Utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ska skolor utforma ett vetenskapligt förhållningssätt i undervisning med utgångspunkt i professionell kunskap och erfarenhet hos läraren. Läroplanen för gymnasiesärskolan lyfter fram kollegialt arbete som ett sätt att utveckla undervisning där kunnandet hos eleven är i centrum. Med kollegialt arbete menas att personal i skolan ges förutsättningar för att tillsammans planera, genomföra och utvärdera undervisning. Internationell och svensk forskning påtalar behovet och vikten av kollegialt arbete i skolor. Gymnasiesärskolan är svagt beforskad i allmänhet och gällande kollegialt arbete i synnerhet. Syftet med den här studien är att genom kollegialt arbete undersöka vilka förändringsaspekter som kan framkomma i ett systematiskt arbete genom exemplet skrivundervisning i gymnasiesärskolan. Genom kollegialt arbete prövades en för verksamheten ny systematisk undervisningsdesign baserad på planering, genomförande och analys, genom exemplet skrivundervisning. Aktionsforskningsstudien med fyra lektioner utarbetades genom ett kollegialt arbete i en fokusgrupp där två klassassistenter och tio lärare deltog. I fokusgruppsarbetet sågs möjligheter med kollegialt arbete som avsatt tid för förberedelser och samtal sanktionerat av rektor, ostörda samtal med fokus på en sak samt att dela reflektioner och erfarenheter med kollegor. Resultatet visade att samtal i fokusgrupp inte enbart fördes kring skrivundervisning och hur skrivundervisning kan förbättras utan att deltagarna i fokusgruppen även reflekterade kring kollegialt arbete. En utmaning i kollegialt arbete var att förhålla sig kritisk till den egna verksamheten. Fortsatt forskning om kollegialt arbete i gymnasiesärskolan är aktuellt för att lärare ska stå bättre rustade mot kraven i läroplanen  utan att deltagarna i fokusgruppen även reflekterade kring kollegialt arbete. En utmaning i kollegialt arbete var att förhålla sig kritisk till den egna verksamheten. Fortsatt forskning om kollegialt arbete i gymnasiesärskolan är aktuellt för att lärare ska stå bättre rustade mot kraven i läroplanen.

Rosenholm, Carola (2019). Precis som jordmånen behöver näring -en undersökning om begreppet grav språkstörning och språkutvecklande undervisning bland specialskolans yrkesgrupper. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Syftet med fallstudien var att ge insikt om bedömningsfrågor relaterade till naturorienterande ämnen i f-3, ur såväl lärares som rektors perspektiv. Vidare var syftet att ge insikt i hur rektorer ser på sin roll kring kompetensutvecklande insatser rörande bedömningsfrågor. Genom kvalitativa intervjuer, med rektorer och lärare från två olika skolor, undersöktes på vilka sätt elever bedöms i de naturorienterande ämnena och vilken roll rektorerna har kring bedömning. Resultaten visade att eleverna i årskurs 1-2 till största del bedöms i sitt praktiska arbete, om de är delaktiga och visar intresse. Resultaten visade vidare att rektorerna anser att deras roll är att se till att lärarna har de förutsättningar som krävs för att kunna bedöma eleverna. En viktig slutsats är att det finns en problematik och komplexitet kring tiden när det gäller kollegialt arbete med bedömningsfrågor. Kärnämnen tar större plats och ges större utrymme att diskuteras än vad naturorienterande ämnen gör.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare i förskolan förhåller sig till pedagogisk dokumentation samt hur den kan främja en helhetssyn i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Studiens frågeställningar berör vad som krävs för att pedagogisk  dokumentation ska bli en del av det systematiska kvalitetsarbetet, vad använder förskollärare pedagogisk dokumentation till i sitt arbete på förskolan samt hur pedagogisk dokumentation kan bli ett kollegialt arbetsverktyg för förskollärare. Studien har en kvalitativ ansats och empirin är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med 6 förskollärare på en förskola. I resultatet lyfter förskollärarna fram betydelsen av en tydlig och väl strukturerad organisation för arbetet med pedagogisk dokumentation som en del i ett systematiskt kvalitetsarbete. Det handlar om tydliga roller och ansvarsområden för personalen, med pedagogisk handledning och en struktur som ger tid för dokumentation, reflektion och gemensamt lärande där alla kan vara delaktiga. Förskollärarna beskriver hur pedagogisk dokumentation ger möjlighet till ökad delaktighet för barn och vårdnadshavare i det systematiska kvalitetsarbetet. Resultatet visar på pedagogisk dokumentation som ett kollegialt arbetsverktyg, som blir en del i ett målstyrt systematiskt kvalitetsarbete.

