid till diskussion och reflektion får plats är en förutsättning för att implementeringsarbetet ska lyckas. / ABSTRACT "The more people who own the issue, the better the result will be" Pre-school Managers' attitudes toward education in kindergarten, based on scientific basis and proven experience Number of pages: 28 On July 1, 2011 Swedish pre-school became an integral part and are now governed by the   Education Act. Pre-school is seen as the first step in the educational system and education shall be based on scientific basis and proven experience. The purpose of the study is to examine how pedagogical leaders describe scientific basis and proven experience and how   they think that the terms could be implemented in the pre-school practice.  Our queries are:  • What do pedagogical leaders of pre-schools perceiver the terms “scientific basis” and        “proven experience” will mean for the educational activities? • How can these terms be implemented in pre-school practice?   The study was conducted as a series of interviews with four pedagogical leaders of pre-schools. The discussions have been transcribed and analyzed. Based on these interpretations four areas of interest appeared: Standpoints; Communication / Dialogue; A pronounced mission and; Dilemmas in practice. The results acknowledge that pedagogical leaders recognize, not only the importance of   including pre-school as part of the Education Act, but also how the Act influences the pre-school status in society. The requirement for documentation is seen as positive, since pre-school historically has been poor at documenting the practice and subsequent link to research. Curriculums and the pedagogical leaders own education is considered to be the major source of scientific basis. However, here lies a complexity, because many pedagogical leaders own education is perceived as outdated and that makes the implementation work of the new curriculums difficult. An organization which recognizes participation, critical engagement, time for dialogue and reflection would most likely support these fundamentals as a means for the implementation work to succeed.

Introduktion: Det Muskuloskeletala systemet består av skelettmuskulatur, nervsystem och skelett. Systemet bidrar till att kroppen kan röra sig. Muskelskador kan uppkomma genom direktvåld mot muskeln eller kraftig uttöjning och skadan bidrar till smärta och svullnad. Vanliga behandlingsmetoder på muskelskada är NSAID och andra fysioterapeutiska interventioner. Low- level laser therapy (LLLT) har senaste tiden fått ökad acceptans och blivit mer intressant. LLLT används med varierad dosering för att stimulera cellfunktion, minska smärta och påskynda läkningsprocessen. Tidigare studier visar varierat resultat av LLLT på muskelskador, därför vill vi undersöka den beprövade erfarenheten, eftersom det inte undersöks vetenskapligt utan finns bland klinikerna. När LLLT utförs med den mest gynnsamma dosen har behandlingen en pålitlig och biologisk verkan på muskelvävnad. Vi vill se om fysioterapeuters upplevelse av LLLT speglar tidigare forskning. Syftet: med studien är att undersöka fysioterapeuters subjektiva upplevelse och erfarenhet av low-level laser therapy (LLLT) som behandlingsmetod vid muskelskada. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie med en online enkät. 30 Leg. Fysioterapeuter med mer än 1 års erfarenhet av LLLT deltog. Fysioterapeuterna rekryterades via 2 portaler och mejlutskick. Resultat: Majoriteten av fysioterapeuterna anser att LLLT är en adekvat behandlingsmetod på muskelskada och patienter upplevs nöjda. Fysioterapeuterna hade varierade upplevelser med en antydan till samband mellan upplevd effekt och dosering (J) på muskelskada som kunde noteras. Konklusion: Enligt de deltagande fysioterapeuterna har LLLT effekt på muskelskada och anses vara en adekvat behandlingsmetod. Det finns en antydan till ett visst samband mellan hänsynstagandet till dos och effekten.

