Utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ska skolor utforma ett vetenskapligt förhållningssätt i undervisning med utgångspunkt i professionell kunskap och erfarenhet hos läraren. Läroplanen för gymnasiesärskolan lyfter fram kollegialt arbete som ett sätt att utveckla undervisning där kunnandet hos eleven är i centrum. Med kollegialt arbete menas att personal i skolan ges förutsättningar för att tillsammans planera, genomföra och utvärdera undervisning. Internationell och svensk forskning påtalar behovet och vikten av kollegialt arbete i skolor. Gymnasiesärskolan är svagt beforskad i allmänhet och gällande kollegialt arbete i synnerhet. Syftet med den här studien är att genom kollegialt arbete undersöka vilka förändringsaspekter som kan framkomma i ett systematiskt arbete genom exemplet skrivundervisning i gymnasiesärskolan. Genom kollegialt arbete prövades en för verksamheten ny systematisk undervisningsdesign baserad på planering, genomförande och analys, genom exemplet skrivundervisning. Aktionsforskningsstudien med fyra lektioner utarbetades genom ett kollegialt arbete i en fokusgrupp där två klassassistenter och tio lärare deltog. I fokusgruppsarbetet sågs möjligheter med kollegialt arbete som avsatt tid för förberedelser och samtal sanktionerat av rektor, ostörda samtal med fokus på en sak samt att dela reflektioner och erfarenheter med kollegor. Resultatet visade att samtal i fokusgrupp inte enbart fördes kring skrivundervisning och hur skrivundervisning kan förbättras utan att deltagarna i fokusgruppen även reflekterade kring kollegialt arbete. En utmaning i kollegialt arbete var att förhålla sig kritisk till den egna verksamheten. Fortsatt forskning om kollegialt arbete i gymnasiesärskolan är aktuellt för att lärare ska stå bättre rustade mot kraven i läroplanen  utan att deltagarna i fokusgruppen även reflekterade kring kollegialt arbete. En utmaning i kollegialt arbete var att förhålla sig kritisk till den egna verksamheten. Fortsatt forskning om kollegialt arbete i gymnasiesärskolan är aktuellt för att lärare ska stå bättre rustade mot kraven i läroplanen.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur några matematiklärare har påverkats av läroplansbytet mellan Lpo 94 och Lgr 11. Hur har deras profession påverkats av detta byte samt deras attityder till läroplaner rent allmänt? Genom observationer och kvalitativa intervjuer har vi undersökt hur fyra matematiklärare på två olika skolor har påverkats. Detta har sedan analyserats med hjälp av skillnader i läro- och kursplaner samt en begreppsapparat som vi tagit fram genom relevant litteratur, främst Göran Lindes läroplansteori. Vårt resultat visar att läroplanen till viss del inverkar på lärarnas val av metoder och bedömning men man önskar fortfarande en tydligare konkretisering av lärarnas uppdrag och vad undervisningen ska innehålla. Lärarna fortsätter även till stor del att bedriva deras undervisning i samma spår som tidigare. För att förändra detta bör varje lärare ges tid till att tolka och analysera läroplanen mer djupgående för att den ska ha en större inverkan på deras profession.