Denna studie handlar det om de utmaningar och möjligheter som lärare möter när de ska implementera digitala verktyg i undervisningen. Syftet med studien handlar om att bidra till kunskap om de utmaningar och möjligheter som lärare upplever och erfar i en digitaliserad skola. En ytterligare ambition är att väcka reflektioner kring och bilda kunskap om hur verksamma samhällslärare arbetar med digitala verktyg och hur lärare kollegialt arbetar med digital kompetens. Den teoretiska ansatsen som används för att ge uttryck för lärarnas utmaningar och möjligheter bygger på TPACK-modellen. Genom en sådan ansats kan studien förklara de förutsättningar som lärare möter när de implementerar och inkorporerar digitala verktyg i undervisningen. Detta är en intervjustudie som har intervjuat fyra yrkesverksamma lärare runt om i Stockholmsområdet. Studien uppmärksammar dels hur lärarna arbetar med medie- och informationskunnighet (MIK) och digitala verktyg, samt som tidigare nämnt hur de kollegialt arbetar med digital kompetens. Studien diskuterar också effekterna av digitaliseringen i skolan. Vilka utmaningar och möjligheter som digitala verktyg medför, men också diskuterar studien lärarens förutsättningar i relation till det digitala verktyget, och hur detta påverkar deras attityd till det. Resultaten av studien belyser att samtliga samhällslärare anser att digitala verktyg har medfört nya pedagogiska möjligheter där lärare kan arbeta med feedback och ett formativt arbetssätt. Något som också framkommer i resultaten är de pedagogiska utmaningar vilket kommer till uttryck i termer av ett ökat informationsflöde och distraktion. Sedan visar resultaten på hur samtliga kollegialt arbetar med digital kompetens och att attityden skiljer sig åt beroende på skolorganisation.

Jämställdhet är en central del i demokratin, och brist på jämställdhet har en påverkan på samhällsutvecklingen. Skolverksamheten är en central utgångspunkt i denna utveckling och har som uppdrag att fostra goda demokratiska medborgare som värnar om jämställdhet. Lika rättigheter och skyldigheter mellan alla människor är en del av uppdraget och därför har skolan med dess personal ett stort ansvat i detta (Skolverket.se). Redan i tidig ålder exponeras barn i könsstereotypa mönster, däri ligger jämställdhetsutmaningar fär barn - och utbildningsområdet. Jämställdhetsutmaningar fortlöper sedan i vuxen ålder och av denna anledning har skolan en central betydelse för hur jämställdhetsutvecklingen i samhället fortgår. Syftet med examensarbetet var därför att undersöka om yrkesverksamma lärare har olika strategier och tillvägagångsätt för att uppfylla Skolverkets skrivelser gällande jämställdhet samt vilka utmaningar, svårigheter och möjligheter som de möter med sina tillvägagångssätt. Användbara teorier har varit Yvonne Hirdmans genusteori med de centrala begreppen genussystem och genuskontrakt (Hirdman, 1988). Vidare är den kompensatoriska pedagogiken också central i samband med att komma underfund med lärarnas valda strategier. Ledningsarbete och det kollegiala samarbetet har även fått ta plats i undersökningen  och här finns det stora skillnader i vilken plats jämställdhetsfrågan får ta på de olika skolorna vi har bedrivit våra semistrukturerade intervjuer på. Vi intervjuade fyra yrkesverksamma lärare på två olika skolor. Efter insamling och bearbetning av materialet fann vi att jämställdhetsbegreppet är komplext och att det förekom bde likheter och skillnader i kärares olika strategier, samt att skolorna står för olika utmaningar i deras arbete när det kommer till jämställdhet. Gemensamt för samtliga lärare var att de arbetade för att ha ett jämställt klassrum och skola.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogers synsätt och deras arbete i samband med konflikthantering i förskolan kan skapa förutsättningar för barns utveckling och lärande. Genom att utföra semistrukturerade intervjuer med sex förskolepedagoger från två olika arbetslag har vi undersökt hur de ser på konflikter mellan barn och sin egen roll i samband med dessa, samt vilka kollegiala och enskilda konflikthanteringsstrategier som de uttrycker att de använder sig av. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och fredsforskaren Richard Cohens konflikthanteringspyramid, som är en teoretisk modell indelad i fyra olika nivåer: förebygga, hantering, hjälpa och stoppa. Modellen används i studien för att synliggöra de olika arbetsområden som konflikthanteringsarbetet består av. Konflikter mellan barn är vanligt förekommande i förskolans vardag och trots att de kan vara komplexa för pedagogerna att hantera så spelar bemötandet i samband med dessa en stor roll för barnens kognitiva, sociala och emotionella utveckling. Tidigare forskning har visat att miljöns organisering och pedagogers agerande i samband med konflikter mellan barn har en stor inverkan på barnens egen konflikthanteringsförmåga. Att skapa förutsättningar för barnen att själva komma fram till en lösning anses vara mest produktivt för deras utveckling och lärande. En del pedagoger har dock en tendens att inta en auktoritär ledarroll trots att det ingår i förskolans uppdrag att föra vidare det svenska samhällets demokratiska värderingar, samtidigt visar forskning att pedagoger sällan diskuterar ledarstilar och konflikthanteringsstrategier med varandra. Resultatet visade att samtliga pedagoger ser på konflikter som potentiella lärandetillfällen, men att deras syn på konflikter som positiva eller negativa påverkas av hur de hanteras. Pedagogerna använder både kollegiala och enskilda konflikthanteringsstrategier och ett stort fokus läggs på det förebyggande arbetet. Resultatet tyder på att skillnaderna i arbetssätt och ledarstilar är som störst vid icke akuta konflikter, vilket kan bero på att de tolkar situationer och bedömer hur och när de ska gå in som tredje part i barns konflikter på olika sätt. Samtliga pedagoger förespråkar medling men resultatet tyder på att de i större utsträckning använder andra strategier vid konflikter mellan barn. Studiens slutsats är att pedagogerna med fördel kan arbeta vidare med kollegialt arbete gällande hur de kan stötta barnen när de går in i deras konflikter, för att skapa en gemensam grund. Det kan i förlängningen leda till att barnen lär sig använda fler konstruktiva konflikthanteringsstrategier.

Problematiken med begreppet beprövad erfarenhet är att det inte finns några konkreta riktlinjer eller förklaringar kring hur arbetet ska ske utifrån beprövad erfarenhet. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur förskollärare uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet i förskolans verksamhet. För att få svar på frågeställningarna i syftet har en kvalitativ studie gjorts med utgångspunkt i det fenomenografiska perspektivet. Metoden som använts i studien är en kvalitativ webbenkät, som 18 förskollärare valde att delta i. I resultatet framkom det flera olika uppfattningar kring hur arbetet med beprövad erfarenhet sker i förskolans verksamhet. Det framkom att det finns likheter och skillnader i hur förskollärarna uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet. Utifrån fenomenografi finns det inga rätt eller fel i hur enskilda individer uppfattar ett fenomen och studiens syfte är inte att finna svar på så vida något är rätt eller fel. Utan som tidigare nämns görs studien i syfte för att få en förståelse för hur förskollärare uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet. I resultatet framkom det uppfattningar om vilken betydelse beprövad erfarenhet har, vilka hjälpmedel som används samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns i relation till beprövad erfarenhet. Studien kan inte dra några generella slutsatser men resultatet visar att det finns en stor variation på arbetssätt i relation till beprövad erfarenhet. Slutligen diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning, litteratur samt i relation till fenomenografi. / The problem with the concept of proven experience is that there are no concrete guidelines or explanations about how the work should be done based on proven experience. The purpose of the study is to create an understanding of how preschool teachers perceive the work with proven experience in the preschool's activities. In order to get answers to the questions for the studies purpose, a qualitative study has been made based on the phenomenographic perspective. The method used in the study is a qualitative online survey, which 18 preschool teachers chose to participate in. The result revealed several different perceptions about how the work with proven experience takes place in the preschool's activities. It emerged that there are similarities and differences in how preschool teachers perceive the work with proven experience. Based on phenomenography, there is no right or wrong in how individuals perceive a phenomenon and the purpose of the study isn´t to find answers to the extent that something is right or wrong. But as previously mentioned, the study is made in order to gain an understanding of how preschool teachers perceive the work with proven experience. The results revealed perceptions of the significance of proven experience, what tools are used and what development opportunities there is in relation to proven experience. The study can´t draw any general conclusions, but the results show that there is a great variety of working methods in relation to proven experience. Finally, the results are discussed in relation to previous research, literature and in relation to phenomenography.