Title: Meal in preschool, what is the preschool teachers´ action based on? Author: Cecilia Holst Supervisor: Helena Andersson Purpose and questions: My purpose with this essay is to contribute to an increased knowledge about what governs preschool teachers´ action; educational capital or science and proven experience during meals. This can be useful to me, nannies, preschool teachers, headmasters/headmistresses, principals or other professions and stakeholders, which has connection to preschool operation. The secondary gain of the study, will hopefully be, an increased awareness and new knowledge for those who absorb the knowledge in this study. In this way also in everyday practice in meetings with the children at the preschool during the meals which can provide a change for the children. What is the preschool teachers´ action based on at the meals, science and proven methods or pedagogical capital? Scientific basis and proven experience; how does it appear at the meal in preschool teachers´ meeting with the children? Theory: The theories I based on are hermeneutical and systems theory. Method: The survey was conducted with semi-structured interviews of six preschool teachers. Summary: In 2011, it was introduced in the Education Act that the education must be based on a scientific basis and proven experience. This study aims to investigate if the preschool teachers use their pedagogical capital or scientific basis and proven experience at the meal in preschool. The study has a hermeneutic theorem, and the analysis has been done with systems theory. The empirical data in the study comes from semi-structured interviews with preschool teachers and the result consists of eleven different parts. Role models, theory as a role model, own relationship to food, the main questions of the study, interpretation of the children, peace and quiet, dining room, fewer children, table placements and pandemic. Summary: The meal is a situation that is mostly based on educational capital, but there are situations where knowledge of language development and motor skills support preschool teachers in the implementation at the meal.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare som undervisar i naturorienterande ämnen (NO-ämnen) använder beprövad erfarenhet i sin NO-undervisningen utifrån lärarnas perspektiv. Hurt de uppfattar begreppet beprövad erfarenhet gällande undervisning, vilka begränsningar och möjligheter de anser finns gällande att genomföra undervisning med beprövad erfarenhet. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer med nio verksamma lärare i grundskolan. Deras uppfattning jämfördes med forskning och de riktlinjer som skolverket satt för beprövad erfarenhet i undervisning. Intervjuerna visade att det finns en bred uppfattning om begreppet beprövad erfarenhet i  undervisning, lärarna ansåg att all undervisning genom läromedel och olika praktiska material bidrog till beprövad erfarenhet i undervisning utan att metodiken för själva undervisningen noggrant prövats i olika former för att nå ett så brett och ultimat lärande som möjligt går. Merparten av all undervisning sker genom att låta elever arbeta i färdigt material från läromedel sedan är det upp till varje lärare att individuellt utforma lektionsupplägget och metodiken.   Med denna studie vill vi tydliggöra hur lärare ser på och arbetar med beprövad erfarenhet i sin undervisning, samt vilka begränsningar och möjligheter lärarna anser sig ha i praktiken för att genomföra denna.  Resultatet av studien visar att merparten av lärare inte baserar sin undervisning på beprövad erfarenhet, på så sätt som skolverket tolkat kravet. Vår studie visar att beprövad erfarenhet till största del kan ses som att lärare under tid utvecklar individuella arbetssätt, innehåll och upplägg för sin undervisning. Dessa arbetssätt, innehåll och upplägg skapas dock oftast i samverkan med andra lärare vilket kanske kan anses bidra till beprövad erfarenhet. / The purpose of this study is to investigate how teachers who teach General science use proven experience in their teaching from the teachers' perspective. How they state that they perceive the concept of proven experience regarding teaching, what limitations and opportunities they consider exist regarding conducting teaching with proven experience. The study was conducted by semistructured interviews with nine active teachers in compulsory school. Their opinion was compared with research and the guidelines set by the school authorities for proven experience in teaching. The interviews showed teachers are familiar with  the concept proven experience but cannot verbalize its significance or meaning. The teachers believed that all teaching through teaching materials and various practical materials contributed to proven experience without the methodology of teaching itself being thoroughly tested in different forms to achieve such a broad and ultimate learning possible. The majority of all teaching is done by letting students work in finished material from teaching materials, then it is up to each teacher to individually design the lesson plan and methodology. With this study, we want to clarify how teachers view and work with proven experience as a base in their teaching, as well as what limitations and opportunities teachers consider there is in practice to implement this. The results of the study show that the majority of teachers do not base their teaching on proven experience, in the way that the school authorities interpret the requirement. Our study shows that proven experience can, for the most part, be seen as a teacher developing individual working methods, content and arrangements for his / her teaching. However, these methods, content and structure are usually created in collaboration with other teachers, which may be considered to contribute to proven experience.

Studiens utgångspunkt är den lag som Sveriges skollag föreskrev år 2010: ”Utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (SFS 2010:800, 5§). I Studien utgör förskolan kontext och därmed undersöks vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (VGBE) i förskolan. Tidigare forskning visar att policyn är vagt formuleradoch att det därmed är otydligt vad den innebär för de professionella som ska tillämpa den. Genom tre fokusgrupper med sju förskollärare och tre rektorer i förskolan syftar studien till att bilda kunskap om hur deltagarna talar om och vilka föreställningar deltagarna ger uttryck för om VGBE i förskolan samt vilka handlingsutrymmen som produceras. Studiens teoretiska utgångspunkter har socialkonstruktionistisk grund och diskursanalyssom metod för analys. I studiens resultat framträder fyra diskurser om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i förskolan som är policyn som otydlig, undervisning på vetenskaplig grund, tyst kunskap som beprövad erfarenhet samt policyn som villkorad. I resultatet framkommer olika subjektspositioner som producerats genom diskurserna vilka möjliggör eller omöjliggör olika praktiker. Resultatet visar att policyn uppfattas vara otydlig och att dess tillämpning uppfattas vara villkorad av olika aspekter, exempelvis av förskollärares uppdragsförståelse och tidsmässiga förutsättningar. Studiens slutsats är att möjligheterna för policyns tillämpning är begränsade och att förskollärare behöver bättre organisatoriska förutsättningar och bildning i hur policyn kan tillämpas.

Studiens syfte är att undersöka om pedagoger i förskolan söker tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet enligt svensk skollag 2010:800 som berör all utbildningsverksamhet och alla som deltar inom utbildning och undervisningssammanhang. För att få svar på studiens frågeställningar har studien haft tillgång till ett underlag från två kommuner. Från den ena kommunen har underlag varit ansökningshandlingar, svar av enkät- och andra frågor samt pedagogiskt material från utbildningsnämndens enhet som arbetar med barn i behov av särskilt stöd för att stödja pedagogerna i sin kartläggning. Från den andra kommunen har underlaget varit en intervju med två personer med anknytning till en övergripande roll i pedagogisk ledning- en förskolechef och en t.f. biträdande utbildningschef som har arbetat som samordnare för barn och elevhälsa och handläggare för barn i behov av särskilt stöd. Undersökningen har använt sig av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Studiens har använt sig av Bronfenbrenners ekologiska systemteori och resultatet redovisas i tre kategorier - barn i behov av särskilt stöd, vetenskapligt förhållningsätt och special-pedagogiska perspektiv. Resultatet visar att barn i behov av särskilt stöd är en fråga som grundar sig i vilken pedagogisk grundsyn som råder i makro, exo och mikrosystem. Otydlighet på makrosystemnivå främjar olika modeller för att möta barn i sitt lärande på exo systemnivå. Grundsynen på ett mikrosystem återspeglar den pedagogiska grundsynen på exosystemet som är ett resultat av de material och de processer som finns för att barn ska få sin rätt till stöd. Ett vetenskapligt förhållningsätt som använder sig av faktakunskaper kan förebygga tolkningen att det är barnen som är i behov av särskilt stöd då det istället kan vara verksamheten som är i behov av att höja sin kvalité.

In Based upon disciplinary foundation... – A study on teachers’ prerequisite for continuing pro- fessional development (CPD) I have examined the prerequisites that teachers in Nacka have for CPD, due to the new school law that states that all teaching must be based upon disciplinary foundation and proven experience. According to a recently published governmental report, as well as international research, not only structural aspects like time and financial compensation are crucial to whether teachers continue their development. Encouragement from the principal and colleagues are also a contributing factor; and not to mention those factors combined. There is a world wide shared consensus among educational researchers claiming that one very important piece in creating a successful school is having a well-educated and updated staff. By embracing that idea, in our new school law, there must also exist a platform where that idea can be implemented. The aim of this study is to find out to what extent teachers in Nacka are given prerequisites for continuing professional development, in other words carry out their assignment according to the law. This study is based upon two questionnaires sent to all primary school teachers in Nacka and their principals. What are the structural prerequisites that teachers in Nacka are given for CPD? Does principals encourage their staff to further CPD? Are their any local or regional plans regarding CPD? Do the teachers’ and the principals’ respective views regarding prerequisites for CPD correlate? The study showed that even though teachers and principals had similar views of the different prerequisites, principals did rate their strategies more positive than teachers valued them. It turned out that only one principal had a plan for how to make his or her teachers to continue their development. Maybe the teachers were not aware of their prerequisites; perhaps the principals overrated their offers. But what was clearly shown is that there is a lack of communication between the teachers and principals.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om vilka förståelser av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet som konstrueras i kommunikation mellan förskollärare. Studien styrs av två frågeställningar: Vilka språkliga kategorier konstrueras i förskollärares kommunikation om vetenskaplig grund? och Vilka språkliga kategorier konstrueras i förskollärares kommunikation om beprövad erfarenhet?. Studien har en kvalitativ metodansats, med en teoretisk utgångspunkt i kontextuell socialkonstruktionism. Studiens data samlas in genom två fokusgrupper med tio verksamma förskollärare i förskolan. Datan analyseras med hjälp av begreppen performativitet och fabrikationer. Performativiteten relateras till uppdraget i läroplanen och Skollag som förskollärare är ålagda att följa. I läroplanen för förskolan (Lpfö 18) står det att "undervisningen med innehåll och arbetsätt ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet". I studien synligörs fabrikationer som innebär att förskollärarna framställer eller rättfärdigar sin undervisning på ett bättre sätt än vad som överensstämmer med verkligheten. Studiens reslutat visar tre slutsatser: mångtydlighet, otydlighet i ansvar och brist på gemensam förståelse av begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Begreppen har inte tidigare diskuterats av förskollärarna i studien, vilket innebär att egna tolkningar och förklaringar över begreppen uttalas. Förskollärarna saknar en tydligare definition av vetenskaplig grund och beprövad erfarnehet, vilket överensstämmer med vad tidigare forskning belyser. / The Purpose of the study is to contribute knowledge about which understandings of scientific basis and proven experience are constructed in communication between preschool teachers. The study is guided by two questions: What language categories are constructed in preschool teachers' communications about the scientific basis? and What language categories are constructed in preschool teachers' communication about proven experience?. The study has a qualitative methodological approach, with a theoretical starting point in contextual social constructionism. The study data is collected through two focus groups with ten active preschool teachers in the preschool. The data are analyzed to the concepts of performativity and fabrications. The performativity is related to the assignment in the curriculum for preschool (Lpfö 18) states that "teaching with content and working methods must be based on scientific grounds and proven experience". The study highlights fabrications that mean that preschool teachers present or justify their teaching in a better way than what corresponds to reality. The results of the study show three conclusions: ambiguity, ambiguity in responsibility and lack of common understanding of the concepts of scientific basis and proven experience. The concepts have not previously been discussed by the preschool teachers in the study, which means that their own interpretations and explanations of the concepts are pronounced. Preschool teachers lack a clearer definition of scientific basis and proven experience, which is in line with what previours research sheds light on.

Problematiken med begreppet beprövad erfarenhet är att det inte finns några konkreta riktlinjer eller förklaringar kring hur arbetet ska ske utifrån beprövad erfarenhet. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur förskollärare uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet i förskolans verksamhet. För att få svar på frågeställningarna i syftet har en kvalitativ studie gjorts med utgångspunkt i det fenomenografiska perspektivet. Metoden som använts i studien är en kvalitativ webbenkät, som 18 förskollärare valde att delta i. I resultatet framkom det flera olika uppfattningar kring hur arbetet med beprövad erfarenhet sker i förskolans verksamhet. Det framkom att det finns likheter och skillnader i hur förskollärarna uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet. Utifrån fenomenografi finns det inga rätt eller fel i hur enskilda individer uppfattar ett fenomen och studiens syfte är inte att finna svar på så vida något är rätt eller fel. Utan som tidigare nämns görs studien i syfte för att få en förståelse för hur förskollärare uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet. I resultatet framkom det uppfattningar om vilken betydelse beprövad erfarenhet har, vilka hjälpmedel som används samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns i relation till beprövad erfarenhet. Studien kan inte dra några generella slutsatser men resultatet visar att det finns en stor variation på arbetssätt i relation till beprövad erfarenhet. Slutligen diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning, litteratur samt i relation till fenomenografi. / The problem with the concept of proven experience is that there are no concrete guidelines or explanations about how the work should be done based on proven experience. The purpose of the study is to create an understanding of how preschool teachers perceive the work with proven experience in the preschool's activities. In order to get answers to the questions for the studies purpose, a qualitative study has been made based on the phenomenographic perspective. The method used in the study is a qualitative online survey, which 18 preschool teachers chose to participate in. The result revealed several different perceptions about how the work with proven experience takes place in the preschool's activities. It emerged that there are similarities and differences in how preschool teachers perceive the work with proven experience. Based on phenomenography, there is no right or wrong in how individuals perceive a phenomenon and the purpose of the study isn´t to find answers to the extent that something is right or wrong. But as previously mentioned, the study is made in order to gain an understanding of how preschool teachers perceive the work with proven experience. The results revealed perceptions of the significance of proven experience, what tools are used and what development opportunities there is in relation to proven experience. The study can´t draw any general conclusions, but the results show that there is a great variety of working methods in relation to proven experience. Finally, the results are discussed in relation to previous research, literature and in relation to phenomenography.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om huvudmannens uppfattning av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och huvudmannens beskrivning av organisering enligt uppdraget med en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Essän utgår från två övergripande frågeställningar; Hur uppfattar huvudmannen innebörden av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? och Hur beskriver huvudmannen arbetet med att planera, genomföra och följa upp en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Teoretiska utgångspunkter är fenomenografin, där uppfattningsbegreppet är centralt, och en teori om organisering som bidrar till att utforska organisering genom att identifiera organisationens handlingsnät. Semistrukturerade intervjuer har genomförts utifrån ett målstyrt urval med informanter vilka representerar huvudmän som samtliga har en pågående samverkan med akademin. Vetenskapsrådets etiska principer för forskning utgör grund genom hela processen. Huvudmannens uppfattningar av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet omfattar lärande och förbättringsarbete hos enskilda professionella och verksamheter, lärande och förbättringsarbete mellan professionella och mellan verksamheter och ett stöd för det systematiska kvalitetsarbetet. Huvudmannens berättelser om planering, genomförande och uppföljning av utbildningen beskrivs vara en system- och organisationsfråga där chefer ger service genom att producera organisering. Identifierade handlingsnät omfattar utvecklingsarbete på styrkedjans olika ansvarsnivåer, samverkan med akademin och dokumentation baserat på det systematiska kvalitetsarbetet vilket bidrar till huvudmannens skolförbättringsprocess. / The aim of the study is to contribute with knowledge about the accountable authority´s understanding of scientific knowledge and proven experience and organising for leadership towards education based on scientific knowledge and proven experience. The essay is based on two overarching questions: How does the accountable authority perceive the meaning of scientific knowledge and proven experience? and How does the  accountable authority plan, implement and follow up the work with an education based on scientific knowledge and proven experience? Theoretical startingpoints are phenomenography where the concept of perception is central and a theory of organization that helps to explore organization by identifying the organization's action nets. Semi-structured interviews have been conducted based on a goal-oriented selection with informants who represent the  accountable authority who all have an ongoing collaboration with the Academy. Vetenskapsrådets (The Swedish Research Council's) ethical principles for research constitutes basis throughout the process. The accountable authority's understanding of scientific knowledge and proven experience include learning and improvement work among individual professionals and school units, learning and improvement work between professionals and between school units and a support for the systematic quality work. The accountable authority's stories about the planning, implementation and follow-up of the education describes as a system- and organizational issue where managers provide service by producing organization. Identified action nets include development work at the different levels of responsibility in the chain of command, collaboration with the academy and documentation based on the systematic quality work that contributes to the accountable authority's  school improvement process.